Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 17 MATERIALÅTERVINNING TEMA som gör en första sortering där det som kan återvändas lämnas till second hand. Skor, bälten och annat som Siptex inte kan ta emot sorteras också bort. Det är ett arbete som idag kräver manuell hantering, vilket ses som en begränsande faktor. Producentansvar behövs EU är en viktig spelare för att mer textil ska kunna återvinnas, och här går utvecklingen åt rätt håll. Senast 2025 ska medlemsländerna ha infört separat insamling av textilavfall och ett beslut om producentansvar för textil väntas inom kort. Det är regleringar som välkomnas av såväl Siptex som Renewcell, eftersom det dramatiskt skulle öka tillgången till det åtråvärda materialet på den lokala marknaden. – Vi ska bli bättre på att samla in, sortera, hantera och även värdera de här produkterna. Lagstiftning måste till för att det ska hända något. Sverige borde ha fattat det här beslutet för länge sedan, säger Lars Persson. Redan för två år sedan föreslog en utredning att ett producentansvar för textil skulle införas, men den svenska regeringen har lagt frågan på is i väntan på ett EU-beslut. Världens största II En betydande del av Siptex produktion kommer att levereras till Renewcells anläggning i Ortviken utanför Sundsvall. Här körde verksamheten igång i somras, och fortfarande pågår injustering och tester för att få rätt kvalitet. Under ett decennium har de utvecklat sin teknik för kemisk återvinning av textilfiber, men nu har alltså pilotanläggningen i Kristinehamn fått ett betydligt större syskon. – Produktionskapacitet har varit vår flaskhals. Det finns ett jättestort intresse från modeindustrin, alla har ju lovat att bli mer cirkulära och cirkulär fiber är en viktig pusselbit för att få det att hända, säger Martin Stenfors. – Kapaciteten i vår nya fabrik är 60000 ton per år. Det innebär att Renewcell blir världens största återvinningsfabrik för textiler. Världen som spelplan – Det är bara en liten del som kommer från Siptex, men ju mer vi kan köpa i närområdet desto bättre. I övrigt kommer materialet från andra sorteringsanläggningar i Europa, dock betydligt mindre än Siptex, det utgörs också av spill från textilproducerande länder som Turkiet, Bangladesh, Indien och Pakistan. All textil med högt bomullsinnehåll är av intresse. Det är inga problem att hitta avsättning för den fibermassa som Renewcell producerar. – Nästa års produktion är redan såld. Det är delvis så vi finansierar vår verksamhet, att vi har långsiktiga kontrakt på en stor del av den massa vi ska producera. Kunderna, som spinner ny tråd av massan, finns huvudsakligen i Kina och Indonesien. – Det är en extremt konsoliderad marknad, de fem största fiberproducenterna kanske står för 85 procent av världskapaciteten. Tillväxt krävs Renewcells produktion täcker återvinningsbehovet för en stor del av Europas bomullstextil. Däremot skulle det behövs många flera anläggningar liknande Siptex och ett utvecklat samarbete mellan alla aktörer. – Vi behöver sprida kunskapen och skapa förutsättningar för att det här ska kunna växa, säger Lars Persson. Han bistår gärna för att underlätta en sådan utveckling. – Vi ägs av Sysavs ägarkommuner, och deras intresse är att hitta en hållbar lösning för textilåtervinning som går att kommersialisera. Textil med hög andel bomull är ett attraktivt material för såväl Siptex som Renewcell. FOTO SIPTEX SIPTEX Fyra NIR/VIS-skannrar (near-infrared och visual spectroscopy) Kapacitet: 4,5 ton per timme, 24 000 ton per år vid treskift RENEWCELL Textilavfall med hög cellulosahalt, som bomull eller viskos, avfärgas och strimlas, knappar och dragkedjor tas av. Icke-cellulosahaltigt innehåll separeras från den våta massan, som sedan torkas för att bli nytt textilmaterial – Circulose. Kapacitet: 60 000 ton per år MILJÖVINSTER MED TEXTILÅTERVINNING I dag återvinns bara runt fem procent av de nästan 140 000 ton nya textilier som sätts på den svenska marknaden varje år. Slutrapporten från Siptex-projektets utvecklingsfas visar att sortering och återvinning av textil inte automatiskt leder till miljövinster. Den stora delen av textilindustrins klimatpåverkan är nämligen inte kopplad till produktion av textilfibrer utan till senare produktionssteg där mest fossil energi används. Den tydliga miljövinsten ligger i de miljöproblem som produktion av primära fibrer driver, till exempel markanvändning, vattenförbrukning och övergödning. Återvinning av ull ger däremot en tydlig klimatvinst. Rapporten visar vidare att insamling och behandling måste vara resurseffektiv och helst regional snarare än global. Samtidigt måste nyproduktionen av kläder minska. LÄS MER i Siptex Swedish Innovation Platform for Textile Sorting – A summary report of the final stage of the project, som kan laddas ner från IVL.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=