AVFALL OCHMILjÖ2024 tar kommunerna över Biokol får kompetenscentrum Lustgasbehållare exploderar Avfallsmöte på Stockholm+50 Första avfallsfria filmen Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #4/2022 TEMA UPPHANDLING Han har receptet på hållbara inköp
Nr 4 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 3 Klimatsmart energiåtervinning...................32 Lustgasbehållare exploderar........................33 Farliga containrar stoppas..............................34 Bättre upphandlingsmallar.............................34 Testat deltömning av slam …........................35 … och elektrisk lastväxlare...........................36 Skum inget för korta PFAS..............................37 Produktnytt. .....................................................................37 Fråga juristen................................................................38 EMA med textiltema..............................................38 Ifat imponerade inte..............................................39 Jorden runt......................................................................40 AVFALL SVERIGE..............................................42 NOTISER. .......................................................................46 6 26 37 20 24 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #4/2022 LEDARE. ............................................................................. 5 NYHETER Äntligen ett förpackningsbeslut. .................. 6 Hög tid beställa kärl och bilar........................ 7 Biogas kan bli räddningen................................. 8 God miljö en rättighet............................................. 8 Olycksfall på ÅVC......................................................... 8 Nya illegala sopberg................................................. 9 Förslag ska stoppa brottslighet. .................. 9 Osby bäst på avfallshantering....................10 Textilåtervinning skapar jobb. ......................11 Avfallsmängderna ökar.....................................11 … men matsvinnet minskar.........................11 Högre krav på småelen......................................12 150 PFAS förbjuds. .................................................12 Kraftvärme kan få stöd för CCS................12 Affärsnytt...........................................................................14 TEMA UPPHANDLING. ................................16 AKTUELLT Inspirerande årsmöte. .........................................24 Största avfallsutställningen. .........................25 Här ska biokolen utvecklas. ..........................26 Plastnyheter. ..................................................................28 Borgmästarmöte inspirerar............................28 Debatt: Ojuste second hand . .....................30 Avfallsrevolt i filmindustrin..............................31 Tuffare mottagningskriterier..........................32 31 39
Finncont® Blok2 www.finncont.se Sverige är vackert – när det är rent. Finncont® Luowia Finncont UWS -underjordssystem Vi har en rad olika avfallsinsamlingssystem, för att kunna matcha olika stil och insamlingsbehov i olika miljöer. Flera av våra produktserier är dessutom 100% återvinningsbara i slutet av sin livscykel. De går också att anpassa om behoven ändras, eller modernisera utsidan. Vi erbjuder en helhet som är bra för dig, slutanvändaren och miljön.
Nr 4 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 5 ÄNTLIGEN FINNS ETT beslut om hur förpackningsinsamlingen ska organiseras. I 25 år har Avfall Sverige kämpat för ett kommunalt insamlingsansvar, med ett bevarat ekonomiskt ansvar för producenterna. Nu har vi en ny förordning som ger oss just det. 25 ÅR AV otydlig rollfördelning i avfallshanteringen är över. Vi kommer att kunna samordna och kontrollera flödena av det kommunala avfallet och förpackningarna på ett betydligt bättre sätt. Med en utbyggd fastighetsnära service blir det lättare för oss alla att bidra till ökad materialåtervinning. MILJÖN ÄR FÖRSTÅS den största vinnare. Mer återvunnet material ger lägre klimatpåverkan och lägre energiåtgång. Fastighetsnära insamling under ett kommunalt ansvar är nödvändigt för att Sverige ska kunna nå EU:s mål om 65 % materialåtervinning av det kommunala avfallet till 2035. JAG VILL TACKA producenterna för ett gott samarbete. Vi har ju samma mål, att ta vara på resurserna, och att vi nu gemensamt kunnat bidra till en lösning i samtalen med regeringen för hur det ska skötas är verkligen ett stort steg framåt för svensk avfallshantering. MEN VI ÄR långt ifrån i mål. Det blir kommunerna och fastighetsägarna som kommer att genomföra de verkliga hjälteinsatserna; det ska investeras i utbyggda miljörum, väljas nya insamlingslösningar och upphandlas för att kunna samordna det nya ansvaret med insamlingen av mat- och restavfall. För att inte tala om leverantörerna av kärl och fordon som väntar bråda dagar. Det tidsspann vi tilldelats är snålt, allt kommer inte att stå klart 2027. Men jag imponeras av den kraftsamling som jag ser på alla håll. Den kommer att räcka långt. GOD HJÄLP PÅ vägen kommer vi att få av Naturvårdsverkets vägledningar. Avfall Sverige och producenterna diskuterar som bäst hur kommunikationen ska LEDARE Ett stort steg för avfallshanteringen REDAKTÖR KARIN JÖNSSON OMSLAGSBILD Gästrike återvinnare UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Marie Umark E-post: marie.umark@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 490 kr/år. Icke medlemmar 600 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Danagård Litho, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 37. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se utformas, det kommer att finnas gott om material för kommunerna att använda. Lusläs också Avfall Sveriges hemsida – här finns guider, mallar och inte minst utbildningar som ger stöd i arbetet. OCH SAMVERKA! Vi brukar tjata om det, och inte utan anledning. Färsk forskning från högskolan i Halmstad visar att mindre kommuner kan spara en fjärdedel av sina kostnader för avfallsinsamlingen genom att göra det tillsammans med andra. NU SKRIVER VI historia, och det är fantastiskt att kommunerna och producenterna kan göra det tillsammans. Ett samarbete som jag hoppas se mycket mer av även framöver. LÄS MER om beslutet om ny förordning om producentansvar för förpackningar och kommentarer från medlemmar och leverantörer på sidorna 6–7. SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2022 NYHETER 2024 tar kommunerna över förpackningsinsamlingen Redan om 1 ½ år ska kommunerna sköta insamlingen av förpackningsavfallet och senast 2027 ska fastighetsnära insamling vara infört. FOTO ANDERS NILSSON – Nu har äntligen beslutet fattats, utbrister Jan Mattson. – Jag tror att det denna gång finns förutsättningar för att beslutet ska leda till en varaktig förbättring, eftersom kommunerna, företrädda av Avfall Sverige, och producenterna har en gemensam vilja att lösa Kommentarer från medlemmarna Jan Mattsson, avfallsstrateg Kristinehamns kommun. I JULI FATTADE regeringen