12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 TEMA MATERIALÅTERVINNING De oljor som kan utvinnas ur vissa av processerna har ett brett användningsområde, bland annat som insatsvara till kemikalier. Stor potential På forskningsinstitutet Rise hittar vi Lena Smuk, doktor i fysik men med stor erfarenhet av kemiska processer och vilka möjligheter de rymmer. – Jag är mycket mer optimistisk än Naturvårdsverket. Jag tror att när både mekanisk och kemisk återvinning är välutvecklad och avfallshanteringssystemet är optimerat för att inkludera dem, kommer vi att se situationer då kemisk återvinning är det bättre valet. I sådana fall då mekanisk återvinning ger mycket rejekt och kräver omfattande sortering kan kemisk återvinning vara att föredra, säger hon. – Alla polymerer åldras med tiden, därför är kemisk återvinning nödvändig om vi siktar på cirkulär polymeranvändning. Förr eller senare behöver man bryta ner polymerkedjorna och bygga upp dem igen för att effektivt återanvända materialet. Man kan möjligen ersätta kemisk återvinning med förbränning och CCU (se faktaruta), men det kommer oundvikligen att kosta mer energi. Kemiskt kompetenscentrum Kunskapen behöver dock förbättras, det håller Lena Smuk med Åsa Stenmarck om, och det behövs en gemensam agenda för aktörerna. Rise planerar därför bygga ett kompetenscentrum för kemisk återvinning av plast med start under 2023. – Det finns ett väldigt stort intresse för att skapa innovation. För det krävs pengar och kunskap. Vanligtvis brukar det vara så att kunskap utvecklas, och sedan letar man efter pengar. Med kemisk återvinning är det annorlunda. Den enda negativa saken som jag kan säga om kemisk återvinning är att det kräver stora investeringar. Det finns förvisso investerare som står och väntar, men de vet inte vad de ska investera i, det saknas kunskap. Även om tekniken för kemisk återvinning inte är ny är det ett så pass tekniskt komplicerat och mångsidigt problem att det kommer att ställas massor av frågor som behöver svar. Kunskapen måste utvecklas i takt, kompetenscentrumet är just det som krävs. Tekniktungt Även om kemisk återvinning ofta är energi- krävande kan grön el göra den hållbar, menar Lena Smuk. En större utmaning är att anpassa avfallshanteringssystemet, särskilt logistiken, eftersom olika processer kräver olika skalor för att vara ekonomiskt genomförbara och för vissa tekniker kan två eller tre anläggningar räcka för att täcka Europas återvinningsbehov. De olika teknikerna för kemisk återvinning ställer olika krav på det material som stoppas in, och ger olika kvalitet på slutprodukten. Lena Smuk ger en snabblektion: – Vid depolymerisering tar du polymer och delar dem i väldigt långa delar som du sedan bygger på igen, du går bara ett steg ner och sedan ett steg tillbaka. Det är ganska energisnålt men kräver rena strömmar. PET kan till exempel återvinnas på så sätt, och alla polyestrar, men då bör de vara rena. Sådana anläggningar blir ekonomiska även i mindre skala. – Sedan är det solvolys och pyrolys, där temperaturen är högre och det bryts ner mer, då behöver man en större anläggning för att vara ekonomisk. Vid förgasning bryter man ner i princip allt plastavfall till väte och koloxider, men då krävs jättestor skala. Oviss framtid Men utvecklingen kan ge andra förutsättningar. Så här kan Nestes anläggning för förvätskning av plastavfall komma att se ut. Denna ligger i Akron, Ohio och ägs av Alterra, men de europeiska teknikrättigheterna köptes i somras av Neste. FOTO ALTERRA ENERGY FOTO NESTE Outi Teräs. DET FINNS ETT VÄLDIGT STORT INTRESSE FÖR ATT SKAPA INNOVATION. FÖR DET KRÄVS PENGAR OCH KUNSKAP.” Lena Smuk, Rise
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=