AVFALL OCHMILjÖWikström om fega politiker Färre plaster fullt möjligt Inget förpackat i restavfallet Rätt design ger rätt sorterat Miniformat gav megasortering Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #5/2022 TEMA MATERIALÅTERVINNING Neste storsatsar på kemisk återvinning
Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 3 8 22 40 16 28 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #5/2022 25 En framgångsrik soppodd. ..............................32 Minimeringsmästaren är korad. ................33 Hans design ger bättre sortering. ...........34 Nordisk biogas lockar..........................................35 Utvecklingstips för certifieringen. ............36 Många nyfikna på papperspåse................37 Produktnytt. .....................................................................38 Jorden runt......................................................................39 UF-företag ledde till Bolivia. ...........................40 AVFALL SVERIGE..............................................41 NOTISER. .......................................................................44 LEDARE. ............................................................................. 5 NYHETER Inget förpackat i restavfallet. .......................... 6 Förbränningsskatt kan slopas. ...................... 6 Mer svensk gödsel. ................................................... 7 Biogas slår rekord. ..................................................... 7 Återvinning bra klimatåtgärd. .......................... 8 Sladdbeslut minskar avfallet. ......................... 8 Saftflaskor ska kunna pantas........................ 8 Stöd till CCS. .................................................................... 8 Ordlista för plastsnack.......................................... 9 Kommunen slipper sop-problem................. 9 Affärsnytt...........................................................................10 TEMA MATERIALÅTERVINNING....11 Aktuellt Gabriel Wikström om fega politiker.......22 Unikt projekt ska ge färre plaster...........24 Gravid: detta gäller på ÅVC. ...........................25 Ny profil för arbetsledare på ÅVC. ...........26 Vindsäkrad anläggning. ......................................27 Sopsug + UWS bra kombo.............................28 Beijer säljer Nackas byggavfall. .................30 Miniformat gav megasortering. ..................31
Bild: Slash Objects / www.slashobjects.com. Upptäck mer på www.rubberhall.com Powered by
Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 5 I ÅR FYLLER Avfall Sverige 75. Den branschorganisation som medlemmarna skapat har gjort en fantastisk resa. Jag önskar att den lilla skara som 1947 deltog i föreningens första möte hade kunnat se dagens effektiva system för insamling och behandling. SAMTIDIGT SOM EN enorm utveckling skett har avfallsmängderna dessvärre samtidigt ökat, och ännu har vi mycket att göra för att nå återvinningsmålen. Men det finns många positiva tecken, och 2047 när Avfall Sverige fyller 100 hoppas jag att mycket av det som vi idag jobbar med kommer att ha burit frukt. Jag ser tre viktiga byggstenar som framtidens avfallshantering vilar på: tekniska lösningar, engagemang och samarbete. TEKNISKA LÖSNINGAR ÄR de fysiska bevisen på utvecklingen. Bara i detta nummer av Avfall och Miljö kan du läsa om bättre återvinning av plast, textil och metall, om Lunds nya sopsugsystem, om klimatsmartare fordon och om små containrar som uppmuntrar till bättre sortering. Digitaliseringen ser också lovande ut – häromdagen fick jag se siffror som visar att restavfallet kan halveras med rätt digital utrustning. ENGAGEMANGET ÄR CENTRALT i den svenska avfallsmodellen. Hushållens källsortering är avgörande för en hög materialåtervinning. Här har kommunikationen en viktig roll att spela, inte minst det nordiska skyltsystem som Avfall Sverige har varit med att ta fram, som gör det lättare att göra rätt. EU diskuterar att använda det, och nu har också USA visat intresse. Det finns en kraft i enhetliga standarder. Så roligt också att i detta nummer läsa om Sysavs podd, som lyckas sprida avfallskunskap både på djupet och på bredden. SAMARBETE ÄR DEN viktigaste delen i denna trio av byggelement, mellan Avfall Sveriges medlemmar men också med näringslivet och samhället i övrigt. Unity, det projekt som Avfall Sverige drivit tillsammans med forskare och plastindustrin, visar att vi kan minska antalet LEDARE En god grund REDAKTÖR KARIN JÖNSSON OMSLAGSBILD Neste UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Marie Umark E-post: marie.umark@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 490 kr/år. Icke medlemmar 600 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Danagård Litho, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 37. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se plaster dramatiskt. Det kan komma att revolutionera användningen av plast i tillverkning och därmed plaståtervinningen, och högst konkret bidra till en cirkulär ekonomi. När det gäller den största frågan, den om de ökande avfallsmängderna, kommer det att ställas än högre krav på samverkan för att kunna åstadkomma de stora förändringar som krävs i produktionen och konsumtionen. Jag ser att förståelsen och viljan finns hos allt fler parter, kommuner såväl som näringsliv – det bådar gott. MEN VI MÅSTE ha rätt förutsättningar för att på ett optimalt sätt kunna utnyttja såväl tekniken som engagemanget och samarbetet. Det är ytterst beslutsfattarna som avgör om vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle. Att den nya regeringen valt att lägga ner miljödepartementet oroar, men förhoppningsvis finns en plan för att låta det hållbara samhället utvecklas även framöver. De vägval vi gör idag är avgörande för hur vår verklighet ser ut 2047. Avfall Sverige kommer förstås att uppvakta de nya ministrarna, bjuda in nya statssekreterare till möten och informera nya utskottsledamöter om vad svensk avfallshantering behöver. DÄRFÖR SER JAG med tillförsikt fram emot åren som kvarstår till vårt 100-årsjubileum. Det bästa har vi ännu inte sett. SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 NYHETER Snart olagligt slänga förpackat avfall i restavfallet Förbränningsskatten slopas Från 2024 måste avfallsinnehavare se till att förpackningar skiljs från sitt innehåll. Det kommer att ge livsmedelshandeln en del att göra. Vid årsskiftet kan skatten på avfallsförbränning tas bort. Det framgår