beslut om ett nytt regelverk kring producentansvar för förpackningar. – Det är ett viktigt beslut för svensk avfallshantering och inte minst för alla hushåll, som nu äntligen kommer att få en hållbar lösning för förpackningarna. Att ge kommunerna insamlingsansvaret ger möjlighet till kloka samordningsvinster. På sikt kommer alla att ha nära till att lämna avfallet, det ger god service som ökar utsorteringen och därmed materialåtervinningen. Det här är ett riktigt win-win-beslut, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige. Samtidigt kvarstår det ekonomiska producentansvaret. Kommunerna kommer att ersättas för sitt arbete enligt en särskild modell. Vad gäller tidplanen har Tony Clark ett och annat att invända. – Avfall Sverige hade önskat en längre övergångsperiod, något som vi också tydligt framfört i vårt remissvar. Nu får kommunerna extremt kort tid på sig att bygga upp nya insamlingssystem. Fram till 2027 kommer många troligen att ha fortsatt insamling via återvinningsstationer. Krav på att kunna lämna förpackningar till återvinning även på stan är en del av det nya producentansvaret. Från 2026 ska kommunerna ordna möjligheter att källsortera förpackningar på ”större populära platser utomhus”, till exempel torg och parker av viss storlek. Plastförpackningar ska samlas in separat på fler platser utomhus. Detta ska bidra till att lösa problematiken med nedskräpning runt snabbmatsrestauranger. de utmaningar som finns. Vi för fruktbara dialoger om såväl ersättningens utformning som hur vi ska arbeta för att nå högsta möjliga kvalitet på det material som lämnas till återvinning. – De mål som sätts i förordningen innebär naturligtvis utmaningar för alla i hela kedjan, från producenter av förpackningar via avfallslämnarna och kommunernas insamlingssystem till producenternas mottagningssystem och slutligen omhändertagandet och skapandet av ny råvara. Här behöver vi alla vara kreativa och se nya möjligheter. Jan Mattsson välkomnar också de forum för dialoger som Naturvårdsverket ska skapa, som ger en plattform för att utveckla systemet. – Nu behöver vi Naturvårdsverkets verkställighetsföreskrifter, riktlinjer och vägledningar för alla detaljer som inte framgår av förordningen. Sen sätter vi fart och löser denna utmaning med samma energi som när kommunerna tog över ansvaret för returpappret! Jan Mattsson LÄS MER om nya förordningen på avfallsverige.se
Nr 4 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER FOTO DANIEL LARSSON – Äntligen, säger också Elisabet Johansson. – Ett kommunalt insamlingsansvar kommer att gynna våra kunder genom högre servicenivå som gör det lätt att göra rätt. Miljön är också vinnare, eftersom vi kommer att kunna samordElisabet Johansson, Vakin na förpackningsinsamling med mat- och restavfall. – Men vi har 30 procent av förpackningar i restavfallet idag och de ska ju förflyttas därifrån. Det är superviktigt att vi ger utrymme för nya lösningar. Att jobba tillsammans tror jag verkligen på, vi måste ha erfarenhetsutbyte mellan varandra. Där har vi stor hjälp av Avfall Sverige och olika regionala nätverk. – Det är också stora utmaningar att få ägare av flerfamiljsfastigheter att göra nödvändiga investeringar, så att fler kärl ryms. Utifrån ett norrlandsklimat förordar vi att insamlingen ska ske inomhus. – Men tiden är knapp för de många beslut som måsta tas. Det är viktigt att Naturvårdsverket snabbt kommer med beslut i sina uppdrag, framför allt hur ersättningen till kommunerna ska utformas. Till de som inte redan har en plan för hur insamlingen ska lösas har Elisabet Johansson ett råd: – Ge er tid att göra en förstudie om vad som är bäst innan ni ger er in i en upphandlingsfas, och gör det gärna tillsammans med grannkommunerna. Elisabet Johansson LÄS MER om den danska upphandlingen av kärl på sidan 19. ATT DANMARK SOM bäst håller på att införa fastighetsnära insamling av tio fraktioner har blivit ett genrep för många leverantörer inom avfallshanteringen, men det innebär också att produktionen redan ligger i topp för många. – Den kapacitet som finns idag används i stort sett, säger Martin Brandsvig på kärltillverkaren San Sac. Företaget ägs av franska Sulo och de flesta två- och fyrhjuliga avfallsbehållare i plast som de säljer i Sverige produceras i Frankrike eller Tyskland. Många önskar återvunnet material i plastkärlen, upp till 100 procent. – Nu ökar kostnaderna för återvunna material mer än jungfruligt material, eftersom efterfrågan ökar, säger Martin Brandsvig. När det gäller kvartersnära lösningar är nedgrävda behållare, semi underjord och kärlskåp lättast för San Sac att skala upp, men oavsett lösning krävs snabba beslut, menar Martin Brandsvig: – Ha lite ledtid på detta, så ni verkligen får det ni önskar enligt uppsatt tidplan. PWS, som har patent på fyrfackskärl och delade kärl med fliplid, tror på stora beställningar. Kärlen tillverkas både i Sverige och Tyskland och än så länge har de ingen brist på material, inte heller återvunnen plast. Leverantörerna står redo Det kommer att finnas både kärl och fordon för att kommunerna ska kunna ordna fastighetsnära insamling av förpackningar, men vänta inte med beställningar ber tillverkarna. – Vi klarar av det här utan problem. Får vi bara in det i produktion håller vi normala leveranstider, men vi vill gärna att kunderna pratar med oss redan nu, säger Morgan Holm på PWS. Och han tillägger: – Jag ser väldigt mycket fram emot det här, det ska bli en jätterolig resa. Kriget försvårar För sopbilstillverkarna märks effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. – Normalt kan vi leverera på sex månader, idag ligger vi på ett år, säger Håkan Ekelund på Norba. Det är väldigt svårt att få tag på chassier på grund av kriget i Europa, det går inte att få fram komponenter på samma sätt som innan. Och allt har blivit betydligt mycket dyrare. Bara stålpriset har gått upp 220 procent. Idag gäller 70 procent av beställningarna från Norba tvåfacksbilar. För fem–sex år sedan var det enfacksfordonen som sålde bäst. Det verkar som att många kommuner förberett för fastighetsnära insamling av förpackningar i god tid, liksom för separat insamling av matavfall. – Vi har redan ställt om för detta i och med att den danska marknaden är först ut i Norden, så vi är väl förbereda säger Håkan Ekelund. Läget är snarlikt på Joab, med leveranstider på ett drygt år: – Vi har tagit höjd i fabriken med ökad kapacitet med tanke på vad som händer i Östeuropa. Vårt produktprogram med tvåfacksaggregat, sidlastande och baklastande har anpassats för att möta de nya insamlingssystem som finns i Norden. Nya beställningar kommer under hösten 2023, säger Johan Bäckström på Joab. Finska NTM, som levererat många flerfacksfordon, instämmer med budskapet att inte vänta med beställningarna. Externa faktorer påverkar, men är svåra att förutsäga enligt Magnus Maris på NTM. Inom företaget är de egna produktionsenheterna dock redo för ökad efterfrågan, då långsiktiga satsningar i verksamheten fokuserats mot en kontinuerligt ökad efterfrågan på flerfacksinsamling.
