18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 TEMA MATERIALÅTERVINNING metallåtervinning De stora drakarna vill bli ännu större, och förbättrad teknik ska se till att mer kan återvinnas ur såväl skrot som elavfall. Vid Jönköpings Universitet pågår innovativ forskning som kommer att kunna bidra. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE I tuff konkurrens slåss Boliden och Kuusakoski om topplatsen som största återvinnare av skrot och elavfall. 2021 invigde Boliden ett nytt lakningsverk för att kunna utvinna koppar, bly, zink, guld och silver ur 300 000 ton deponiavfall från smältverksprocessen vid Rönnskärsverken. Ungefär 750 miljoner kronor gick det på, men då fick Boliden en anläggning specifikt anpassad till just deras restmaterial. Nu kontrar Kuusakoski med satsningar på bättre återvinning vid sina anläggningar i Finland och Sverige. 25 miljoner euro ska öka såväl renheten på utgående material som kapaciteten. – Materialen som vi får in är mer komplexa och blandade idag, och de kommer att bli än mer komplexa. Samtidigt kräver våra kunder allt renare material för att kunna producera hållbart med högre andel återvunna metaller, säger Tuomas Haikka, hållbarhetschef på Kuusakoski. Framför allt vill de öka kapaciteten för att separera blandade metaller och bygga ut förbehandlingen med bättre möjlighet att återvinna små fraktioner. Hur det ska gå till vill Tuomas Haikka inte avslöja: – Vi kommer att kunna berätta mer inom sex månader. Vi har bestämt teknik, den kommer från en känd leverantör, tillsammans ska vi utveckla nästa generations metallåtervinning. Aluminium i fokus På sikt kommer såväl Boliden som Kuusakoski, och andra återvinnare, att kunna dra nytta av den forskning som sker inom det strategiska innovationsprojektet KlirAl. Det startade i somras med målet att utveckla en effektiv reningsteknik för aluminium. En utmaning är att avskilja föroreningar – oxider men också järn och koppar som anrikats vid återvinning, samt mangan, kisel och zink kan behöva plockas ut. – Vi vill skapa restprodukter i flera steg som kan produktifieras. Det kan bli ganska högvärdiga produkter där man till exempel kan använda järnrika aluminiumrester som utgångslegering för additiv tillverkning. detta blir en ”upgrading” istället för en ”downgrading” i materialflödet, säger Anders Jarfors, professor vid Jönköpings Universitet och projektledare för KlirAl. Elbilar försvårar återvinning Elektrifieringen av fordonsflottan har inneburit en utmaning för aluminiumåtervinningen med sitt skifte i materialmixen. – Motorblocken är den sista anhalten för aluminium. Det som inte funkar någon annanstans kan man stoppa in där. MATERIALEN SOM VI FÅR IN ÄR MER KOMPLEXA OCH BLANDADE IDAG, OCH DE KOMMER ATT BLI ÄN MER KOMPLEXA.” Nu investeras det i
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=