26 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 TEMA ENERGIÅTERVINNING Daniel Collvik tittar in i zinkslurrytanken. Ta höjd för ökade utsläpp på pappret Renova renar sin flygaska Justerad mätmetod ger cirka sex procent högre växt- husgasutsläpp från energiåtervinning i redovisning. I maj startar Sveriges första återvinning av zink från rökgasreningsrester. På köpet kan även det som återstår återvinnas och bara en mindre del måste deponeras, men då som icke farligt avfall. NÄR SVERIGE OCH Danmark inkluderade sina energiåtervinningsanläggningar i EU-ETS var dess mätförordning anpassad för utsläpp från fossila bränslen, då all koldioxid i rökgaserna har fossilt ursprung. Vid energiåtervinning är enbart cirka 40 procent av rökgaserna FÖR MÅNGA ENERGIÅTERVINNARE är flygaskan mest ett problem. Här samlas salter och farliga ämnen som renats från rökgaserna från energiåtervinning av avfall. Askan klassas som farligt avfall och export till norska Noah är det vanligaste sättet att hantera den. Men Renova går sin egen väg. – Vi vill kunna ta hand om våra askor själva, säger Christer Lundgren, affärsområdeschef på Renova. – Askorna innehåller värdefulla ämnen, inte minst zink. Återvinningen måste öka och fokus på det som kommer ut är viktigare än det som kommer in. Vi är väldigt avfallsorienterade idag, men kunden i andra änden kommer att bli viktigare och där kommer marknaden att utvecklas. Dubbla vinster Metoden är ett resultat av ett samarbete mellan Renova, Götaverken Miljö och forskare från Chalmers. Den bygger på att flygaska tvättas med syra som avskilts från tvättning av rökgaserna. Tvättfossila, resten kommer från biogena källor som papper, kartong eller trä. Detta går att mäta med C14-metoden, men det räcker inte för att få fram en rättvisande uppskattning av hur stora de fossila och biogena andelarna är i enskilda anläggningars mätningar. En referensnivå som utgår från sammansättningen av det avfall som tagits emot måste modellerats. En sådan har saknats för svenskt avfall, och i EU:s mätförordningar. Nu har Rise på uppdrag av Avfall Sverige och Naturvårdsverket modellerat en referensnivå utifrån den avfallsmix som tas emot i de 13 största anläggningarna i vätskan fångar upp zink som därefter filtreras ut, tvättas och pressas till kakor av zinkhydroxid. Råvaran bedöms uppfylla kraven för att kunna upparbetas vidare till högvärdig metall. Resultat från en tidigare pilotstudie visar att cirka 70 procent av zinken i flygaskan kan återvinnas. Förutom att zinkinnehållet genererar inkomster görs vinster på andra områden: – Deponibehovet halveras. Det som måste deponeras kan läggas på egen deponi, eftersom vi har renat flygaskan, säger Patrik Karlsson, projekt- och underhållschef på Renova. – Vi återför den tvättade askan till förbränning för att slutförbränna den. Dioxiner bryts ner och intert material går ut med slaggen. Vårt mål är att slaggen sedan ska gå att återvinna som konstruktionsmaterial. Av de cirka 15 000 ton flygaska som uppstår varje år kommer 75 procent att kunna återföras till förbränning. Det beskrivs som en unik lösning. Till skillnad landet. Denna fastställdes vara högre än det värde som tidigare antagits, 107 istället för det tidigare 101. I klartext innebär det att utsläppen av fossil koldioxid för en anläggning kommer att öka från och med det år den nya referensnivån tillämpas. Som energiåtervinnare måste man alltså vara förberedd på att de redovisade utsläppen och kostnaderna för dessa kommer att öka med sex procent. Mätande anläggningar har redan fått se den ökningen, medan den för anläggningar som beräknar sina utsläpp utifrån Naturvårdsverkets schablon slår igenom först på 2022. från exempelvis den zinkåtervinning som sker vid Emmenspitz i Bern används bara sådant material som redan finns på anläggningen. Lönsam investering Den nya zinkåtervinningen ligger intill den befintliga anläggningen för rening av rökgaserna. Investeringskostnaden ligger på 110 miljoner kronor. – Det här är en lönsam investering för oss. Vi sänker våra hanteringskostnader för restprodukter samtidigt som vi återvinner zink, säger Christer Lundgren. Renova kommer bara att ha kapacitet att behandla sina egna flygaskor. Men Christer Lundgren är ändå övertygad om att Sverige framöver kommer att bli självförsörjande på behandling av flygaska: – Ja, det tror jag absolut. När man har utvecklat något sådant här och det fungerar, då kan man nog bygga liknande processer för att erbjuda fler anläggningar behandling. TEXT KLAS SVENSSON, AVFALL SVERIGE TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO ELISABETH OLAUSSON
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=