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2022 NYHETER I TYSKLAND OCH många andra länder i Europa uppgraderas inte biogasen, den används framför allt för uppvärmning och lokal elproduktion. Sverige och övriga Norden kan tjäna som modell för miljövänlig gasproduktion, menar Linköpingsprofessorn Mats Eklund. Här uppgraderas gasen, vilket innebär att den bland annat kan användas som fordonsgas och som insatsvara i industrin. En studie från Rise visar att det finns stor potential att dessutom öka den svenska biogasproduktionen. Bara i sydvästra Sverige skulle ytterligare 5 900 GWh biogas kunna produceras. Det finns en stor outnyttjad potential i matavfall, jordbruksrestströmmar, gödsel och slam RESOLUTIONEN ÄR INTE juridiskt bindande för de 193 FN- medlemsstaterna. Men förespråkarna hoppas att det kommer att resultera i nationell lagstiftning. Dessutom ger det miljöaktivister en starkare röst. Biogasen ett ljus i krigets skugga God miljö en mänsklig rättighet Gas har blivit en bristvara efter Rysslands invasion av Ukraina. Biogasen har stora möjligheter att ersätta den fossila gas, som inte längre strömmar in till EU från Ryssland. FN:s generalförsamling har nu fastslagit att alla har rätt till en god miljö. Det ses som ett viktigt steg för att skydda naturen. från avloppsreningsverk. Detta innebär att motsvarande 80 procent av naturgasanvändningen i Skåne, Halland och Västra Götaland skulle kunna ersättas med inhemsk producerad förnybar biogas. Därtill kommer potentialen från ”framtida substrat”, som uppgår till 3 600 GWh. Här lyfts marina substrat som alger men även skörd av gräs och vall samt industriellt processvatten fram som möjliga insatsvaror. Sammanlagt ser forskarna en potential på 9 500 GWh biogasproduktion i de tre regionerna. Det motsvarar nästan tolv gånger dagens produktion som uppgår till cirka 800 GWh. POTENTIALSTUDIEN har tagits fram av forskare på Rise på uppdrag av Biogas Väst, Biogas Syd och Högskolan i Halmstad. LÄS MER i Potentialstudie för biogassubstrat i Västra Götaland, Halland och Skåne, som kan laddas ner från biogasvast.se FOTO ANDRÉ DE LOISTED Man död på ÅVC POLISENS TEORI ÄR att mannen tagit sig in på det stängda området för att sova. Mannen träffades av en gripskopa och skadades allvarligt. Ambulanshelikopter larmades till platsen, men mannens liv gick inte att rädda. I juni hittades en man död på Öckerö ÅVC. Avfall Sveriges höstmöte 16–17 november. k o n f e r e n s . a v f a l l s v e r i g e . s e Avfallshanteringens
Nr 4 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER Ett förbud mot kontant betalning på avfallsområdet ska utredas. Du återvinner så tar vi hand om resten Den nya cirkulära ekonomin innebär att avfall återvinns och blir till ny råvara eller till värme och elektricitet. Men allt går inte att återvinna och när man sluter kretsloppet blir det ofta en rest över. Den tar vi hand om. Vi behandlar restavfall från hela Norrland. Du hittar oss och våra kompisar på Dåva Företagspark i Umeå. Lycksele Kiruna Gällivare Luleå Skellef eå Umeå Örnsköldsvik Östersund Sundsvall Gävle Dåva deponi och avfallscenter i Umeå AB WEBB www.avfallscenter.se TEL 090-16 15 15 LÅGA STRAFF OCH hög lönsamhet utgör starka drivkrafter, enligt tidningens artikelserie. Nu söker Länsstyrelsen möjligheter att bistå kommunerna för att komma till rätta med problemen. Andra möjligheter diskuteras också, som att alla avfallstransporter ska märkas, att avfallsregistret byggs ut och att viss sekretess mellan myndigheter tas bort. RIKSDAGEN HAR BESLUTAT om ändringar i lagstiftningen som gör det möjligt att ställa krav på en verksamhetsutövare att ställa ekonomisk säkerhet för att få bedriva viss anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet, däribland anmälningspliktiga avfallsverksamheter. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Skånska sopberg kopplas till brottslighet Säkerhet och utredning ska stoppa avfallsbrottslighet Sydsvenskans granskning visar att flera miljöfarliga avfallsupplag kan kopplas till samma ägare. I åratal har berörda kommuner försökt åtgärda dem, men utan framgång. Det ska bli möjligt att kräva ekonomisk säkerhet för vissa verksamheter. Vidare ska en utredning se över miljöstraffrätten med särskilt fokus på den organiserade brottsligheten. Enligt de nya reglerna ska kommunerna kunna begära länsstyrelsens bedömning när det gäller kravet på säkerhet. Den utredning som nu tillsatts ska förbättra samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra miljöbrott. Utredaren ska bland annat lämna förslag kring skärpta straff, förbud mot kontanthantering på avfallsområdet, tillstånd till miljöfarlig verksamhet ska inte beviljas om en bolagsföreträdare tidigare har begått brott, länsstyrelsernas stöd till kommunerna ska utökas och komplicerade ärenden ska kunna lämnas över från kommunerna till länsstyrelserna.