av en PM från Finansdepartementet som nu skickats på remiss. ÄNDRINGAR I avfallsförordningen innebär att alla avfallsinnehavare måste öppna eventuella förpackningar och lämna förpackningen till förpackningsinsamling. Om innehållet är livsmedel ska det läggas bland matavfallet. Alternativet är ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR genom Rysslands invasion av Ukraina och behov av ökad elproduktion anges som skäl till regeringens beslut. – Det är bra att avfallsförbränningsskatten nu ser ut att försvinna. Tanken omöjliggör materialåtervinning av såväl förpackning som innehåll. Att lämna förpackat livsmedelsavfall till biogasproduktion ger en ökad risk att delar av förpackningen, exempelvis plastbitar, hamnar i biogödseln, eftersom mekanisk förbehandling har sina begränsningar. Därtill kan inte alla förpackningsslag hanteras i förbehandlingsanläggningarna. Det vore önskvärt att öka utsorteringen av förpackningar så nära källan som möjligt, och inte i senare led, även om det är tillåtet. Men vi välkomnar detta beslut, som ett steg på vägen, säger Caroline Steinwig, rådgivare på Avfall Sverige. Ändringarna i avfallsförordningen innebär också att förpackningsavfallet, som uppstår efter att förpackningen skiljts från sitt innehåll, ska lämnas till materialåtervinning. Detta innebär en utmaning för till exempel förbehandlingsanläggningar för matavfall eftersom det är svårt att materialåtervinna rejektet, som består av en blandning av olika förpackningsslag och rester av organiskt material. – Eftersom det tar tid att utveckla nya förbehandlingstekniker så hoppas vi att lagstiftaren beslutar om en övergångstid. Det mest prioriterade är såklart att livsmedelshandeln ser över sina affärsmodeller för att minimera mängden förpackat livsmedelsavfall, men dagens förbehandlingsteknik med biogasproduktion utgör ändå ett bra alternativ till resursutnyttjande och det är därför viktigt att den möjligheten tillåts även framgent, säger Caroline Steinwig. Skatten infördes i april 2020, trots stora protester från många håll. Nyligen deklarerade såväl Socialdemokraterna som Moderaterna att de ville slopa skatten. – Att det finns en blockövergripande enighet i frågan tolkar jag som att det finns goda möjligheter för detta förslag att gå igenom, oavsett valutgången, säger Klas Svensson. att se till att det sker i senare led. Som Avfall Sverige tolkar den nya bestämmelsen innebär det att förpackat livsmedel inte får läggas i restavfallet. – Idag slänger verksamheter ofta förpackat livsmedel som restavfall, vilket var att den skulle leda till ökad materialåtervinning. Men såväl Avfall Sveriges som Skatteverkets granskning av skatten visar att den bara lett till dyrare avfallshantering och ökad administration, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige. Förpackningen ska materialåtervinnas. LÄS MER i SFS 2022:1307.
Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Användningen av biogas slår rekord Den svenska biogasproduktionen steg med 5 procent under 2021 till 2,3 TWh. Nettoimporten av biogas steg under samma år med hela 34 procent till 2,5 TWh. Sammantaget innebär det att användningen av biogas i Sverige 2021 var rekordstor – 4,8 TWh. Det visar ny statistik från Energimyndigheten. FOTO ANDRÉ DE LOISTED – ATT BIOGASPRODUKTIONEN ÖKADE under 2021 är glädjande, men behovet av att snabbt skala upp den inhemska biogasproduktionen är större än någonsin med import av konstgödsel. Investeringsviljan finns, efterfrågan finns och produktionen skulle kunna flerfaldigas. Förhoppningsvis står vi inför en biogasboom framöver genom att det efterlängtade biogasstödet nu kommit på plats – särskilt om det breddas till fler användningsområden än transporter vilket förhoppningsvis är på gång, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige. Efterfrågan på biogas är större än någonsin. Den växer nu framför allt inom industrin, som uppvärmningsbränsle och inom tunga långväga transporter. Sedan 2015 har biogasanvändningen ökat med 145 procent. Den största ökningen står importen för. Den svenska produktionen under samma period ökade med 17 procent. Nettoimporten av biogas till det västsvenska gasnätet via Danmark ökade med 34 procent under 2021. Av importen är 95 procent producerad i Danmark och resten i övriga EU. Statistiken samlas in och sammanställs årligen av Energigas Sverige tillsammans med Svenskt Vatten, Avfall Sverige och Lantbrukarnas Riksförbund, på uppdrag av Energimyndigheten. tanke på kriget i Ukraina och en stor efterfrågan på gas. Ökad biogasproduktion ger också mer biogödsel, vilket är av stort värde för att minska behovet av IDAG IMPORTERAS MERPARTEN av den gödsel som Sverige behöver, drygt 20 procent av det kom tidigare från Ryssland, Ukraina och Belarus i form av konstgödsel. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det svenska jordbruket drabbats hårt av kostnadsökningar på viktiga insatsvaror. Uppdraget till Jordbruksverket beskrivs som ett första steg för att kartlägga och analysera förutsättningar, flaskhalsar och potential för en ökad produktion av gödsel. Gödselproduktionen granskas Jordbruksverket har fått i uppdrag att analysera Sveriges kapacitet samt förutsättningarna för ökad gödselmedelproduktion. Det är ett tillfälle att visa på biogödselns viktiga roll, menar Avfall Sverige. – Det är uppenbart att vi behöver minska osunda beroenden av såväl skurkstater som fossila insatsvaror. Att vi ökar vår inhemska försörjningsförmåga är en central framtidsfråga för att säkerställa en tryggad och lönsam livsmedelsproduktion här i Sverige, sade dåvarande Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg när utredningen tillsattes. Avfall Sverige kommer att uppvakta Jordbruksverket för att de inte ska glömma de möjligheter som avfallssidan erbjuder: – Biogödsel är ett mycket viktigt och uppskattat organiskt gödselmedel, inte minst inom ekologisk odling där få alternativ finns till buds. Att vårt matavfall kan återbördas till jordbruket och dessutom producera fossilfritt drivmedel är ett fantastiskt exempel på ett lokalt kretslopp när det är som bäst, och visar hur cirkulär ekonomi kan se ut i praktiken. Sverige har stor potential att bygga ut produktionen av biogas och biogödsel, men då krävs att branschen kan garanteras långsiktiga villkor även för den ekonomiska affär som investeringarna innebär, säger Caroline Steinwig, rådgivare på Avfall Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023.
