3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48

Avfall och Miljö nr 1 2023

AVFALL OCHMILjÖOlja ska samlas in separat Fem FNI-kärl i Ljusdal En ny sorts köpcentrum Råd kring säkrare återbruk Albaniens väg mot EU Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #1/2023 TEMA MATSVINN Färgglad kyl guidar till mindre svinn

Annons helsida Varig

Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 3 34 14 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #1/2023 42 Avfall som inspirerar .............................................34 Nytt stöd för säkrare återbruk ....................35 Biogödsel funkar i jordfri odling ................36 Askåtervinnare blir ”byggbolag” ...............37 Svårt låta förorenaren betala ......................38 Få bygger ny energiåtervinning...................38 Biokrediter kan finansiera CCS .................39 Fråga juristen ................................................................39 Nya rapporter från Avfall Sverige .............40 Bästa reningen av dagvatten .......................40 Jorden runt ......................................................................41 Nu anpassar sig Albanien till EU .............42 AVFALL SVERIGE ..............................................45 NOTISER ........................................................................46 LEDARE .............................................................................. 5 NYHETER Bly stoppar jordmassor ........................................ 6 Onödiga förpackningar kan förbjudas ... 6 Batterier leder väg mot kvotplikt ................ 6 Snart ska olja samlas in separat .............. 7 EU tipsar om säkrare kemikalier ................ 7 Nu har bioplast definierats ............................... 7 Här är senaste kommunstatistiken ......... 8 Dödshot gav böter ...................................................... 8 Fyra av nio mål nåddes ......................................... 8 Karin blev årets förebyggare ........................... 9 Vägledning för säkrare återvinning .......... 9 Affärsnytt ...........................................................................10 TEMA MATSVINN ..............................................12 AKTUELLT Fokus avfallsenergi på höstmötet ..........20 Lägesrapport, förpackningsinsamling ..22 Ljusdal utvecklar egen FNI-lösning ........23 En bibel för förebyggare ....................................24 Vägledning kring förebyggandeinfo ........25 Här testas ett hållbart köpcentrum ......26 Räkna på avfallets klimateffekt ................28 … och på vinster med förebyggande ..28 Kunskap och skratt under EMA ................29 Avgiftning är inte alltid bäst ..........................30 Första papperspåsen för restavfall .......31 Succé för prickig påse i Södertälje .......31 Motala lyckas locka chaufförer .................32 20 26 29 28

www.finncont.se Sverige är vackert – när det är rent Finncont® Wakka Finncont UWS -underjordssystem Vi har en rad olika avfallinsamlingssystem, för att kunna matcha olika stilar och insamlingsbehov i olika miljöer. Flera av våra avfallssystem är dessutom 100% återvinningsbara i slutet av sin livscykel. De går också att modernisera eller anpassa om behoven ändras. Vi erbjuder en helhet som är bra för dig, slutanvändaren och miljön. Finncont® Blok2 Finncont® Luowia Smarta lösningar för miljö- och avfallshantering

Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 5 LÅT MIG STOLT presentera – Youth Advisory Board, YAB. DET ÄR AVFALL Sveriges nya diskussionsforum, där vi kommer att möta unga med ett brinnande intresse för samhälle, miljö och politik. 17 organisationer har bjudits in, allt från de politiska ungdomsorganisationerna till Scouterna och /5) 8QJGRPHQ RFK GHW ¿QQV HWW VWRUW intresse för att delta. Här hittar vi alltså engagerade unga, som vill bidra. Framför allt vill de bli lyssnade på och det är just vad vi ska göra. DETTA ÄR EN långsiktig satsning. Jag ser fram emot viktiga samtal, ömsesidigt utbyte och lärande. Genom YAB vill vi förankra Avfall Sveriges arbete hos morgondagens samhällsaktörer, men också anpassa det vi gör efter de unga – det är MX GH VRP VND OHYD PHG H̆HNWHUQD DY GH beslut vi fattar idag. Redan utifrån de första kontakterna med YAB ser jag att det kommer att bli ett värdefullt bidrag till fortsatta diskussioner i arbetsgrupperna, utvecklingskommittén och styrelsen. Ungdomarnas intresse för våra frågor går det inte att ta miste på. SJÄLVKLART FORTSÄTTER VI samtidigt samarbetet med andra grupper. Inte