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2022 NYHETER www.geesinknorba.com WASTE MANAGEMENT SOLUTIONS GeesinkNorba AB Torsåsgatan 3 Box 813 391 28 Kalmar Tel: 0480-427400 Varuvägen 17-25 125 21 Älvsjö Norba N4 på Volvo 100% Electric 27 ton 21m³, 100% Hydrogendrift Renault 100% elektrisk med GPM IV och Li-On Power Pro! DIN NYA SOPBIL, VÅR NORBA N4 • Lättare • Tystare • Lastar nästan ½ ton mer • Förbättrad boende och arbetsmiljö • Fokus på CE krav och arbetsmiljö • Ännu bättre livscykelkostnader Norba N4 L200 Li-On Power på Scania EV 100% elektrisk! – OSBY HAR HÖGA värden gällande miljö och återvinning. De använder bara förnybara drivmedel för insamlingen av avfall och har ett högt nyttjande av matavfallet som resurs i form av biogödsel och biogas, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige. Osbyborna är också bra på att sortera ut förpackningar och matavfall, vilket medför hög materialåtervinning, och små mängder som hamnar i restavfallet. 78 kg restavfall per person ligger långt under riksgenomsnittet som för 2021 är 157 kg per person. På andra plats kom Östra Göinge, som ingår i samma bolag som Osby – Ögrab. – Vi är stolta över att ha blivit årets avfallskommun. Ögrab införde tidigt fastighetsnära sortering och insamling. Osby är bäst på avfallshantering Osby tog hem förstaplatsen som årets avfallskommun, med ett sammanvägt index på 89,4 poäng av 100 möjliga. Alla villor har fastighetsnära insamling av förpackningar i fyrfackskärl vilket bidrar till den bra sorteringen. Även flerbostadshusen har en väl utbyggd sortering som tillsammans med våra kommunikationsinsatser bidrar till det positiva resultatet och höga kundnöjdheten, säger Per Erlandsson, vd på Ögrab. På tredje plats, samma placering som i fjol, kom grannkommunen Kristianstad. Priset delades ut av Avfall Sverige i samband med årsmötet. Underlaget har hämtats från Avfall Sveriges statistiksystem Avfall Web och all statistik avser 2021. Ögrabs vd Per Erlandsson och och ordförande Niklas Larsson flankerade av Lars Stjernkvist och Jenny Westin från Avfall Sverige.
Nr 4 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 11 NYHETER MINDRE ÄN EN procent av de uttjänta textilierna återvinns idag till ny textil; den siffran skulle kunna öka till mellan 18 och 26 procent. Minst en femtedel skulle också kunna återanvändas. Ett stort problem är att bara omkring en tredjedel av använda kläder samlas in separat. En ny textilåtervinningsindustri skulle kunna skapa nya jobb inom allt från manuell hantering i insamling och sortering till högteknologiska behandling. För att det ska bli verklighet krävs investeringar om sex till sju miljarder euro på textilinsamling samt på ny och befintlig återvinningsteknik. – EN MINSKNING PÅ två kilo per person kanske låter lite, men tänk så här. För hela befolkningen handlar det faktiskt om cirka 20 000 ton mat som inte slängts. Det är väldigt mycket mat som räddats, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket. Utöver matavfallet i soporna hälls 18 kilo mat ut i vasken per person och år, vilket även det är en minskning jämfört med tidigare. Totalt sett genereras 106 kilo matavfall per person och år, jordbruk och tillverkning inkluderat. Textilåtervinning kan ge jobb Matsvinnet minskar Avfallsmängderna ökar 15 000 nya arbetstillfällen skulle kunna skapas i Europa genom förbättrad hantering av gamla textilier, visar en rapport från konsultbolaget McKinsey. Naturvårdsverkets statistik visar att den ätbara mat som slängs i soporna har minskat från 19 kilo per person och år till 17 kilo. 2021 behandlades 475 kg/person eller totalt drygt 4,9 miljoner ton avfall från hushåll och företag med hushållsliknande avfall i Sverige. Avfallstrenden 2021 Total mängd behandlat kommunalt avfall ton kg/pers tot % förändring Energiåtervinning 2 468 270 236 49,7 10,1% Materialåtervinning 1 538 830 147 31,0 -4,2% Biologisk återvinning 747 320 71 15,1 -3,7% Återvinning av konstruktionsmaterial 162 310 16 3,3 -6,2% Deponering 44 220 4 0,9 4,0% Totalt behandlad mängd 4 960 950 475 100,0 2,5% 0 1 2 3 4 5 milj. ton 2017 2018 2019 2020 2021 2021 0 1 2 3 4 5 milj. ton 2017 2018 2019 2020 2021 2021 DET KOMMUNALA AVFALLET har ökat med 2,5 procent jämfört med 2020. Under samma period har BNP ökat med 4,8 procent. – Vi måste komma bort från sambandet mellan högkonjunktur, hög konsumtion och ökade avfallsmängder. Det är en trend som måste brytas, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige. – Glädjande är att material som samlas in för återanvändning på återbruk och kretsloppsparker har tredubblats sedan 2014 – från 10 000 till drygt 30 000 ton, fortsätter Tony Clark. Hälften av hushållens avfall går till energiåtervinning. Materialåtervinningen har minskat, vilket märks mest på returpapper och metallskrot. Även biologisk återvinning har minskat, sannolikt på grund av trädgårdsavfallet som varierar mellan åren beroende på klimat och andra förutsättningar. Deponering av kommunalt avfall ligger på 0,9 procent. Ett mål för Avfall Sverige är att minska mängden mat- och restavfall med 25 procent senast till 2025 jämfört med 2015. Till 2021 var minskningen 12 procent. LÄS MER i Scaling textile recycling in Europe – turning waste into value, som kan laddas ner från Mackinsey.com LÄS MER i Svensk Avfallshantering 2021, som kan laddas ner från avfallsverige.se Tryckta exemplar kan beställas á 50 kr via info@avfallsverige.se