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 NYHETER I SIN RAPPORT sätter World Business Council for Sustainable Development, WBCSD, mål för insamling och återvinning Återvinning kan spara 50 miljoner ton klimatgaser Ett globalt avtal kring återvinning skulle kunna ge stora vinster för klimatet. av åtta materialslag: cement och betong, metall, papper, plast, batterier till elbilar, elektronik, biologiskt material och trä. – Avsikten med rapporten är att skapa förståelse för vad som krävs för att frikoppla ekonomisk utveckling från resursanvändning, säger Federico Merlo, ansvarig för kemiindustri hos WBCSD. Ökat samarbete beskrivs som centralt för att komma runt de hinder vi idag ser för ökad materialåtervinning. LÄS MER i A “Paris Agreement” for recycling the Earth’s resources, som kan laddas ner från wbcsd.org I OKTOBER GODKÄNDE EU-parlamentet förslaget om en enhetlig standard för laddkontakter till bärbara enheter. Istället för den uppsjö av alternativ som finns idag ska alla tillverkare använda USB-C till en lång rad laddbara produkter: mobiltelefoner, surfplattor, digitalkameror, hörlurar och headset, handhållna videospelskonsoler och bärbara högtalare, e-läsare, tangentbord, möss, bärbara navigationssystem och öronsnäckor. Från och med våren 2026 gäller detta även bärbara datorer. Den nya lagen ska bidra till att minska mängden elavfall och ge konsumenterna möjlighet att göra mer hållbara val – kunder ska kunna välja om de vill köpa sin nya enhet med eller utan laddare. Beslutet innebär också att vi blir kvitt så kallad teknisk inlåsning, där en konsument blir beroende av en enda tillverkare. Beräkningar visar att konsumenterna kan spara 250 miljoner euro varje år på onödiga nya laddare. En enda laddare 2024 ska en och samma laddare fungera till alla nya bärbara digitala produkter. FOTO SYDA PRODUCTIONS Mer ska kunna pantas Från 2023 måste även plastflaskor och metallburkar med juice och saft, både koncentrat och drickfärdigt, gå att panta, meddelar Jordbruksverket. Sydsvensk CCS får stöd MOTTAGARE ÄR CARBON Network South Sweden, med tio aktörer i Sydsverige under ledning av Växjö Energi. Bland deltagarna finns Sysav, Eon och Öresundskraft. Deras arbete ska bidra till att skapa hållbara och kostnadseffektiva lösningar för en regional koldioxidinfrastruktur i Sydsverige. – Sysav har som ambition att vara klimatpositivt till 2030 – för att uppnå detta krävs koldioxidavskiljning, säger Magnus Pettersson, vd på Sysav Utveckling AB. Energimyndigheten ger 2,5 miljoner kronor till ett nytt samverkansprojekt för infrastrukturlösningar för infångad koldioxid. Vi har sedan en tid tillbaka utrett förutsättningarna för tekniken, och har nu inlett en genomförbarhetsstudie som förberedelse inför ett eventuellt beslut om implementering vid kraftvärmeverket i Malmö. Vi är beroende av samverkan mellan aktörer i regionen – detta projekt är en nyckel för att kunna sätta nödvändig infrastruktur på plats.
Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER www.geesinknorba.com WASTE MANAGEMENT SOLUTIONS GeesinkNorba AB Torsåsgatan 3 Box 813 391 28 Kalmar Tel: 0480-427400 Varuvägen 17-25 125 21 Älvsjö Norba N4 på Volvo 100% Electric 27 ton 21m³, 100% Hydrogendrift Renault 100% elektrisk med GPM IV och Li-On Power Pro! DIN NYA SOPBIL, VÅR NORBA N4 • Lättare • Tystare • Lastar nästan ½ ton mer • Förbättrad boende och arbetsmiljö • Fokus på CE krav och arbetsmiljö • Ännu bättre livscykelkostnader Norba N4 L200 Li-On Power på Scania EV 100% elektrisk! SAMSYN KRING OLIKA begrepps betydelse är en förutsättning för att ta fram framgångsrika åtgärder kring hållbar plastanvändning. Även så enkla ord som återvinning eller plast kan nämligen tolkas olika och skapa oenighet, konstaterar SIS, som organiserat arbetet. Den nya ordlistan definierar 262 termer, som även har förankrats hos den europeiska standardiseringen, CEN. Standarden har fått stor internationell uppmärksamhet och väntas bli ett viktigt verktyg i den fortsatta utvecklingen av fler standarder inom plast och miljöaspekter. UPPVIDINGE KOMMUN HAR med alla tänkbara byråkratiska medel försökt förmå ägarna till tomten att ta ansvar för avfallet. Det stinker och har lockat till sig råttor i mängder. Risk finns också att farliga ämnen kan spridas från de dumpade soporna. De två ägarna till tomten har ett omfattande belastningsregister och är inblandade i flera polisutredningar. – Detta är en udda fågel i våra ärenden. Vi kan inte ge ett löfte om snabba lösningar, hade det funnits en snabb lösning hade kommunen redan löst det, säger Anders Brännström, enhetschef på Länsstyrelsen Kronoberg till SVT. Ny ordlista underlättar plastsnack Länsstyrelsen tar över i Marhult Svenska experter har lett arbetet med en ny ordlista som säkerställer att alla pratar om samma saker, när plastens miljökonsekvenser diskuteras i Europa. 32 000 ton sopor på en sågverkstomt i Marhult är inte längre kommunens huvudvärk – Länsstyrelsen tar över som tillsynsmyndighet.