minst behöver vi få en ömsesidig förståelse mellan näringslivets och kommunernas villkor vad gäller avfallsfrågor och hur vi får till en hållbar avfallshantering. Plasten är det ständigt aktuella exemplet på det, där SVT:s Rapport under januari på ett förtjänstfullt sätt lyfte svårigheterna med materialåtervinning. Inslagen har också lyfts av många lokala media. Ju ÀHU VRP VDPYHUNDU I|U DWW NRPPD IUDP med hållbara lösningar i hela värdekedjan, desto större möjligheter har vi att lösa problemen. LEDARE Ungdomarna gör oss ännu starkare REDAKTÖR KARIN JÖNSSON OMSLAGSBILD Anna Nordström UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Marie Umark E-post: marie.umark@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 490 kr/år. Icke medlemmar 600 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Danagård Litho, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 38. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SAMARBETE LÄR DET också bli kring regeringens nya klimathandlingsplan. +lU PnVWH R̆HQWOLJ VHNWRU RFK QlULQJVliv verkligen vara aktiva för att skapa framgång. Jag behöver inte betona hur bråttom det är, alla som jobbar med avfallsfrågorna vet och gör redan en bra LQVDWV 0HQ YL EHK|YHU KLWWD ÀHU H̆HNtiva former för samverkan. För det är först när producenter, konsumenter och avfallshanterare går i takt som vi kan nå klimatmålen, skapa en hållbar resurshantering och nå visionen att det inte ¿QQV QnJRW DYIDOO SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON

6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2023 NYHETER Batteriförordningen klubbad Tuffare krav på återvinning och bättre spårbarhet är något av det vi har att vänta sedan Europaparlamentet, Kommissionen och Rådet i december enades om en europeisk batteriförordning. BATTERIER SES SOM en nyckel för att ställa om till en nollutsläppande transportsektor. De nya reglerna ska underlätta för europeisk industri och säkerställa att förbrukade batterier tas om hand och återvinns. – En cirkulär marknad skapas genom kvotplikt, det vill säga att nya batterier måste innehålla en viss andel återvunnet material. För att garantera att vi inte producerar batterier i Europa på bekostnad av miljö och välstånd i andra länder kommer batterier på den europeiska marknaden att omfattas av så kallade due diligence-regler för att säkerställa skydd av mänskliga rättigheter och miljö genom hela produktionskedjan, säger EU-parlamentariker Karin Karlsbro (L), som jobbat intensivt med frågan, i ett pressmeddelande. Hotellens miniflaskor för schampo är en onödig förpackning och bör förbjudas, menar EU-kommissionen. – SÄNKNINGEN KAN INNEBÄRA att stora mängder schaktmassor inte kommer att kunna återvinnas på samma sätt som idag. Deponering eller användning av massorna som konstruktionsmaterial blir i praktiken ofta enda möjligheten, säger Fredrika Stranne, rådgivare på Avfall Sverige. Det nya riktvärdet innebär också att större försiktighet måste tas vid användning av slaggrus som konstruktionsmaterial, så att det inte dammar under byggnation eller rivning. Riktvärdet för känslig mark ligger kvar på 50 mg/kg. Sänkt riktvärde för bly Det generella riktvärdet för bly för mindre känslig markanvändning, MKM, har sänkts från 400 till 180 mg/kg. Här är EU:s förslag till förpackningsförordning Förpackningar ska kunna återanvändas och återvinnas i högre utsträckning och framför allt ska de bli färre. Det är budskapet i EU-kommissionens förslag till ny reglering. FÖRPACKNINGSFÖRORDNINGEN är tänkt att ersätta det tidigare förpackningsdirektivet. Om Kommissionens förslag godkänns innebär det att regleringen går från att sätta ramarna för nationell lagstiftning till att gälla direkt i alla medlemsländer oberoende av nationell lagstiftning. Kommissionen föreslår en rad nya och förtydligade krav och förbud: ‡ 'HW VND ¿QQDV ÀHU nWHUDQYlQGEDUD förpackningsalternativ. • Förpackningarna ska vara helt återvinningsbara senast 2030. • Krav på komposterbarhet för vissa förpackningstyper. • Tillverkare ska använda viss mängd återvunnet material i nya plastförpackningar. • Enhetlig märkning som vägleder i källsorteringen. • Stopp för onödiga förpackningar. • Begränsa onödigt stora förpackningar. Förslaget ska nu behandlas i EU-parlamentet och Ministerrådet. Målet med förordningen är att minska mängden förpackningar med 15 procent till 2040, vilket skulle innebära en total minskning av avfallet inom EU med 37 procent. Särskild vikt läggs vid att minska mängden plastförpackningar.

Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Nya regler kräver insamling av matolja Säkra kemikalier EU-krav innebär att matavfall och trädgårdsavfall inte får läggas i restavfallet från och med 2024. Strax före jul beslutade regeringen om ändringar i avfallsförordningen som visar hur Sverige ska genomföra detta. EU-kommissionen har tagit fram en rekommendation för att identifiera säkra och hållbara kemikalier och material. FRÅN DEN 1 januari 2024 ska såväl hushåll som verksamheter sortera ut följande fraktioner separat: • park- och trädgårdsavfall som innehåller parkslide eller invasiva arter enligt EU-förteckningen, • annat park- och trädgårdsavfall, DET FÖRESLAGNA RAMVERKET består av metoder för att bedöma säkerhets- och hållbarhetsaspekterna hos en kemikalie eller ett material och ses som ett viktigt steg för att öka skyddet av människors hälsa och miljön mot farliga ämnen samt för att förbättra återvinningen av kemikalier och material. Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna, industrin, den akademiska världen, forsknings- och teknikorganisationer att använda rekommendationerna i sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. • biologiskt nedbrytbart köks- och livsmedelsavfall. Utsorteringskravet RPIDWWDU lWOLJ ROMD RFK À\WDQGH IHWW PHQ LQWH DQQDW À\WDQGH ELRDYIDOO Begreppet matavfall ersätts av biologiskt nedbrytbart köks- och livsmedelsavfall. Kommuner ska samla in det köks- och livsmedelsavfall som kommunen ansvarar för fastighetsnära, eller från en annan lämplig plats i nära anslutning till fastigheten. Ett undantag gäller fett, som får samlas in på annan plats. Möjligheten att materialåtervinna vid källan, till exempel hemkompostera, tas dock inte bort. Industriellt komposterbara förpackningar kommer bara att tillåtas för tepåsar, filterkaffepoddar, klistermärken för frukt och grönsaker och mycket tunna plastpåsar. LÄS MER i Förordning SFS 2022:1871 LÄS MER i Safe and sustainable by design chemicals and materials, som kan laddas ner från op.europa.eu EU vägleder kring bioplast I ett ramdokument reder EUkommissionen ut begreppen kring biobaserad, komposterbar och biologiskt nedbrytbar plast, och klargör när och hur de ska användas. DOKUMENTET SKA ÖKA förståelsen för dessa plaster och ge vägledning för framtida styrmedel, till exempel kring ekodesignkrav. Målet är att skapa cirkulär biobaserad plast som är möjlig att återanvända och återvinna samt är biologiskt nedbrytbar. Stort fokus ligger på komposterbarhet. Bland annat klargörs att biologiskt nedbrytbar plast måste hanteras med försiktighet. Den måste också märkas så att det framgår hur länge det tar innan den bryts ned, under vilka omständigheter och i vilken miljö. Vidare ska industriellt komposterbara plaster bara användas om de har miljöfördelar, om de inte försämUDU NRPSRVWHQV NYDOLWHW RFK RP GHW ¿QQV ett lämpligt system för insamling och behandling av biologiskt avfall. – Det är mycket välkommet att så kallat komposterbar plast begränsas och att det blir krav på att redovisa under vilka förhållanden som plast är nedbrytbar. Men för svensk del vill vi inte alls se någon plast i matavfallet, eftersom våra biogas- och biogödselanläggningar saknar ett efterföljande steg av industriell kompostHULQJ , GDJVOlJHW ¿QQV LQJD SODVWHU VRP är nedbrytbara i de syrefria förhållandena