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2022 NYHETER Nu erbjuder EcoRetur plockanalyser av mat- och restavfall samt tidningar, förpackningar och grovsopor på ÅVC. Vi sorterar och analyserar avfallet. Ni erhåller protokoll och rapporter som ger ett underlag för fortsatt miljöarbete och enkel överföring av statistik till Avfall Web. Kontakta Björn Larsson, 042-400 00 30 alt bjorn.larsson@ecoretur.se för mer info. PRODUCENTERNA SKA GE ekonomiska – eller andra – incitament för att mer gammal elektronik ska lämnas in. Det blir också tydligare hur personlig information säkert tas bort när gammal elektronik lämnas till återbruk eller återvinning. Producenterna ska bland annat informera om hur användaren kan radera sin personliga information och hur elutrustningen kan fabriksåterställas. Dessutom ska kasserad elutrustning samlas in på ett sätt som möjliggör återanvändning. – Det är mycket positivt att producentansvaret stärks. Tillverkarna har ett stort ansvar för att se till att de varor de sätter på marknaden kan ges ett så långt liv som möjligt. Det gäller särskilt för elektronik som är så resurskrävande och genererar så mycket avfall – en liten laptop ger exempelvis upphov till 1,2 ton avfall, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige. – Avfall Sverige gläds också åt att det ursprungliga förslaget om pant på mobiltelefoner skrotades, det hade riskerat att skapa nya säkerhetsbrister i insamlingssystemet och försvårat återanvändningen. Skärpt pro- ducentansvar för elektronik Längre livslängd för elektrisk utrustning är målet med nya regler, som träder i kraft vid årsskiftet. VID FÖRHANDLINGARNA FÖR Baselkonventionen i Genève beslutade medlemsländerna att den globala handeln med elavfall ska regleras hårdare. Det förväntas ge länder, ofta utvecklingsländer, större möjligheter att stoppa import av elavfall. Under förhandlingarna inom Stockholmskonventionen beslutade medlemsländerna att förbjuda all produktion och användning av det högfluorerade ämnet perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) och ytterligare nästan 150 relaterade högfluorerade ämnen (PFAS). Att förbudet omfattar en hel grupp PFAS-ämnen beskrivs som betydelsefullt. Även inom Rotterdamkonventionen beslutade medlemsländerna att utöka listan över farliga ämnen, för vilka det ställs krav på information vid export och import, med ytterligare två ämnen. De ämnen som nu läggs till listan är dekaBDE (dekabromdifenyleter) och PFOA (perfluoroktansyra). Sverige har varit pådrivande i dessa frågor. – VI MENAR ATT Sverige ska bli ett av de första länderna i världen att sjösätta ett statligt stödsystem för bio-CCS och att det skulle kunna vara igång redan nästa år. Sverige har unikt goda förutsättningar att ligga i framkant i den här utvecklingen, sade Mikael Damberg till SVT. Det statliga stödet för bio-CCS skulle ha sjösatts redan i år, men varken nödvändig förordning eller EU:s godkännande av stödsystemet är på plats. Den första utlysningen skjuts därför fram till 2023. FN-beslut för en renare värld Bio-CCS från avfall kan ges stöd Nya överenskommelser kring tre FN-konventioner på avfalls- och kemikalieområdet har resulterat i striktare krav. Socialdemokraterna vill öka satsningen på Industriklivet. Vid en presskonferens i somras nämnde finansminister Mikael Damberg bio-CCS vid kraftvärmeanläggningar som ett exempel. FOTO CHRISTIAN EKSTRAND
San Sac är Sveriges ledande leverantör av avfallslösningar. Sedan 1962 är källsortering en helt naturlig del av vår vardag. Vi har kunskap, produkter och innovativa lösningar som hjälper kommuner, bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att göra sitt för den lokala miljön. Hur kan vi hjälpa dig? FUNDERAR NI PÅ NÄSTA STEG INOM FNI OCH KNI? MOLOK DOMINO Bottentömmande, flexibla moduler som möjliggör obegränsat antal fraktioner. MOLOK UNDERJORDSBEHÅLLARE Behållare är som standard ca. 2/3 under mark vilket ger hög platseffektivitet. DECEM BUTTERFLY 240 L 2-facks kärl med vertikalt delat lock för effektiv användning och tömning. sansac.se SÄCKAR OCH PÅSAR FÖR MATAVFALLSINSAMLING Papper från 9L upp till 800L. Finns också lösningar med bioplast eller polyeten.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2022 AFFÄRSNYTT Avfallschef till Aneby I somras tillträdde Henrik Larsson som avfallschef på Aneby Miljö & Vatten AB, Amaq. Han kommer närmast från Länsstyrelsen i Jönköping men har erfarenhet av avfallsfrågor från June Avfall. Dessförinnan har han bland annat jobbat med robotteknik i den privata sektorn. De senaste åren har Amaq saknat avfallschef, så det finns en del att jobba ikapp. – Vi har mycket på gång. Vi ska dra igång fastighetsnära insamling i mars i samarbete med Eksjö och Nässjö kommuner. Vid villor blir det 240-liters tvåfackskärl, upp till fyra stycken när allt är utbyggt. Det är också mycket arbete med återvinningscentralen, den ska kompletteras med insamling av byggavfall och vi ska försöka få till ett inpasseringssystem och se över öppettiderna, säger Henrik Larsson. Hon tar över på VafabMiljö Sabine Dahlstedt har utsetts till ny förbundsdirektör för VafabMiljö, det kommunala bolaget bildat av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun. Hon har en gedigen erfarenhet som chef och ledare inom kommunal verksamhet, senast som vd för WBAB, ett VA- och återvinningsbolag för Ludvika och Smedjebackens kommuner. Den 1 oktober arbetar Sabine sin första dag som förbundsdirektör. Hon ersätter Carina Färm, som idag jobbar med förändringsarbete på Nodava. Kåberger ska styra mot cirkulär ekonomi Regeringen har utsett Tomas Kåberger till ny ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi. Han är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ledare för högskolans styrkeområde energi. Han är även teknologie doktor i fysisk resursteori samt docent i miljövetenskap. Under åren 2008–2011 var Tomas Kåberger generaldirektör för Energimyndigheten. Han efterträder Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood. Biogas förenar Borås och St1 Borås Energi och Miljö ska producera biogas genom rötning av matavfall och avloppsslam. St1 ska förädla biogasen och sälja gasen främst till fordonsgasmarknaden. Det är innebörden av det samarbetsavtal som tecknats. Samarbetet beskrivs som ett strategiskt långsiktigt partnerskap. p Göteborgare ska styra IVL Alf Engqvist, vd och koncernchef för Göteborg Energi, har valts till ny ordförande för IVL Svenska Miljöinstitutets styrelse. Han efterträder Annika Helker Lundström som efter tolv år valt att sluta som ordförande. – I arbetet för en hållbar utveckling är IVL Svenska Miljöinstitutet en viktig aktör och samarbetspartner. Som fristående och oberoende forskningsinstitut inom miljö och hållbarhet som både arbetar med tillämpad forskning och konsultuppdrag finns det många möjligheter. Jag ser fram emot att tillsammans med styrelse, ledning och medarbetare skapa samarbeten som bidrar till verklig miljönytta och ökar takten i omställningen, säger Alf Engqvist. Sysav får ny koncernchef Malin Dahlroth är ny vd och koncernchef för Sysav. Hon har nästan 15 års erfarenhet från energibranschen. De senaste sex åren i ledande positioner inom Uniper, senast som chef för affärsutveckling, och dessförinnan på E.ON. Utöver sin erfarenhet av affärsutveckling har hon mångårig erfarenhet inom finans, bland annat som CFO och ekonomi- och skattechef. Hon har även en bakgrund som jurist. – Sysav är ett välskött bolag som redan idag spelar en central roll i att utveckla södra Skåne till en hållbar region. Ett tydligt fokus på återvinning, klimatet och en cirkulär ekonomi är avgörande för framtiden, säger Malin Dahlroth. Hon efterträder Peter Engström, som efter åtta år som vd valt att gå i pension. FOTO WIZWORKS STUDIOS/WBAB