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 AFFÄRSNYTT Ny vd för Smålandsbolag Florim Albborn blir ny vd för det kommunala bolaget SSAM. Han är i grunden ingenjör och har en lång erfarenhet av ledande positioner inom flera branscher, senast som platschef vid Tarkett. Han börjar på SSAM under första kvartalet 2023. – Jag kan bidra med ett brett perspektiv på hållbarhet, produktion och ekonomi som kan leda till nya produkter och tjänster och med det bättre service till våra kunder, invånare och företag. SSAM har en viktig roll att stödja kommunerna och regionens omställning till en hållbar framtid, säger Florim. Förra vd:n, Jessica Cedervall, finns kvar i branschen, idag som ansvarig för Fortum Waste Solutions i Sverige. S Stena tar över plastsortering Stena Recycling har tagit över Swerecs plaståtervinningsanläggning i Lanna. Här finns potential att sortera och återvinna cirka tio ton material per timme, såväl förpackningar som industrispill och plast från återvinningscentraler. WBAB:s rekrytering klar Ludvikas och Smedjebackens gemensamma bolag för VA och återvinning WBAB, har beslutat anställa Jonas Öman som ny vd. Jonas är för närvarande vd på Siljan Schakt & Entreprenad AB och Anläggarteamet AB och har innan det tio års erfarenhet från AB Borlänge Energi, där han haft olika chefspositioner. Utmaningarna med VA och återvinning är något han ser fram emot att ta tag i när han kommer in i WBAB. – De nya direktiven om fastighetsnära insamling är en utmaning. Hur ska vi bygga upp en långsiktigt hållbar modell för att få allt på plats? Allt behöver fungera – taxor, kärl, insamling, ansvarsfördelning med mera. Jag tror det handlar mycket om förändringsarbete och att nå ut till våra kunder. – Jag hoppas att min tidigare erfarenhet tillsammans med WBAB:s kompetens kommer få saker att hända, samt att vi kan hitta effektiviseringsmöjligheter. För mig är det viktigt att ha med sig medarbetarna på alla plan. Jonas tillträder tjänsten den 1 januari. Hans företrädare, Sabine Dahlstedt, är idag vd för VafabMiljö. Nytt styre i Norge Runar Bålsrud är ny vd för Avfall Norge. Han har ett förflutet inom Försvarsmakten, men kommer närmast från en tjänst som general manager vid Innovation Gardermoen. Under 12 år var han också borgmästare i Hurdals kommun. – Jag ser väldigt mycket fram emot att börja jobba i en bransch som är så viktig för framtiden. Jag är både stolt och ödmjuk över att vara en del av laget, säger Runar. Tidigare vd, Cecilie Lind, är numera vd för Handelens Miljøfond. Minianläggning för flytande biogas I september invigdes en anläggning för produktion av flytande biogas på VafabMiljö i Västerås. – Den nya anläggningen fungerar som ett extra lager när vi inte kan möta behovet hos bussarna eller sopbilar i länet, säger Henrik Westman, projektledare för VafabMiljö. Anläggningen har kapacitet att producera två ton flytande biogas per dygn, vilket gör det till en av de minsta anläggningarna i sitt slag, demonstrationsanläggningar undantaget. NSR har fått ny renhållningschef Erika Fjelkner har efter 13 år som miljöchef i Eslöv tagit klivet till NSR. Hon är utbildad naturvårdsingenjör och har också erfarenhet från konsultbranschen. – NSR är ett företag med oerhört högt miljöengagemang och det är viktigt för mig, säger Erika. Relationen till de sex nordvästskånska kommunerna, men också mot invånarna, kommer att bli en viktig del i hennes nya uppdrag som renhållningschef. – Nu kan jag arbeta för att få dialogen att fungera ännu bättre. NSR har ett stort ansvar när det gäller både samverkan och kunskapsöverföring. Det ska leda till renare fraktioner, minskad mängd restavfall och därmed lägre behandlingskostnader. Erika ersätter Cecilia Holmblad, som idag är renhållningschef i Lund.
Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 11 MATERIALÅTERVINNING TEMA Fortfarande ifrågasätts lönsamheten, och fortfarande saknas kunskap. Ändå satsar många nu på att återvinna plastavfall på kemisk väg. Myndigheterna, forskarna och industrin ger här sina respektive bilder av läget – och av möjligheterna. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Naturvårdsverket välkomnar de initiativ som nu tas för att hitta nya vägar att cirkulera plastavfall, men helt sålda är de inte. – Mekanisk återvinning bör alltid gå före kemisk återvinning där det är möjligt. Den är mycket mer energieffektiv, säger Åsa Stenmarck, som ansvarar för den nationella plastsamordningen på Naturvårdsverket. Under 2021 tittade hon närmare på kemisk plaståtervinning. En viktig slutsats var att det bör klassas som materialåtervinning, men bara om materialet som utvinns faktiskt blir en ny produkt. Viktigt är också att förlusterna hålls låga. – Vissa av de kemiska återvinningsprocesserna verkar lovande, man kan tro att allt är möjligt – att plocka bort farliga ämnen och återvinna all plast. Men många processer behöver fortfarande väldigt ren plast in. Dubbla agendor? – Jag tror ändå att kemisk återvinning kommer att behövas om vi ska få en högre materialåtervinning än vad mekanisk återvinning kan åstadkomma. Det som talar emot är att tekniken inte är ny, det har inte hänt så mycket. Men nu förstår kemibolagen att om de ska vara trovärdiga måste de ställa om till fossilfritt. Det är en stor, stor industri, och när de får sådana idéer kan det få effekt. Å andra sidan ägs de av något oljebolag, de kanske engagerar sig i fossilfrihet lite med lillfingret, men det vore bra om vi kan få det att funka på ett klokt sätt. Kemin ska rädda plasten Genom kemisk återvinning kan plastavfall förvätskas och i nästa steg bli ny plast.