som råder i en biogasanläggning. Det är inte heller enkelt att kommunicera att vissa plaster är OK att lägga i matavfallet, men inte andra, säger Linn Andersson, rådgivare på Avfall Sverige. LÄS MER i EU policy framework on biobased, biodegradable and compostable plastics, som kan laddas ner från environment.ec.europa.eu 22 miljarder € OSÅLD TEXTIL OCH elektronik till ett värde av 22 miljarder euro förstörs globalt varje år, enligt en forskarstudie från Internationella Miljöinstitutet i Lund. Returer från e-handeln lyfts fram som en källa till slöseriet. Studien presenterades på Avfall Sveriges höstmöte, läs mer på avfallsverige.se FOTO RUDY AND PETER SKITTERIANS

8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2023 NYHETER MÄNGDEN FELSORTERAT, ALLTSÅ det som hamnar i soppåsen som skulle kunna ha återvunnits på annat sätt än som energi, fortsätter att minska. 0,9 kilo förpackningar hamnar i restavfallet i villahushåll med fastighetsnära insamling jämfört med 1,2 kilo i villahushåll utan fastighetsnära insamling. I genomsnitt samlades 66 kilo förpackningar in i kommuner med fastighetsnära insamling i villor, jämfört med 53 kilo i kommuner utan sådan insamling. Rapporten visar också att 64 procent av kommunerna anlitar entreprenör för insamling av mat- och restavfall samt att ett Statistik visar fördel för fastighetsnära Hushåll med tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar är bäst på att sortera. Det framgång av Avfall Sveriges statistik över det kommunala avfallet på läns- och kommunnivå. villahushåll i genomsnitt betalade 2 431 kronor inklusive moms i avfallsavgift $YJLIWHQ I|U KXVKnOO L ÀHUIDPLOMVKXV var i medeltal 1 474 kronor per lägenhet. Bästa kommunerna Svensk avfallsranking presenteras också i denna statistikrapport. Det är ett sammanvägt index som visar kundnöjdhet, andel återvunnet material och matavfall, avfallsmängder, förnybara drivmedel och mängd felsorterade förpackningar och returpapper i restavfallet. Bästa avfallskommun blev Osby kommun, följt av Östra Göinge och Kristianstad. LÄS MER i rapporten Kommunalt avfall i siffror, som kan laddas ner från avfallsverige.se TOTALT ANVÄNDE SVERIGE nära 1,5 miljoner ton förpackningar till varor och transporter under 2021. En dryg tredjedel bestod av papp, kartong och wellpapp. Jämfört med 2015 har plastförpackningarna och pantburkarna ökat med mer än 20 procent, medan metallförpackningarna, exklusive pantburkar, har minskat. Materialåtervinningsmålen nåddes för förpackningar av papper, stål, aluminium och pantburkar av aluminium. Däremot nåddes inte målen för bland annat glas, plast och 3(7 ÀDVNRU PHG SDQW 0nOHQ I|U den totala materialåtervinningen av förpackningar om 65 procent nåddes inte heller. DET BÖRJADE MED en diskussion om en gammal garderob, den skulle inte slängas i brännbart utan som rent trä. Det ¿FN EHV|NDUHQ DWW LOVNQD WLOO ± KRQ YDU läkare och om den man som tillrättavisat henne vågade visa sig på vårdinrättningen skulle hon skära halsen av honom, ¿FN GHQ c9& DVWlOOGH YHWD. Samtidigt drog EHV|NDUHQ VLWW ¿QJHU över sin hals. Lunds Tingsrätt fann läkaren skyldig WLOO RODJD KRW +RQ ¿FN HQ YLOONRUOLJ GRP och böter om 20 000 kronor. Därtill ska hon betala skadestånd för kränkning om 5 000 kronor och en avgift till EURWWVR̆HU IRQGHQ Sn NURQRU – Detta skickar en mycket viktig signal om