Nr 4 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 21 UPPHANDLING TEMA TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO GÖTEBORGS STAD Nina Wolf och Nina Jacobsson Stålheim. tens om cirkulär design, innebär att det som byggs också kan återbrukas i nästa steg. Återbruket lyfts också tidigt i planeringen och gamla underhållsplaner som av slentrian kräver att fönster ska bytas ut efter ett visst antal år ses över. Stor enighet De flesta förvaltningar och kommunala bolag är mycket engagerade kring byggåterbruk, men det krävs även ett tydligt politiskt uppdrag. – Det är en jättestyrka att vi har en väldigt bred politisk samsyn kring miljö- och klimatprogrammet. Vi står samlade i de här frågorna, säger Nina Jacobsson Stålheim. Att maximera mängden återbruk i byggandet är en ständig läroresa, menar de båda. Man ska inte vara rädd att ge sig in på det. – Börja i liten skala. Titta på CC Build, Centrum för cirkulärt byggande. Här finns massor med information, tips och inspiration som är fritt för alla att hämta. Det är den bästa genvägen man kan ta. ”Byggavfall är ett stort problem, men också en jäkligt stor möjlighet som vi kan nyttja på ett bättre sätt. Göteborgs stad skapar förutsättningarna för det.” DET SÄGER NINA Wolf, strategiansvarig för cirkulär ekonomi i Göteborgs stad. Till 2025 ska hon och kollegorna halvera stadens klimatpåverkan jämfört med 2020, och minska med 90 procent till 2030. Eftersom Sverige producerar enorma mängder byggavfall varje år blir det en viktig del i klimatarbetet. Nina Wolf samarbetar med sin namne Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef för ekonomisk hållbarhet. Hon menar att kommunernas engagemang är viktigt: – Vi har gått från att undersöka frågan, pröva i mindre skala till att det nu finns ett fokus i princip hos alla och i alla projekt, men vi är fortfarande i ett skede där branschen ligger kvar i det linjära tänket. Vi vill lämna saker till återbruk, men det finns inte tillräcklig avsättning. Det saknas också effektiva processer. Vi kan inte sitta still i båten, vi måste driva på marknaden. – Vi ska efterfråga material så att marknaden stimuleras, men vi ser också att vi är en viktig aktör för att tillgängliggöra material. Det gör det möjligt även för andra att bygga och renovera cirkulärt, säger Nina Wolf. Piska och morot 2025 ska återbrukat vara ett förstahandsalternativ. För att nå det varvar Göteborgs stad funktionsupphandlingar av nybyggnation och renoveringar med tuffa krav på halverad klimatpåverkan och specifika beskrivningar om andel återbrukat material. Samverkan är ett viktigt redskap. I somras ställde sig ett 40-tal offentliga och privata fastighets- och anläggningsägare i Göteborg bakom en avsiktsförklaring för cirkulärt byggande och för att verka för en fullt utbyggd återbruksmarknad till 2025. Samtidigt jobbar stadens näringslivskontor aktivt för att få aktörer att ställa om eller etablera sig i Göteborg för att kunna leverera återbrukade material. – Vi har ett nätverk inom kommunen, men lär också tillsammans med andra. Kommuner och leverantörer är väldigt bjussiga, vi får ta del av upphandlingsunderlag och krav, säger Nina Wolf. Checklistor och ramavtal Till stor hjälp är den lista som tagits fram över hur väl lämpade olika produkter och material är att återbruka. Till det som är enkelt hör exempelvis kabelstegar, metalltrappor, ventilationstrummor och handfat samt mycket av materialen i utemiljö. Men det gäller att ha koll på utvecklingen. För bara fem år sedan sågs det som allt för krävande att rensa tegelsten från murbruk, då var det bara riktigt gammalt handslaget tegel som var intressant. Det problemet har lösts och idag kan det mesta återbrukas. Ett ramavtal, som bland annat kräver att arkitekter ska förväntas ha kompeByggåterbruk ska halvera klimatpåverkan
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=