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 TEMA MATERIALÅTERVINNING De oljor som kan utvinnas ur vissa av processerna har ett brett användningsområde, bland annat som insatsvara till kemikalier. Stor potential På forskningsinstitutet Rise hittar vi Lena Smuk, doktor i fysik men med stor erfarenhet av kemiska processer och vilka möjligheter de rymmer. – Jag är mycket mer optimistisk än Naturvårdsverket. Jag tror att när både mekanisk och kemisk återvinning är välutvecklad och avfallshanteringssystemet är optimerat för att inkludera dem, kommer vi att se situationer då kemisk återvinning är det bättre valet. I sådana fall då mekanisk återvinning ger mycket rejekt och kräver omfattande sortering kan kemisk återvinning vara att föredra, säger hon. – Alla polymerer åldras med tiden, därför är kemisk återvinning nödvändig om vi siktar på cirkulär polymeranvändning. Förr eller senare behöver man bryta ner polymerkedjorna och bygga upp dem igen för att effektivt återanvända materialet. Man kan möjligen ersätta kemisk återvinning med förbränning och CCU (se faktaruta), men det kommer oundvikligen att kosta mer energi. Kemiskt kompetenscentrum Kunskapen behöver dock förbättras, det håller Lena Smuk med Åsa Stenmarck om, och det behövs en gemensam agenda för aktörerna. Rise planerar därför bygga ett kompetenscentrum för kemisk återvinning av plast med start under 2023. – Det finns ett väldigt stort intresse för att skapa innovation. För det krävs pengar och kunskap. Vanligtvis brukar det vara så att kunskap utvecklas, och sedan letar man efter pengar. Med kemisk återvinning är det annorlunda. Den enda negativa saken som jag kan säga om kemisk återvinning är att det kräver stora investeringar. Det finns förvisso investerare som står och väntar, men de vet inte vad de ska investera i, det saknas kunskap. Även om tekniken för kemisk återvinning inte är ny är det ett så pass tekniskt komplicerat och mångsidigt problem att det kommer att ställas massor av frågor som behöver svar. Kunskapen måste utvecklas i takt, kompetenscentrumet är just det som krävs. Tekniktungt Även om kemisk återvinning ofta är energi- krävande kan grön el göra den hållbar, menar Lena Smuk. En större utmaning är att anpassa avfallshanteringssystemet, särskilt logistiken, eftersom olika processer kräver olika skalor för att vara ekonomiskt genomförbara och för vissa tekniker kan två eller tre anläggningar räcka för att täcka Europas återvinningsbehov. De olika teknikerna för kemisk återvinning ställer olika krav på det material som stoppas in, och ger olika kvalitet på slutprodukten. Lena Smuk ger en snabblektion: – Vid depolymerisering tar du polymer och delar dem i väldigt långa delar som du sedan bygger på igen, du går bara ett steg ner och sedan ett steg tillbaka. Det är ganska energisnålt men kräver rena strömmar. PET kan till exempel återvinnas på så sätt, och alla polyestrar, men då bör de vara rena. Sådana anläggningar blir ekonomiska även i mindre skala. – Sedan är det solvolys och pyrolys, där temperaturen är högre och det bryts ner mer, då behöver man en större anläggning för att vara ekonomisk. Vid förgasning bryter man ner i princip allt plastavfall till väte och koloxider, men då krävs jättestor skala. Oviss framtid Men utvecklingen kan ge andra förutsättningar. Så här kan Nestes anläggning för förvätskning av plastavfall komma att se ut. Denna ligger i Akron, Ohio och ägs av Alterra, men de europeiska teknikrättigheterna köptes i somras av Neste. FOTO ALTERRA ENERGY FOTO NESTE Outi Teräs. DET FINNS ETT VÄLDIGT STORT INTRESSE FÖR ATT SKAPA INNOVATION. FÖR DET KRÄVS PENGAR OCH KUNSKAP.” Lena Smuk, Rise
Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 13 MATERIALÅTERVINNING TEMA FLERA TEKNIKER FÖR KEMISK PLASTÅTERVINNING Upplösning/utfällning: Enklaste formen, där lösningsmedel och värme (upp till 250 °C) tillsätts för att göra det möjligt att filtrera bort färg, flamskyddsmedel, fyllmedel och andra föroreningar. Sedan lösningsmedlet avdunstat eller separerats genom att tillsätta ett antilösningsmedel återstår ett fast material. Kräver försorterat, tvättat plastavfall. Depolymerisering: Använder en kombination av kemi, lösningsmedel och värme (upp till 250 °C) för att bryta ner polymerer till monomerer – plastens byggstenar. I ett efterföljande steg sker återpolymerisation med katalysator. Kräver försorterat, tvättat och sönderdelat plastavfall. Solvolys (Hydrotermisk förvätskning, HTL): Två olika, men snarlika metoder, där hög temperatur (upp till 400 °C) och tryck bryter ner plastpolymererna till en olja, som kan användas för vidare upparbetning i raffinaderier till bränsle- och kemikalieprodukter. Metoden fungerar på alla organiska polymerer – på plast men också exempelvis trä och papper. Det finns två varianter av HTL; lägre tryck och temperatur (subkritiskt tillstånd) ger en process liknande solvolys och kräver större råvaruselektivitet, högre tryck och temperatur (superkritiskt tillstånd) är ”allätande”, men väldigt energikrävande. Pyrolys: Upphettning (upp till 600 °C) i syrefri miljö bryter ner plastens molekyler till en olja, som kan användas för vidare upparbetning i raffinaderier till bränsle- och kemikalieprodukter. Beroende på ingående material genereras olika mängder av gas, olja och koks. Den höga temperaturen bryter ner organiska riskämnen, men materialförlusterna är stora om plasten ska kunna återvinnas till ny plast. Kan ta emot i princip vilket material som helst. Förgasning: Varmaste metoden (upp till 1300 °C) för kemisk plaståtervinning. Upphettningen sker här med en begränsad mängd syre, vilket bryter sönder plastmolekylerna till en syntesgas av huvudsakligen kolmonoxid och vätgas. Syntesgasen kan användas för att producera kemikalier eller nya plaster. Alla orenheter går att fånga upp i kemiska eller fysiska processer efter själva förgasningen, därför är det lägre krav på ingående material. CCU: Förbränning där den koldioxid som bildas fångas in och används i nya produkter. Det kan exempelvis ske genom att leda rökgaser genom växthus eller algodlingar. Växterna/algerna kan skördas för att exempelvis utvinna olja direkt från växten/algen, eller så kan biomassan omvandlas till olja eller andra kolväten genom en pyrolys- eller förgasningsprocess. Andra metoder kan resultera i råvaror till kemikalier, plast eller andra produkter. Källa: Naturvårdsverket, Rise FOTO RISE FOTO PATRIK LUNDIN – Vi vet extremt lite om plastflödena. Vad exakt innehåller de? Utan den kunskapen är det svårt att veta var det bör hamna. Vi kan och bör standardisera antalet