att det lönar sig att anmäla de hot som våra medarbetare ibland tyvärr InU XWVn VlJHU /DUV &DUULFN FKHI I|U Sysavs återvinningsanläggningar. – Det är anmärkningsvärt och skrämmande att sådana här situationer kan uppstå i våra medarbetares vardag. Ingen ska behöva bli hotad på jobbet. Vi uppmanar alltid att polisanmäla när QnJRW LQWUl̆DU GlUI|U NlQQV GHW QX extra bra att detta togs på allvar och till sist ledde till en fällande dom, säger /DUV &DUULFN Fyra av nio mål nåddes Dömd för dödshot på ÅVC Naturvårdsverkets statistik visar att 62 procent av allt förpackningsavfall materialåtervanns 2021. Men de flesta återvinningsmålen nåddes inte. Sommaren 2021 hotades en anställd vid Gunnesbo återvinningscentral i Lund. Nu har besökaren dömts för olaga hot.

Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER – VI ÄR GLADA och hedrade att vårt arbete uppmärksammas. Det ger ännu mer kraft och inspiration för oss att fortsätta jobba med frågan. Jag hoppas också att det OHGHU WLOO DWW ÀHU WDU WDJ L PDWVYLQQHW I|U YL behöver hjälpas åt, säger Karin Fritz. Hon är projektledare för regeringsuppdraget Hållbara matvanor på Livsmedelsverket, och ska verka för att Sverige når målen om halverat matsvinn till 2030. Priset delades ut av Avfall Sveriges vd 7RQ\ &ODUN ± HQ P\FNHW YlUGLJ SULVWDJDre, menar han: ± 3ULVHW I|U cUHWV I|UHE\JJDUH WLOOGHODV någon som kan visa att det är möjligt att Karin blev Årets förebyggare I november korades årets avfallshjältar på Återvinningsgalan. Avfall Sveriges pris ”Årets förebyggare” gick till Karin Fritz på Livsmedelsverket, för arbetet mot matsvinn. förebygga uppkomsten av avfall i praktiken. Karin Fritz driver matsvinnsfrågan ihärdigt och pedagogiskt och når ut på ett mycket bra sätt, inte minst genom upprepade framträdanden i TV4:s morgonprogram. gYULJD WYn ¿QDOLVWHU WLOO SULVHW YDU Krama byggnaden och Part Group. På galan delas också åtta andra priser ut: ‡ cUHWV cWHUYLQQLQJVLQVSLUDW|U NSR – Kompentenscentrum reco-park Biokol ‡ cUHWV ,QQRYDW|U 6WHQD ± cWHUYLQQLQJ DY lithium-jon-batterier ‡ cUHWV $YIDOOVEHKDQGODUH Sortera Recycling – återvinning av byggavfall LÄS MER under rubriken Återvinnare eller användare av återvunna material på kemi.se VÄGLEDNINGEN SKA GE bättre koll på vilka regler som gäller för den som återvinner eller använder återvunnen råvara i tillverkningen av kemiska produkter eller varor. Tidigare tillsynsprojekt har nämligen visat att företag som återvinner avfall ofta har dålig kunskap om kemikalielagstiftningen och innehållet av kemiska ämnen i sina produkter. Det kan leda till att produkter som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen, och därmed kan vara olämpliga att återvinna, fortsätter att cirkulera. Det kan också hända att företag låter bli att återvinna material på grund av osäkerhet om innehållet. Vägledningen har tagits fram i nära samarbete med branschen och tydliggör när kemikalielagstiftningen respektive avfallslagstiftningen gäller. Den beskriver också de viktigaste reglerna för att säkerställa kontroll över farliga ämnen vid tillverkning och användning av återvunnet material samt vid avfallshantering och materialåtervinning. Vägledning för säkrare återvinning Genom en ny vägledning hoppas Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket att fler företag ska använda mer återvunnet material på ett