Avfall och Miljö nr 2 2022

6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 NYHETER DET ÄR FN:S miljöförsamling, UNEA, som nu kommit överens om att inleda diskussioner för att samla kunskap kring kemikalieanvändningen. Fokus ligger på hormonstörande ämne som ftalater, bisfenoler och PFAS, som bland annat minskar möjligheten att återvinna plast. – Det känns jättebra. Vi är förstås medvetna om att detta inte är lösningen på alla problem med kemikalieföroreningar, men det är ett viktigt steg mot ett starkare globalt skydd. Vi har haft en del globala samarbeten kring enskilda kemikalier tidigare men det har funnits ett glapp och saknats ett helhetsgrepp, säger Marlene Ågerstrand, forskare inom ekotoxikologi vid Stockholms universitet, i en kommentar till Aktuell Hållbarhet. DET KAN FINNAS så mycket som ett par tusen gamla uttjänta fritidsbåtar runt om i landet som ingen längre bryr sig om. Av cirka 900 000 fritidsbåtar i Sverige är över 100 000 båtar 40 år eller äldre. Risk finns att de lämnas i naturen, där de kan läcka farliga ämnen. – Genom att subventionera privatpersoners båtskrotning stöttar vi samtidigt kommunerna i detta arbete. Vi hoppas att många båtägare nu tar chansen. Men pengarna räcker inte i evighet, så det är först till kvarn som gäller, säger Lisa Bredahl Nerdal, utredare vid HaV. Stödet till skrotning är 3 000 kronor per båt plus 5 kronor för varje kilo som båten väger, dock max 10 000 kronor per båt. Transporten till insamlingen betalas av båtägaren, liksom eventuell sanering. Skrotningsbidraget är tidsbegränsat fram till 31 december 2022. IPCC för kemikalier Nya miljoner till båtskrotning En forskarpanel, liknande IPCC för klimatfrågor, kan bli verklighet 2024. DET UPPDRAG SOM utredaren fick för ett år sedan var att analysera om det är lämpligt att införa ytterligare undantag från deponiskatten och avfallsförbränningsskatten. Tre sådana förslag har lagts, varav två för förbränning: • rejekt från förbehandling av matavfall inför biologisk återvinning. • kiselhaltigt avfall som används som processtillsats istället för jungfruligt material. • presskakor från rening av sand vid vattenverk, som deponeras. – Det är mycket positivt att anläggningarna för förbehandling av matavfall inte ska behöva skatta för det som måste sorteras bort för att få en ren biogödsel. Det innebär minskade kostnader om sju miljoner kronor, vilket ger en liten men välbehövlig lättnad för anläggningarna, säger Caroline Steinwig, rådgivare på Avfall Sverige. Något generellt skatteundantag för rejekt från materialåtervinning rekommenderas inte av utredaren. Undantaget för kiselhaltigt avfall berör i praktiken bara Fortums anläggning för behandling av farligt avfall i Kumla. Utredningen avråder från ett generellt undantag för avfall som används som processtillsatser. – Det är logiskt att kiselhaltigt avfall, som ju inte kan förbrännas, inte heller ska beskattas. Det bästa vore att avskaffa förbränningsskatten, eftersom den saknar miljöstyrande effekt, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige. Ifrågasätter deponiskatten Trots att uppdraget gällt att föreslå undantag från de båda avfallsskatterna påpekar utredaren också det finns starka skäl för att överväga en generell översyn eller utvärdering av deponiskatten. – Avfall Sverige har genom flera analyser kunnat visa att deponiskatten är en samhällsekonomisk förlustaffär – den medför en nettokostnad på mellan 29 och 43 miljoner kronor årligen för samhället. Någon effekt på resurshushållningen ger den inte heller. Sedan deponiskatten infördes år 2000 har mängderna avfall som deponeras minskat drastiskt genom deponiförbud, utökade producentansvar och höjda mål för materialåtervinning. Idag är det mindre än en procent av det kommunala avfallet som läggs på deponi säger Johan Fagerqvist, rådgivare på Avfall Sverige. Något undantag från deponiskatten för slaggrus och flygaska föreslås inte. Undantagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Få undantag från skatter föreslås En statlig utredning föreslår tre undantag för skatterna på deponering och förbränning. Havs- och vattenmyndigheten stöttar det nationella insamlingssystemet Båtretur.se med tre miljoner kronor för att få bort fler gamla båtar från naturen.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=