Nr 4 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 15 AFFÄRSNYTT Två nya uppdrag för Tony Clark Avfall Sveriges vd, Tony Clark, har utsetts till vice ordförande i Municipal Waste Europe, MWE, den europeiska föreningen för nationella, kommunala avfallsorganisationer. Därtill har regeringen förordnat honom att ingå i delegationen för cirkulär ekonomi. – En av Avfall Sveriges viktigaste uppgifter är att samverka med beslutsfattare, näringsliv och akademin. Här är delegationen för cirkulär ekonomi ett viktigt nav. Att vi genom MWE kan kanalisera kommunernas erfarenheter och kompetens till beslutsfattarna inom EU ökar möjligheterna att skapa hållbara lösningar som också är genomförbara i praktiken, säger Tony Clark. Ny vd i Hässleholm Mats Didriksson, idag operativ chef på Sysav Industri AB, är ny vd för Hässleholm Miljö. Han efterträder Sven Carlson som i början av året meddelade att han lämnar Hässleholm Miljö för Höganäs Energi. Mats Didriksson är utbildad civilekonom med en master i ekonomisk historia och har studerat företags- och nationalekonomi. Förutom Sysav har erfarenhet från flera teknik- och energibolag. – Att få arbeta med samhällsviktiga frågor har varit en röd tråd i hela mitt yrkesliv och något som är viktigt för mig, säger Mats Didriksson. Formas byter chef Regeringen har utsett Johan Kuylenstierna till ny generaldirektör och chef för Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Han är i dag ordförande för Klimatpolitiska rådet samt rektorsråd för hållbar utveckling. Han är gästprofessor vid Stockholms universitet och har även flera styrelseuppdrag inom universitets- och forskningssektorn. Johan Kuylenstierna har en filosofie licentiatexamen inom naturgeografi från Stockholms universitet. Johan Kuylenstierna efterträder Ingrid Petersson. Dalarna internrekryterar Lisbeth Martinsson Skinnar återvänder till avfallsvärlden efter ett kort gästspel på vattensidan. Efter ett knappt år som affärsområdeschef för VA på Dala Vatten och Avfall utsågs hon i maj till bolagets vd. Lisbeth Martinsson Skinnar var under sju år avfallschef i Rättvik och har dessförinnan arbetat som konsult. Hon har också under många år suttit med i Avfall Sveriges styrelse. Ökade kostnader med anledning av världsläget, men också ökade krav via lagstiftningen, är utmaningar som måste mötas med effektiviseringar, menar Lisbeth Martinsson Skinnar. Men det gäller att ha frågorna i rätt perspektiv: – Vår vision ”En bättre miljö idag och för kommande generationer ” speglar vårt viktiga uppdrag. Det vi gör idag ska hålla över tid och ge kommande generationer bra förutsättningar, säger hon. FOTO ELISABETH OHLSON FOTO ANDREAS OTTESSON Förpackningssamarbete Förpackningsinsamlingen, FTI, har nu inlett ett samarbete med återvinningsappen Bower. Det innebär att producenter som är kunder till FTI får rabatt när de ansluter sig till appen vilket är en förutsättning för att förpackningar ska kunna pantas. Cirkulärexpert blir vd på Kivo Den finska motsvarigheten till Avfall Sverige, Kivo, har fått ny vd i Jutta Laine-Ylijoki. Hon är civilingenjör och har nästan 30 års erfarenhet av miljö- och hållbarhetsarbete kopplat till cirkulär ekonomi och avfallshantering, både som forskare och konsult. – Arbetet i Kivos medlemsföretag är en central del av vår försörjningstrygghet och infrastruktur som säkerställer vårt samhälles funktionalitet och miljösäkerhet. Jag ser fram emot att ta den finska cirkulära ekonomin framåt med Kivos personal, medlemsföretag och olika intressenter, säger Jutta Laine-Ylijoki.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2022 TEMA UPPHANDLING Om fler efterfrågar hållbara varor växer marknaden och då kan man göra bättre affärer, säger Ann-Marie Nilsson. Kompetens upphandling krävs för att göra till hållbart verktyg Svenska kommuner, regioner och myndigheter upphandlar årligen för 800 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär en femtedel av BNP. Regeringen – och många med dem – ser stora möjligheter i att använda offentlig upphandling för att ställa om till en cirkulär och fossilfri ekonomi. – Äntligen är upphandlingsfrågorna på bordet, säger Anna Möller Wrangel, tillförordnad avdelningschef för hållbara offentliga affärer på Upphandlingsmyndigheten. – Vi märker en oerhörd efterfrågan, det finns en kunskapstörst. Vi är på rätt väg. – Målen inom Agenda 2030 ligger ungefär en till två upphandlingar bort. Med hjälp av upphandling kan man skapa utveckling av samhällets varor och tjänster. Anna Möller Wrangel poängterar flera gånger att offentliga verksamheter har ett stort ansvar att på ledningsnivå lyfta upphandling, så att det faktiskt kan användas på ett strategiskt sätt. – Det gäller att utveckla kunskap och ta ett ansvar för inköp, gärna i dialog med företagen, det är de som sitter på innovationsförmågan. LOU moderniseras Från den 1 februari i år ger LOU större möjligheter till dialog med leverantörer, vilket välkomnats av många. I somras skulle också den så kallade ska-reformen ha trätt i kraft, som innebär att offentliga upphandlingar inte bara bör, utan ska beakta klimat och miljö, men också djuromsorg, människors hälsa samt sociala och arbetsrättsliga aspekter. Kritik från flera håll har dock lett till förseningar; ett reviderat förslag ligger i skrivande stund hos Lagrådet. I Upphandlingsmyndighetens eget remissvar framhölls tillgången till kunskap som viktigare än skärpta regler för att