säkert sätt. Återvinning av matolja Vad händer med överbliven matolja i din kommun? Ge kommuninvånare möjlighet till återvinning – låt matoljan bli biobränsle och slipp stopp i ledningsnäten! www.miljotratten.com Karin Sundby, karin@ideando.se 1 2 3 ‡ cUHWV cWHUDQYlQGDUH Fritidsbanken ‡ cUHWV &LUNXOlUD Initiativ: Ecophon – 6RXQG &LUFXODULW\ ‡ cUHWV &LUNXOlUD bygginitiativ: Wallenstam – återbruk av Östermalmshallen ‡ cUHWV 6SHFLDOSULV Ragn Sells – Ash to VDOW cWHUYLQQLQJ DY À\JDVND • Juryns Hedersomnämnande: Axfoundation – Swedish Wool Initiative cWHUYLQQLQJVJDODQ DUUDQJHUDV DY tidskriften Recycling i samarbete med Avfall 6YHULJH RFK cWHUYLQQLQJVLQGXVWULHUQD I juryn sitter också representanter från SleepWell AB och IVL Svenska Miljöinstitutet. Karin Fritz, projekledare för regeringsuppdraget Hållbara matvanor på Livsmedelsverket.

10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2023 AFFÄRSNYTT Ny vd för ÅI Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått en ny vd i Ellen Einebrandt. Hon har de senaste åren arbetat som kommunikationschef på ÅI och byggt upp verksamheten kring det cirkulära företagsforumet Circular Sweden, som är en del av verksamheten. Tidigare har Ellen bland annat arbetat som kommunikations- och hållbarhetskonsult på Westander och 2050 Consulting, samt som politiskt sakkunnig tjänsteman och som handläggare för internationellt bistånd. Ellen ersätter Viveke Ihd, som efter tjugo år på ÅI, varav tre som vd, gått i pension. Remondis växer Recycling i Stockholm AB har köpts av Remondis. I köpet igår bland annat befintliga avtal, fordon och anställda. De bygger plaståtervinning Ragn-Sells och Van Werven har beslutat bygga en gemensam återvinningsanläggning i Danmark. Den ska enligt plan stå klar under 2023 och kunna behandla 20 000 ton av blandad hårdplast från kommuner och verksamheter, inklusive PVC. Shell tar över dansk biogas Shell Petroleum NV blir ny ägare av danska Nature Energy Biogas A/S. Shell ser förvärvet som ett steg för att påskynda övergången till nettonollutsläpp. Köpeskillingen landade på 1,9 miljarder euro. Pallretur byter vd Malin Jennerholm tar över som vd på Svenska Retursystem. Malin har en lång bakgrund inom livsmedelsbranschen med ett flertal ledande positioner, senast som vd för Orkla Confectionery & Snacks Sverige. Nu kommer hon att utveckla retursystemet för livsmedelsbranschens pallar och lådor för att minska klimatavtrycket från distributionen. St1 köper in sig i biogasbolag St1 har förvärvat totalt cirka 14 procent av aktierna i Scandinavian Biogas. St1:s vision är enligt ett pressmeddelande ”att vara den ledande producenten och säljaren av CO2-medveten energi”. Ny vd i Norrtälje Norrtälje Vatten och Avfalls nye vd heter Andreas Lindgren. Han har genom olika ledarroller inom vatten och avfall skaffat sig goda kunskaper om de utmaningar som kommuner och kommunala bolag står inför. Under sina tolv år i konsultbranschen har Andreas varit marknadschef för vatten på AFRY, men också haft ledande roller inom vatten på Ramboll och inom vatten och avfall på Sweco. – Nu är det dags för mig att göra en insats på kommunsidan igen och jag ser fram emot att göra det i Norrtälje, säger Andreas Lindgren. Branschen står inför många utmaningar men det finns stora n utvecklingsmöjligheter inom bland annat hållbarhet, digitalisering och