Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 41 HANDEL Storbritannien bygger ut, men marknaden styr Brexit, pandemi, deponiskatt och nya återvinningsmål har förändrat den brittiska avfallshanteringen. Avfallsexporten har minskat, men framtiden är svår att uttolka. HÖGA DEPONISKATTER OCH låg inhemsk förbränningskapacitet bidrog under flera år till att Storbritannien skickade mycket avfall för energiåtervinning utomlands. Först till Nederländerna och Tyskland, sedan till Sverige. – Volymen som exporteras för förbränning utomlands har minskat markant på grund av pandemin och till mindre grad på grund av de logistiska utmaningar som orsakats av Brexit. Valutakurserna har också pressat upp exportkostnaderna. Det mesta som exporteras är verksamhetsavfall eller rejekt från sortering. Särskilt under pandemin minskade mängden verksamhetsavfall markant, förklarar Jarno Stet, som arbetar för den nationella organisationen för avfallshandläggare vid lokala myndigheter, Nawdo. – Brexit har inte totalt förändrat exporten för energiåtervinning, men den har förändrat villkoren vad gäller transporter, tullbyråkrati och tillgång till trailers och lastbilschaufförer, vilket gjort det dyrare. Vissa rutter är dyrare än andra, särskilt om du ska frakta det genom kanaltunneln eller via färjan mellan Dover–Calais, de har påverkats mer än om man skickar det direkt med fraktfartyg. Idag är Sverige den största mottagaren av brittiskt avfall, cirka 600 000 ton under 2021 – en minskning med 14 procent jämfört med 2014. Mest kommer under vintermånaderna då det är välkommet som bidrag till fjärrvärmen. Exporten till Sverige motsvarar årskapaciteten för en större energiåtervinningsanläggning. Tuffa återvinningsmål Inte bara yttre påverkan har förändrat Storbritanniens avfallshanteringen. Den nyligen antagna strategin för resurser och avfall innebär bland s annat att 65 procent av avfallet ska materialåtervinnas år 2035. v – Vi börjar se mer investering i plaståtervinning, flera stora avfallsbolag har investerat. Det är en utveckling som får draghjälp av kravet om minst 30 procent återvunnen plast i nya plastförpackningar. Produkter som inte följer dessa krav blir högt beskattade. Även skatten på deponering fortsätter att styra om avfallet. Motsvande 1 276 kronor per ton betalar avfallsbolagen idag i deponiskatt – att jämföras med den svenska om 573 kronor. Det har bidragit till att alternativen utvecklas. – Det finns en växande miljömedvetenhet om deponiernas påverkan. Knappt sju procent deponerades 2021. – Deponieran går mot sitt slut i Storbritannien, konstaterar Jarno Stet. Mer energi återvinns Nu byggs också inhemska kapaciteten för avfallsförbränning upp. Merparten av de nya anläggningarna har någon form av energiåtervinning, vanligtvis i form av elproduktion eller fjärrvärme, men några levererar också ånga till pappersbruk och andra energikrävande industrier. Någon brist på kapacitet för energiåtervinning finns inte längre, menar Jarno Stet. Ännu finns det dock områden där deponering är hög, på grund av långa avstånd till annan behandling. Vad det nya läget innebär för eventuell framtida utförsel av avfall är oklart. – Om svenska anläggningar kan erbjuda konkurrenskraftiga priser för mottagning och transport så kan jag fortfarande se att avfall skickas dit. Jag tycker att avfall ska skickas dit det gör störst nytta. – Det är den internationella avfallsmarknaden som bestämmer var avfallet för energiåtervinning hamnar. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE De senaste åren har det byggts energiåtervinning för sex miljoner ton avfall i Storbritannien och kapacitet för ytterligare fyra miljon ton byggs nu. Här är Skelton Grange i Leeds.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=