upphandling ska kunna användas som ett samhällspolitiskt styrmedel. Anna Möller Wrangel hade gärna sett ett större intresse för funktions- och innovationsupphandlingar, offentliga inköp ska ju också bidra till att skapa ny teknik och nya tjänster. Stora förhoppningar ställs till den nya ”innovationsupphandlingsarenan”, Afori, och Vinnova erbjuder finansiering till innovativa lösningar. – Vi ska inte se upphandling som ett nödvändigt ont – det är ett strategiskt verktyg, säger Anna Möllen Wrangel. Bristande hantverk I princip får hon medhåll från Svenskt Näringsliv: – LOU är en antikorruptionslagstiftning, det handlar bland annat om att TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE LOU sågs länge som en antikorruptionslag, inte sällan kritiserad för att skapa onödig byråkrati. Idag ställs allt högre förhoppningar om att offentliga upphandlingar ska bli en motor för att kunna nå många olika samhällsmål. Men hur funkar det i praktiken? Vi får olika svar beroende på vem vi frågar. Anna Möller Wrangel påminner om att målen i Agenda 2030 bara ligger en till två upphandlingar bort. Upphandling är ett hantverk som kräver kompetens, menar Ellen Hausen Heldahl
Nr 4 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 17 UPPHANDLING TEMA värna om leverantörernas intressen i förhållande till de upphandlande myndigheternas godtycke. Det är tillämpningen som brister, säger Ellen Hausel Heldahl, Svenskt Näringslivs expert på offentlig upphandling. I undersökningar om det lokala företagsklimatet ges upphandling sämst betyg, 2,6 på en 6-gradig skala. – Frisvaren visar på stora problem med lägsta priser, obefintlig uppföljning och oseriösa som ges utrymme att konkurrera ut dem. Specifikationerna kring miljökrav väcker särskilt mycket kritik: – Många krav är obsoleta. Dessutom är det alldeles för mycket irrelevanta handlingar som begärs in som inte har någon relevans. Den administrativa bördan avskräcker företagen från att lämna anbud. Vi förordar därför att man ställer fler funktionskrav och färre specifikationskrav. Nytänkande drivs inte heller via upphandlingar om man får tro Ellen Hausel Heldahl: – 70 procent av alla förfrågningsunderlag är copy paste på gammal skåpmat och det är i grund och botten katastrof för då finns det ingen utveckling och innovation. Tänk strategiskt Förslaget om att hållbarhetskrav alltid ska beaktas i upphandlingar ger hon inte mycket för. – Det är ett slag i luften. Du ska ställa krav om du upplever att det finns ett sådant behov. Det är som att gå mot rött, du får inte göra det men det händer inget om du gör det. Det mest olyckliga vore om 290 kommuner ställer helt olika villkor i upphandlingar. Det skulle bli både dyrt och ineffektivt. Det är jätteviktigt att ställa krav, men tänk hellre ”vad är det vi köper för produkter, kan vi ändra vårt behov”, det vore mer miljömässigt hållbart. Offentlig sektor borde ta lärdom av näringslivet, menar hon: – Upphandlingsprocessen borde styras utifrån tydliga mål, nu och på sikt. Utvecklingen i vissa branscher är exponentiell och myndigheterna behöver tänka mycket mer strategiskt för att kunna utnyttja innovationskraften. Ellen Hausel Heldahl ger en rad exempel på hur fel det kan bli. Som den nya förskolan som blev 30 procent dyrare än nödvändigt därför att byggnaderna var några centimeter för stora för att kunna prefabriceras och transporteras med befintlig teknik. Och som kommunen där motsvarande 20 heltidsanställda ägnade sig åt att handla på Ikea, utan stöd i upphandlat avtal. – Sedan några år tillbaka har vi arbetat för att förmå myndigheter att implementera category management. De myndigheter som har påbörjat arbetssätt har fått fantastiska resultat. Det handlar om att göra en ordentlig behovsanalys – hur inköp kan stödja produktionsplanen. Sedan måste man se vad marknaden faktiskt kan leverera. Man ska utnyttja företagens kapacitet maximalt. Ett problem är att upphandling inte ses som en styrningsfråga. – Jag känner ingen upphandlingschef som sitter med i kommunens ledningsgrupp. Det är fortfarande en serviceorganisation istället för en strategiskt viktig uppgift för att nå målen. Hur lagstiftar man om det? Svårt, men visst kan det fungera – Upphandling kan vara rätt krångligt, medger Ann-Marie Nilsson, kommunstyrelseordförande (C) i Jönköping. – Men jag tycker att vi blir bättre och bättre. Som tidigare ordförande för Jönköping kommuns utskott för upphandlingsfrågor har hon bland annat sett till att värna det lokala lantbruket och bidra till ett öppet landskap genom upphandling av mat till kommunens skolor och boenden. – Det är väldigt viktigt att politiken är tydlig i vad vi efterfrågar och varför vi vill ha det, vad vi vill uppnå. Så visst finns det en politisk vilja att se upphandling som en möjlighet och ett politiskt redskap att driva utvecklingen framåt. – Det jag tycker är utmanande är att följa upp upphandlingar. Ju fler krav vi ställer, desto viktigare att vi följer upp. Det kräver så mycket personalresurser, så vi klarar inte av det fullt ut. Det är ett problem att vi inte alltid kan säkerställa att vi får det vi har beställt. Att reglerna för överprövning effektiviserades genom sommarens lagändring välkomnas av Ann-Marie Nilsson. De förändringar som planeras gällande skall-krav kring hållbarhet väcker mer blandade känslor. – Det är komplext att säkerställa det som producerats långt bort. Men att se upphandling som ett redskap för att få in fler på arbetsmarknaden är fullt möjligt, det har vi lyckats med. Så visst kan det fungera. – Om vi ska ta hand om planeten och ta hand om våra resurser, bli bättre på att återbruka, då tror jag att vi verkligen kan använda upphandling för att skapa en hållbar utveckling, i kraft i att kommunerna sammantaget är en så stor aktör. LÄS MER på Upphandlingsmyndigheten.se finns flera goda exempel på hur cirkulär ekonomi kan gynnas. Läs till exempel på Botkyrka kommun, som genom att gå ihop med andra kommuner kunde minska sortimentet från 2 000 till 350 artiklar. I och med att volymerna på produkterna blev så stora kunde de även ställa högre klimat- och miljökrav än tidigare och ändå få attraktiva priser. Adda Inköpscentral erbjuder ett ramavtal för återbrukade möbler.