automatisering. För att klara av resan behöver medarbetarna må bra och därför kommer jag att prioritera att få ihop laget och utveckla organisationen i hela bolaget, säger Andreas. Tidigare vd avsattes i somras efter bara fyra månader på sin post. Hon ska leda i Söderhamn Vid årsskiftet tillträdde Linda Leiderud som vd för Söderhamn Nära. Hon är civilekonom men har också en examen i statsvetenskap. – Jag vill jobba med samhällsutveckling, men jag tror inte att man kan göra det utan att förstå marknaden, säger hon. Bolaget planerar förstås för det kommande ansvaret kring förpackningsinsamling, bland annat kan det bli aktuellt att köpa upp mark för bostadsnära insamling. – Det känns som att vi kommer att fixa det, för vi har bra framförhållning. Goda förutsättningar ges genom den nya organisationen i kommunen. – Istället för att ligga som enskilda bolag och alla kommunala sektorer har vi nu byggt in det under samma paraply. Vi har tidiga möten, till exempel om strategiska insatser. Det underlättar också för att hitta nätverk mellan näringsliv och kommun, så att våra medborgare får bästa möjliga samhälle att leva i så kostnadseffektivt som möjligt.

563#04&1"3"503 A05:24 5 XXX SFDZDMJOHUFLOJL TF MAXA* SPCPUJD TPSUJOH /*)05 4%4 WJOETJLU &GGFLUJWBSF UFLOJL #ÊUUSF LPOUSPMM &UU FOEB TUFH -ÊHSF ESJGULPTUOBE #BSB TPSUFSJOH *OHB QBVTFS Lindner Recyclingtech Krossar för avfall och trä, bränsleberedningslinjer, RDF-anläggningar, biobränsleanläggningar, enstegsframställning av RDF-bränsle med Polaris. Plaståtervinnings- anläggningar Kompletta plaståtervinningsanläggningar för alla återvinningsbara plaster. Rivare, shredders, kvarnar, granulatorer, knivkvarnar och mer, från avfall till pellets.

12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2023 TEMA MATSVINN Karin Fritz står främst i ledet i kampen mot matsvinnet. Som projektledare på Livsmedelsverket ska hon se till att Sverige når målet om att halvera mängden mat som slängs i onödan. För den enskilda individen är det enkelt, menar hon, för du behöver egentligen inte göra avkall på något. Men det gäller att skapa insikt. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO LIVSMEDELSVERKET Att slänga mat är helt idiotiskt, helt onödigt. Det är dumt för planeten, klimatet och plånboken. Att inte slänga mat är en av de enklaste saker du kan göra för att bidra till klimatet, och du behöver inte göra avkall på något, det är bara att bestämma sig, säger Karin Fritz. Globalt står matsvinn för cirka tio procent av klimatutsläppen, och mest slängs det i hushållen. Därför är konsumenter också den primära målgruppen för Livsmedelsverkets arbete mot matsvinn. – Konsumenterna är i sista ledet, när maten slängs har den odlats, förvarats och transporterats, gått igenom hela ledet utan att vara till någon nytta. Sprider kunskap Livsmedelsverket har arbetat med matsvinnsfrågan sedan 2013. Mängder av matsvinnsfakta i kring vem som slänger, vad som slängs och varför har samlats under årens lopp. Förståelsen för frågan utvecklas alltjämt, men nu har arbetet ändrat fokus: – Tidigare behövde vi bygga kunskap, nu behöver vi få ut den, säger Karin Fritz. Och för ut kunskap gör hon med besked. Karin Fritz intervjuas ofta i media, hon är en återkommande gäst i PRUJRQ WY RFK I|UHOlVHU ÀLWLJW +HQQHV kollegor beskriver henne som en otrolig tillgång, både