16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 TEMA MATERIALÅTERVINNING Två unika svenska anläggningar, Siptex och Renewcell, visar hur textilåtervinning kan gå till i praktiken. Men många bitar behöver falla på plats innan vi har en hållbar hantering av våra uttjänta kläder. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE M artin Stenfors, operativ chef för Renewcell, är på tillfälligt besök i Malmö. Sysavs anläggning för textilsortering, Siptex, har just invigts och självklart är samarbetspartnern från textilåtervinnaren på plats. Invigningstalen har hållits och så lyfts en textilbal ner i inmatningen. Snart svischar materialet förbi i hög hastighet på ett nätverk av transportband. NIR-teknik identifierar material och färg och med tryckluft sorteras trasiga jeans, syntettröjor, rött och vitt i olika fack. – Det som händer här är nödvändigt för oss, för att vi ska kunna ta post consumer waste in i vår process, säger Martin Stenfors. Lars Persson ansluter till samtalet. Han är Siptex affärsutvecklare och bekräftar att beroendet är ömsesidigt: – Det är viktigt att vi har aktörer som Renewcell, de ger oss kunskap och skapar efterfrågan på de fraktioner som vi tar fram. Det är de som kan gå från ord till handling och kan använda det material som vi tar fram, säger han. Världens största I Siptex är världens första storskaliga anläggning i sitt slag och resultatet av ett utvecklingsprojekt mellan framför allt Sysav och IVL. Under 2020 och 2021 testades tekniken, och flöden för in- och utleverans etablerades. Nu har Sysav tagit över driften. Vid full kapacitet skulle nästan en tredjedel av Sveriges årliga textilavfall kunna sorteras här, men än är det en bit kvar till det. Inför starten trodde många att svårigheterna skulle ligga i att hitta avsättning för den sorterade textilen, men det är inte heller helt oproblematiskt att få in rätt material till Siptex. – Vår utmaning är att hitta rätt mängd och kvalitet så att vi kan säkerställa en stabil leverans till våra kunder, säger Lars Persson. Kunderna vill ha enhetliga kvaliteter. Just nu är det material som till 95 eller 70 procent består av bomull som sorteras ut, samt textil med 95 respektive 60 procent polyester och 95 procent akryl. Men även andra mixfraktioner är viktiga att finna avsättning för. – Vi arbetar ständigt med att finjustera så att vi kan få ut optimal sortering från anläggningen. Allt ska återvinnas Långt ifrån allt som levereras till Siptex passar in i någon av de fem största fraktionerna. Allt som sorteras här blir därför inte ny textil. Däremot kan det bli material till bilindustrin, ljudabsorberande material eller möbler, helt baserade på textil. – Målsättningen är att inget av det materialet som kommer in ska energiåtervinnas om det uppfyller de kravspecifikationer som vi har satt upp, lovar Lars Persson. Textilavfallet levereras från återvinningscentraler, men också från väl- görenhetsorganisationer; det är också de Samarbete en andra chans som ger Martin Stenfors, Renewcell, och Lars Persson, Siptex, är beroende av den andras framgång för att den egna verksamheten ska kunna leva vidare. Hos Renewcell bryts bomullstextil ner till sina beståndsdelar. Resultatet är en massa som sedan torkas och levereras i stora ark.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=