plasttyper i de fall applikationerna tillåter. Detta kan i hög grad hjälpa oss att veta var ett visst flöde bör hamna. I Europa finns flera mindre anläggningar för kemisk plaståtervinning, och gott om planer för större. Borealis pyrolysanläggning i Stenungsund ska enligt planerna kunna invigas 2025, men tillståndsansökan har fått kompletteras och ännu är inga investeringsbeslut fattade. – Om vi gör allt optimalt kommer Sverige kanske ha ett fungerande system om tio år, säger Lena Smuk. Finsk jätte I Borgå, några mil öster om Helsingfors, genomförs redan kemisk plaståtervinning i industriell skala. Neste, ett delvis statsägt petroleumbolag, raffinerar här förvätskat plastavfall, till exempel pyrolysolja och hydrotermiskt förvätskat plastavfall (se faktaruta). I somras tilldelades Neste finansiering på upp till 135 miljoner euro från EU:s innovationsfond för att bygga en anläggning som ska kunna behandla 400 000 ton förvätskat plastavfall per år för att bli råmaterial till ny plast eller kemikalier – åtta gånger så mycket som Stenungsund beräknar att återvinna. Men det är bara början; målet för Neste är att från 2030 återvinna en miljon ton plast per år, vilket skulle göra dem till en av de största aktörerna i Europa. Den första förvätskningsanläggningen planeras byggas i Nederländerna i samarbete med Ravago, som hittills jobbat med mekanisk plaståtervinning. – Vi tänker främst ta emot plast som inte är möjligt att återvinna mekaniskt. Vi vill inte tvätta plasten, men det kan behövas ytterligare sortering. Vissa plaster passar inte, till exempel PVC som innehåller klorin. Det fungerar bäst med polyolefin-rika strömmar. Men vi har jobbat mycket för att utveckla ett system som är robust nog för att kunna återvinna blandad plast som idag förbränns eller hamnar på deponi, säger Outi Teräs, ansvarig för att kommersialisera Nestes teknologier för kemisk återvinning. Teknik måste anpassas Men utbyggnaden kommer att ta tid. – Även om teknologierna i sig inte är nya har de inte använts i sådan skala för plastavfall. Därför måste vi ha tålamod. – Flaskhalsen är att bygga kapacitet. Företagen som bygger förvätskning är oftast inte stora etablerade aktörer, det är start ups. Det är fortfarande en framväxande industri. Kanaler för råvaruleveranser måste också byggas upp. Idag genererar Europa 29 miljoner ton plastavfall per år. För att undvika långväga transporter kommer återvinning antagligen främst byggas i tätbefolkade områden. Att det är på kontinenten som framtiden för Neste ligger är uppenbart: – Vi kan inte nå vårt mål om en miljon ton i Finland, ett land med fem miljoner invånare, säger Outi Teräs. Åsa Stenmarck. Lena Smuk.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 TEMA MATERIALÅTERVINNING mjukplast I oktober startade produktionen i Omny Polymers anläggning i Ängelholm. De vill bara ha den mjuka plasten, och gärna laminerade förpackningar – sådant som få andra återvinnare är intresserade av. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE – VI HAR DESIGNAT anläggningen för mixade mjukplastförpackningar, det är något som ingen har gjort tidigare, säger Josef Tapper, vd för Omni Polymer. Han har ett förflutet inom återvinning av plast från elavfall. Det bolag som han byggt upp för just detta syfte, Plastonomy, är också en av delägarna till Omni Polymers. – Till viss del är det samma teknik vi använder här. Men varje plastavfallsfraktion kräver mer eller mindre sin egen design av återvinningsprocessen. Den andra delägaren är TMR, en producentansvarsorganisation för förpackningar. Det är också TMR som förser Ängelholmsanläggningen med plastavfall. På mottagningsplatsen står stora balar med gamla plastkassar, chipspåsar och ett och annat lock från Bregottpaket som sorteringen missat. Unik kombination I första delen av återvinningsanläggningen sönderdelas plastbalarna, plasten tvättas i omgångar och tyngre plaster som kan återvinnas på annat sätt, som PET och PS, avskiljs. Kvar blir färgglada plastflagor, huvudsakligen bestående av polypropylen (PP) och polyeten (PE). I nästa del smälts plastflagorna samman och formas till mörkgrå plastknappar. Fokus på i ny anläggning – Kombinationen av konventionella maskiner med torrtvätt, våttvätt, densitetsseparation och extrudering, och sättet att applicera det på en mixad filmförpackningsfraktion, som idag till nästan 100 procent går till förbränning, anser vi vara nytt och innovativt, säger Josef Tapper. Målet är att kunna materialåtervinna 80 procent av det som kommer in. Förutom hårdplast som sorteras bort består rejektet av matrester och etiketter. Lösning ifrågasätts Svensk Plaståtervinning, den andra producentansvarsorganisationen, är kritiska till att Omni Polymer satsat på en lösning som inte håller isär olika plastsorter, de ser det som downcycling. – Vi lever i en verklighet där förpackningar är mixade polymerer redan. Om du tittar på laminaten runt en ost består den av flera olika sorters plaster, det går inte att separera dem med mekaknisk återvinning. Vi väljer att istället för att bränna upp den se till att den återvinns. Jag har svårt att se att kritiken är relevant. Den plast som produceras kommer bland annat att bli kabeltrummor och förpackningsmaterial till bilindustrin. Omni Polymer undersöker nu möjligheten att ta tillbaka dessa produkter i återvinningen när de är uttjänta. Efterfrågan på den plast som lämnar Ängelholm är stor, årets produktion är redan såld. Till sommaren utökas deras tillstånd och anläggningen ska då kunna ta emot 30 000 ton mjukplastförpackningar. Det motsvarar enligt Josef Tapper en knapp tredjedel av det som sätts på marknaden i Sverige. – Vi ser hur de svenska kunderna skriker efter råmaterial. De kunder som strävar efter att använda återvunnet material ser genom oss stora möjligheter att hitta det lokalt. En extrudermaskin sprutar ut den smälta plasten till små knappar. Dess värme skapar en dimma när det fuktiga materialet värms. Josef Tapper granskar inleveransen. Just den här plasten har sorterats i Lanna, vid Swerecs gamla anläggning som numera tagits över av Stena Recycling.