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2022 TEMA UPPHANDLING Tips från en mästare Michael Kazmierczak har drygt 20 års erfarenhet av offentlig upphandling och har flera gånger nominerats till olika priser för sitt arbete. Power BI är ett av hans viktigaste redskap – att samla fakta och göra den överskådlig har sparat Gästrike återvinnare stora pengar. Med några knapptryck får Michael Kazmierczak fram diagram över avtalstrohet, antal leverantörer med och utan avtal, förtroendenivå, antal anbud per upphandling och en lång rad andra indikatorer som bidrar till att göra inköpen så bra som möjligt. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE – Vårt viktigaste verktyg är Power BI-instrumentet som vi har skapat, säger Michael Kazmierczak. – Tillsammans med våra systemleverantörer för upphandlingsverktyg, Primona och Inyett, kan vi till exempel via API:er hitta tecken på ekonomiska bekymmer, som betalningsanmärkningar. Vi har sett företag gå mot konkurs och kunnat säkra våra delar. Sådana dynamiska data är också ett sätt för Michael Kazmierczak och hans kollegor på Gästrike återvinnare att visa på den offentliga affärens möjligheter, exempelvis gentemot förbundsstyrelsen. Skapar jobb Genom upphandling och inköp kan offentlig sektor bidra till hållbar utveckling, menar Michael Kazmierczak. – I varje upphandling måste man få med miljöperspektiv och även andra perspektiv. Vi jobbar mycket med fyra delar: ekonomi, tillväxt i näringslivet, sociala krav och miljökrav. Det är jätteviktigt att i varje upphandling titta på vilka krav vi kan ha med. Rena innovationsupphandlingar är dock inte så hett längre, en mer öppen
Nr 4 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 19 UPPHANDLING TEMA process kan vara mer framgångsrik metod för utveckling. – Vi har tittat på nya sätt att ställa krav i förfrågningsunderlaget, som gör att vi lägger en del av ansvaret på leverantören att hitta nya sätt att tänka på. Det gör att leverantören också måste ta sitt ansvar för omställningen. Ett exempel på hur Gästrike återvinnare jobbar på det sociala planet är Michael Kazmierczak särskilt stolt över: – I alla våra entreprenörsavtal har vi ställt krav på att leverantörerna ska ordna praktikplatser och ta kontakt med närliggande skolor. Det har resulterat i att elever fått praktisk arbetslivserfarenhet och kanske även kunnat få ett jobb tack vare referenser. Leverantörerna har tyckt att det här är bra, jag tror att även de ser nyttan i samhällsperspektivet. Dialog ger enkla underlag Om dynamiska data är Michael Kazmierczak viktigaste verktyg, så är dialog en andra viktig ingrediens för framgångsrik upphandling. –Affären görs från bägge sidor, om man inte förstår varandra blir det inte bra förfrågningsunderlag och inte bra offerter heller. Genom dialog skapas en bra affär – när samspelet mellan leverantör och offentlig verksamhet är jättebra blir förfrågningsunderlagen också enkla. Nu går utvecklingen åt rätt håll, menar han. – Jag har sett hur lagen förändrats från att vara väldigt strikt vad gäller dialog med leverantören. Mycket har öppnats upp, vilket gör det möjligt för upphandlare att göra bättre och mer anpassade underlag. Utvecklande samarbete Samarbete är en tredje parameter för att lyckas. Gästrike återvinnare använder gärna de upphandlingsmallar som Avfall Sverige tagit fram. För ett år sedan startades också ett nätverk med kollegor på Sörab, SRV och Stockholm Vatten, som sedan har växt med ytterligare några medlemmar. – Meningen är att kunna diskutera arbetssätt, driva gemensamma upphandlingar och föra dialog mot leverantörer. Vi behöver nyttja varandras kunskaper för att komma framåt. Utan uppföljning kan resultatet ändå bli dåligt. Att granska det faktiska utfallet kan kräva mycket resurser, men resulterar också i bättre kvalitet. – Vi kontrollerar varje fordon som kommer in, varje kärlleverans, varje pall med matavfallspåsar så att de är hela. Det är en viktig del i vårt arbete. Det gör att vi hinner ta en dialog med leverantören väldigt tidigt om något skulle vara felaktigt. Michael Kazmierczak är hoppfull inför framtiden, särskilt med tanke på nya LOU. – Jag tror bara att det finns vinnare i de förändringar som kommer nu. Det är viktigt att alla är med och utvecklar den offentliga affären. 34 KOMMUNER, 1,6 miljoner invånare, 630 miljoner danska kronor – så kan man sammanfatta den genom tiderna största danska upphandlingen. Initiativtagare till samarbetet är Vestforbrænding, Danmarks största avfallsbolag ägt av 19 själländska kommuner. Ytterligare 13 kommuner valde alltså att ansluta till den gemensamma upphandlingen. – Vi inledde med en workshop med alla 34 kommuner. Vi satte oss ner och tittade på varje enskild kommun. Det resulterade i ett flexibelt ramavtal, säger Steen Neuchs Vedel, vd för Vestforfrænding. En del kommuner valde att satsa på fyrfackskärl, men de flesta av Själlands villor förses nu fyra stycken tvåfackskärl. Förpackningar av plast och kartong kommer att läggas i samma fack för att separeras i efterhand. Förpackningar av trä är en av de nio avfallsslag som kommer att samlas in fastighetsnära. Nästa sommar tillkommer textilavfall som en tionde fraktion, det kommer att kunna läggas i en särskild plastkasse ovanpå kärlen. För flerfamiljshusen blir det större kärl som erbjuder samma service. Kvalitetskrav Tre olika tillverkare står för kärlleveranserna. De nya kärlen ska klara EU-standarderna, vara tillverkade av återvunnen plast och kunna återvinnas när de tjänat ut. Fem års garanti krävs och kärlen ska ge god arbetsmiljö för renhållningspersonalen och vara lätta att hantera för invånarna. – Det har definitivt blivit en succé. Totalt sett tror jag att vi sparade 20 procent genom att samordna upphandlingen. – Samverkan är en mycket central del av Vestforbrændings strategi. Oavsett om det handlar om offentliga eller privata aktörer är vi övertygade om att vi bara kan nå klimatmålen och resultaten genom samarbete. Steen Neuchs Vedels råd till svenska kommuner som nu planerar för fastighetsnära insamling av förpackningar är tydligt: – Slå er samman, det är bara det som gäller. Det är storleken som gör att man kan få bra anbud och den kvalitet man söker. Gigantisk upphandling fixade kärlen Drygt en tredjedel av de danska kommunerna gick i våras samman för att köpa in kärl. Till årsskiftet ska de stå redo att samla in nio avfallsslag från alla hushåll. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Danskar kan snart sortera tio olika avfall vid bostaden.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=