Avfall och Miljö nr 2 2022

Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 33 PERSONAL Snart ska Lars Persson byta varselkläder mot snickarbyxor – som nybliven pensionär kommer han att renovera huset som han och frun nyligen köpt. Lars Persson har varit med om att skapa ”Grönt kort” till ÅVC, utvecklat ett avancerat ruttplaneringssystem och visat att det går att skapa bra källsortering. Men riktigt nöjd är han inte. I 20 ÅR har han varit förbundschef för Avfall & Återvinning Skaraborg. När vi ses över Teams gratulerar jag honom till de fyra nytillkomna medlemmarna i förbundet. Det måste väl vara en bra slutkläm på karriären när pensionen nu väntar? – Jag är väl nöjd, men det har varit en målsättning att få med hela Skaraborg. Men jag ska träffa Tidaholm i nästa vecka, säger Lars Persson på sin lugna västgötska. Han är ekonom i grunden, men ett uppdrag för Sita gav mersmak. Då var det deponering som man tjänade pengar på. – Deponierna har jag ju sett slutet på. Jag har sett slutet på rätt många grejer: den ilskne gubben på tippen som kunderna vara rädda för, mansväldet inom branschen har också försvunnit. Men även de små avfallsentreprenörerna har försvunnit under mina 20 år. Större enheter är inte bara positivt, men nödvändigt, menar Lars Persson. – Kommuner går ihop som svar på nya utmaningar, där funkar inte små entreprenörer längre. Det är en slags växelverkan som kommer att fortsätta. Jag tror att det krävs större skala för att hitta nya sätt att göra saker på. Nödvändig utveckling Att hitta nya sätt att göra saker på är något som Lars Persson har ägnat sig mycket åt. Skaraborg var först ut med grönt kort; att låta hushållen besöka återvinningscentralen utanför normal öppettid var ett sätt att öka tillgängligheten till låg kostnad. Tillsammans med högskolan i Skövde har förbundet också utvecklat ett avancerat ruttplaneringssystem. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO MAGNUS JOHANSSON En uppfinnarjocke – Ruttplaneringen och digitaliseringen föddes ur en nödvändig maktförskjutning. Den låg tidigare på chaufförerna, det fanns ingen inblick och därmed kunde man inte heller effektivisera sophanteringen. Lars Persson nämner Stockholm som exempel, där chaufförerna vägrade hjälpa till att koppla nycklarna till rätt soprum. – Chaufförsrollen kommer att ändras än mer framöver. Kundrelaterade problem ska lösas så långt ut i verksamheten som möjligt, helst genom samtal mellan chauffören och kunden. Då får chauffören ökad makt, men på ett annat sätt, en makt som gör att de bidrar. Förtroende Lars Persson ser gärna mer utveckling tillsammans med privata sidan för att kunna öka servicen och sänka kostnaderna. – Ett förtroendefullt samarbete tror jag att vi skulle behöva få till, även under pågående entreprenad. Nu är det mer två parter som bevakar varandra. Samarbetet med förbundets politiska styrning har däremot fungerat väl. – Jag fick en instruktion av Lennart Svartvik [ordföranden] när jag började: ”Tänk på att du får gena i kurvorna, men akta dig för diket”, sade han. Det var den instruktion jag fick. Jag tror inte att det funkar om man inte har ett förtroendefullt samarbete med sin ordförande. Avfallspolitiken på nationell nivå är han mindre imponerad av, i synnerhet att de inte lyckats få ordning på producentansvaret för förpackningar. I Skaraborg är det tufft regemente för hushållen, även i flerbostadshus. – Vi har visat att det går att få till perfekt sortering om man tar bort den anonyma lämningen. Stöd för Avfall Sverige Parallellt med den regionala utvecklingen har Lars Persson också tagit stort ansvar för att utveckla branschen genom ett mångårigt engagemang i Avfall Sverige, såväl i arbetsgrupp som styrelse. Han var även med när visionen togs fram: ”Det finns inget avfall”. Att klättra högre upp i avfallstrappan är inte enkelt, bland annat på grund av försiktiga rikspolitiker, menar Lars Persson. Men vart vi är på väg har han svårt att sia om. – Är det inte så att kristallkulan är ovanligt grumlig just nu? Man ser inte så jättemycket när man tittar in i den. checkar ut

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=