Det andra pratar om att göra, det gör vi varje dag. Vi återvinner över 30 miljoner ton och är ett av få återvinningsbolag som kan skapa closed loops där materialet går tillbaka till producenten och samtidigt behåller värdet. Ett första steg mot The End of Waste. remondis.se ÅT ERVUNNE T LYSRÖR . FOTOGR AF : FREDER I K L I EBER ATH / C AMER A L I NK . DE T STH LM. SE Andras visioner är vår vardag
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 TEMA MATERIALÅTERVINNING Två unika svenska anläggningar, Siptex och Renewcell, visar hur textilåtervinning kan gå till i praktiken. Men många bitar behöver falla på plats innan vi har en hållbar hantering av våra uttjänta kläder. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE M artin Stenfors, operativ chef för Renewcell, är på tillfälligt besök i Malmö. Sysavs anläggning för textilsortering, Siptex, har just invigts och självklart är samarbetspartnern från textilåtervinnaren på plats. Invigningstalen har hållits och så lyfts en textilbal ner i inmatningen. Snart svischar materialet förbi i hög hastighet på ett nätverk av transportband. NIR-teknik identifierar material och färg och med tryckluft sorteras trasiga jeans, syntettröjor, rött och vitt i olika fack. – Det som händer här är nödvändigt för oss, för att vi ska kunna ta post consumer waste in i vår process, säger Martin Stenfors. Lars Persson ansluter till samtalet. Han är Siptex affärsutvecklare och bekräftar att beroendet är ömsesidigt: – Det är viktigt att vi har aktörer som Renewcell, de ger oss kunskap och skapar efterfrågan på de fraktioner som vi tar fram. Det är de som kan gå från ord till handling och kan använda det material som vi tar fram, säger han. Världens största I Siptex är världens första storskaliga anläggning i sitt slag och resultatet av ett utvecklingsprojekt mellan framför allt Sysav och IVL. Under 2020 och 2021 testades tekniken, och flöden för in- och utleverans etablerades. Nu har Sysav tagit över driften. Vid full kapacitet skulle nästan en tredjedel av Sveriges årliga textilavfall kunna sorteras här, men än är det en bit kvar till det. Inför starten trodde många att svårigheterna skulle ligga i att hitta avsättning för den sorterade textilen, men det är inte heller helt oproblematiskt att få in rätt material till Siptex. – Vår utmaning är att hitta rätt mängd och kvalitet så att vi kan säkerställa en stabil leverans till våra kunder, säger Lars Persson. Kunderna vill ha enhetliga kvaliteter. Just nu är det material som till 95 eller 70 procent består av bomull som sorteras ut, samt textil med 95 respektive 60 procent polyester och 95 procent akryl. Men även andra mixfraktioner är viktiga att finna avsättning för. – Vi arbetar ständigt med att finjustera så att vi kan få ut optimal sortering från anläggningen. Allt ska återvinnas Långt ifrån allt som levereras till Siptex passar in i någon av de fem största fraktionerna. Allt som sorteras här blir därför inte ny textil. Däremot kan det bli material till bilindustrin, ljudabsorberande material eller möbler, helt baserade på textil. – Målsättningen är att inget av det materialet som kommer in ska energiåtervinnas om det uppfyller de kravspecifikationer som vi har satt upp, lovar Lars Persson. Textilavfallet levereras från återvinningscentraler, men också från väl- görenhetsorganisationer; det är också de Samarbete en andra chans som ger Martin Stenfors, Renewcell, och Lars Persson, Siptex, är beroende av den andras framgång för att den egna verksamheten ska kunna leva vidare. Hos Renewcell bryts bomullstextil ner till sina beståndsdelar. Resultatet är en massa som sedan torkas och levereras i stora ark.
Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 17 MATERIALÅTERVINNING TEMA som gör en första sortering där det som kan återvändas lämnas till second hand. Skor, bälten och annat som Siptex inte kan ta emot sorteras också bort. Det är ett arbete som idag kräver manuell hantering, vilket ses som en begränsande faktor. Producentansvar behövs EU är en viktig spelare för att mer textil ska kunna återvinnas, och här går utvecklingen åt rätt håll. Senast 2025 ska medlemsländerna ha infört separat insamling av textilavfall och ett beslut om producentansvar för textil väntas inom kort. Det är regleringar som välkomnas av såväl Siptex som Renewcell, eftersom det dramatiskt skulle öka tillgången till det åtråvärda materialet på den lokala marknaden. – Vi ska bli bättre på att samla in, sortera, hantera och även värdera de här produkterna. Lagstiftning måste till för att det ska hända något. Sverige borde ha fattat det här beslutet för länge sedan, säger Lars Persson. Redan för två år sedan föreslog en utredning att ett producentansvar för textil skulle införas, men den svenska regeringen har lagt frågan på is i väntan på ett EU-beslut. Världens största II En betydande del av Siptex produktion kommer att levereras till Renewcells anläggning i Ortviken utanför Sundsvall. Här körde verksamheten igång i somras, och fortfarande pågår injustering och tester för att få rätt kvalitet. Under ett decennium har de utvecklat sin teknik för kemisk återvinning av textilfiber, men nu har alltså pilotanläggningen i Kristinehamn fått ett betydligt större syskon. – Produktionskapacitet har varit vår flaskhals. Det finns ett jättestort intresse från modeindustrin, alla har ju lovat att bli mer cirkulära och cirkulär fiber är en viktig pusselbit för att få det att hända, säger Martin Stenfors. – Kapaciteten i vår nya fabrik är 60000 ton per år. Det innebär att Renewcell blir världens största återvinningsfabrik för textiler. Världen som spelplan – Det är bara en liten del som kommer från Siptex, men ju mer vi kan köpa i närområdet desto bättre. I övrigt kommer materialet från andra sorteringsanläggningar i Europa, dock betydligt mindre än Siptex, det utgörs också av spill från textilproducerande länder som Turkiet, Bangladesh, Indien och Pakistan. All textil med högt bomullsinnehåll är av intresse. Det är inga problem att hitta avsättning för den fibermassa som Renewcell producerar. – Nästa års produktion är redan såld. Det är delvis så vi finansierar vår verksamhet, att vi har långsiktiga kontrakt på en stor del av den massa vi ska producera. Kunderna, som spinner ny tråd av massan, finns huvudsakligen i Kina och Indonesien. – Det är en extremt konsoliderad marknad, de fem största fiberproducenterna kanske står för 85 procent av världskapaciteten. Tillväxt krävs Renewcells produktion täcker återvinningsbehovet för en stor del av Europas bomullstextil. Däremot skulle det behövs många flera anläggningar liknande Siptex och ett utvecklat samarbete mellan alla aktörer. – Vi behöver sprida kunskapen och skapa förutsättningar för att det här ska kunna växa, säger Lars Persson. Han bistår gärna för att underlätta en sådan utveckling. – Vi ägs av Sysavs ägarkommuner, och deras intresse är att hitta en hållbar lösning för textilåtervinning som går att kommersialisera. Textil med hög andel bomull är ett attraktivt material för såväl Siptex som Renewcell. FOTO SIPTEX SIPTEX Fyra NIR/VIS-skannrar (near-infrared och visual spectroscopy) Kapacitet: 4,5 ton per timme, 24 000 ton per år vid treskift RENEWCELL Textilavfall med hög cellulosahalt, som bomull eller viskos, avfärgas och strimlas, knappar och dragkedjor tas av. Icke-cellulosahaltigt innehåll separeras från den våta massan, som sedan torkas för att bli nytt textilmaterial – Circulose. Kapacitet: 60 000 ton per år MILJÖVINSTER MED TEXTILÅTERVINNING I dag återvinns bara runt fem procent av de nästan 140 000 ton nya textilier som sätts på den svenska marknaden varje år. Slutrapporten från Siptex-projektets utvecklingsfas visar att sortering och återvinning av textil inte automatiskt leder till miljövinster. Den stora delen av textilindustrins klimatpåverkan är nämligen inte kopplad till produktion av textilfibrer utan till senare produktionssteg där mest fossil energi används. Den tydliga miljövinsten ligger i de miljöproblem som produktion av primära fibrer driver, till exempel markanvändning, vattenförbrukning och övergödning. Återvinning av ull ger däremot en tydlig klimatvinst. Rapporten visar vidare att insamling och behandling måste vara resurseffektiv och helst regional snarare än global. Samtidigt måste nyproduktionen av kläder minska. LÄS MER i Siptex Swedish Innovation Platform for Textile Sorting – A summary report of the final stage of the project, som kan laddas ner från IVL.se
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 TEMA MATERIALÅTERVINNING metallåtervinning De stora drakarna vill bli ännu större, och förbättrad teknik ska se till att mer kan återvinnas ur såväl skrot som elavfall. Vid Jönköpings Universitet pågår innovativ forskning som kommer att kunna bidra. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE I tuff konkurrens slåss Boliden och Kuusakoski om topplatsen som största återvinnare av skrot och elavfall. 2021 invigde Boliden ett nytt lakningsverk för att kunna utvinna koppar, bly, zink, guld och silver ur 300 000 ton deponiavfall från smältverksprocessen vid Rönnskärsverken. Ungefär 750 miljoner kronor gick det på, men då fick Boliden en anläggning specifikt anpassad till just deras restmaterial. Nu kontrar Kuusakoski med satsningar på bättre återvinning vid sina anläggningar i Finland och Sverige. 25 miljoner euro ska öka såväl renheten på utgående material som kapaciteten. – Materialen som vi får in är mer komplexa och blandade idag, och de kommer att bli än mer komplexa. Samtidigt kräver våra kunder allt renare material för att kunna producera hållbart med högre andel återvunna metaller, säger Tuomas Haikka, hållbarhetschef på Kuusakoski. Framför allt vill de öka kapaciteten för att separera blandade metaller och bygga ut förbehandlingen med bättre möjlighet att återvinna små fraktioner. Hur det ska gå till vill Tuomas Haikka inte avslöja: – Vi kommer att kunna berätta mer inom sex månader. Vi har bestämt teknik, den kommer från en känd leverantör, tillsammans ska vi utveckla nästa generations metallåtervinning. Aluminium i fokus På sikt kommer såväl Boliden som Kuusakoski, och andra återvinnare, att kunna dra nytta av den forskning som sker inom det strategiska innovationsprojektet KlirAl. Det startade i somras med målet att utveckla en effektiv reningsteknik för aluminium. En utmaning är att avskilja föroreningar – oxider men också järn och koppar som anrikats vid återvinning, samt mangan, kisel och zink kan behöva plockas ut. – Vi vill skapa restprodukter i flera steg som kan produktifieras. Det kan bli ganska högvärdiga produkter där man till exempel kan använda järnrika aluminiumrester som utgångslegering för additiv tillverkning. detta blir en ”upgrading” istället för en ”downgrading” i materialflödet, säger Anders Jarfors, professor vid Jönköpings Universitet och projektledare för KlirAl. Elbilar försvårar återvinning Elektrifieringen av fordonsflottan har inneburit en utmaning för aluminiumåtervinningen med sitt skifte i materialmixen. – Motorblocken är den sista anhalten för aluminium. Det som inte funkar någon annanstans kan man stoppa in där. MATERIALEN SOM VI FÅR IN ÄR MER KOMPLEXA OCH BLANDADE IDAG, OCH DE KOMMER ATT BLI ÄN MER KOMPLEXA.” Nu investeras det i
Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 19 MATERIALÅTERVINNING TEMA Du återvinner så tar vi hand om resten Den nya cirkulära ekonomin innebär att avfall återvinns och blir till ny råvara eller till värme och elektricitet. Men allt går inte att återvinna och när man sluter kretsloppet blir det ofta en rest över. Den tar vi hand om. Vi behandlar restavfall från hela Norrland. Du hittar oss och våra kompisar på Dåva Företagspark i Umeå. Lycksele Kiruna Gällivare Luleå Skellef eå Umeå Örnsköldsvik Östersund Sundsvall Gävle Dåva deponi och avfallscenter i Umeå AB WEBB www.avfallscenter.se TEL 090-16 15 15 lika rent, ett extra reningssteg kommer att behövas. Förutsättningar förbättras Återvinningen utvecklas alltså, men Anders Jarfors är övertygad om att tillverkarna också kommer att justera sina krav. – När vi pratar återvinning är min magkänsla att vi är redo att jobba med lägre legeringshalter och jobba mer med processer för att öka återvinningsbarTraditionell filtrering kan fungera för oxider, men att separera järn och andra legeringsämnen är en helt annan problematik. – I KlirAl-projektet kommer vi i första hand att arbeta med metoder som kan underlätta avskiljningen av järn genom att legera upp skrotsmältan. Efter denna första avskiljning blir det sannolikt en flerstegsprocess med partiellt stelnande och avskiljning av olika fraktioner. Hur processen ska styras beror lite av de materialflöden som kommer att identifieras för att få till en god cirkularitet. Målet är således inte i första hand att skapa en väldigt ren legering utan att fokusera på olika produkter som kan extraheras baserat på skrotet. Samma teknik kommer att bli användbar även vid produktion av jungfruligt aluminium. Det pågår nämligen en teknikutveckling för att ersätta dagens grafitelektroder med inerta elektroder, vilket tillsammans med grön el skulle göra tillverkningen av primäraluminium fossilfri. Ett problem är att aluminium producerat med denna metod inte blir heten. Om tio år kommer vi att se andra legeringar och det kommer att påverka aluminiumindustrin starkt. I Sverige leder bilindustrin vägen. – När man, som Tesla, går över till att tillverka hela bakvagnen i en legering förenklas återvinningen. Det är ett helt nytt sätt att tillverka bilar. Eftersom man kan komma att använda 500 kg aluminium i varje bil kommer det verkligen att påverka hela industrin. Tuomas Haikka. Anders Jarfors. FOTO PATRIK SVEDBERG
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=