som projektledare och talesperson. Och i höstas utsågs hon till cUHWV I|UHE\JJDUH YLG cWHUYLQQLQJVJDODQ – Vi har fått upp frågan mer på bordet, konstaterar Karin Fritz. Hon vill samtidigt lyfta alla kollegor och duktiga kommunikatörer som inte syns men som bidrar till att öka medvetenheten om matsvinn och hur vi kan minimera det. Snooza och chilla Svinniska är en av de mer uppmärksammade satsningarna. Denna nyordslista innehöll till exempel ”Bäst före-snoooza” – att förlänga hållbarheten genom att titta, lukta och smaka sig fram, ”Vaskvägra” – att inte slänga mat som fortfarande funkar utmärkt att äta och ”Kylchilla” – att sänka temperaturen i kylen och sedan chilla, för maten håller ju längre. – Det blev mycket skratt, och folk undrade ”kan en myndighet ha humor”. – Det här är ett otroligt kreativt jobb. Vi kan sammanställa vad som saknas, sedan kan vi föra ut det. Det är ganska snabba puckar och stora möjligheter att ta initiativ. Men det är viktigt att inte gå runt med pekpinnar. 6L̆URU VRP SXEOLFHUDGHV L VRPUDV YLVDU DWW DUEHWHW JHWW H̆HNW± Sn WYn nU KDU KXVhållens matsvinn minskat med 20 procent. Släpp datumfixering Exakt vilka satsningar som gett vilka

Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 13 MATSVINN TEMA resultat ska analyseras mer. Men Karin Fritz har sin egen topplista klar: – Att bäst före-datum betyder bäst före och att maten kan ätas även efter det är en av de absolut viktigaste frågorna. Sedan har vi kylskåpstemperaturen: maten håller nästan dubbelt så länge med rätt temperatur. – Och en sak som jag tror att kännedom är låg kring är att tillagad mat håller upp till en vecka i kylen. Trots att Livsmedelsverket snart har arbetat i tio år kring frågan menar Karin Fritz att människor generellt saknar insikt om hur mycket mat de slänger. Att alla hushåll från och med 2024 ska kunna sortera ut sitt matavfall separat kan komma att ändra på det – när matrester och skal inte göms bland restavfallet är det många som får upp ögonen för hur mycket det är som hamnar i soporna. Då blir det också tydligt att det är pengar man slänger. En tvåbarnsfamilj kan spara upp till 6 000 kronor genom att äta upp sin mat – det är ett budskap som borde spridas mycket mer, menar Karin Fritz. Tid och trivsel påverkar I andra sammanhang önskar hon att det pratas mindre om pengar, nämligen när GHW JlOOHU R̆HQWOLJD PnOWLGHU WLOO H[HPSHO skolmat. – Skolorna lagar bra, näringsberäknad mat, men de måste veta vad som hamnar i magen. Det är en jättestor pedagogisk utmaning att få skolan att tänka rätt: att minska matsvinnet handlar här inte om att spara pengar, däremot om att skapa lugnare miljö i klassrummen och om att få piggare elever. Men det har visat sig vara svårt att hålla matsvinnsfrågan i huvudet samtidigt med annat. Genom att ställa frågan hur mycket av skolmaten som har ätits upp vill vi att verksamheterna börjar tänka i de banorna. – Det viktiga är att inte skuldbelägga barnen för att det slängs så mycket mat. Det är rektorns ansvar att tänka på trivVHO RFK VH WLOO DWW GHW ¿QQV WLOOUlFNOLJW PHG tid att äta. Rabattspöke Livsmedelshandlarna har en viktig roll för att minska såväl sitt eget som hushållens matsvinn. Mängdrabatt är till exempel ett spöke för matsvinnsbekämparna, det leder till att många köper mer och slänger mer. En rapport från 2021 visar att butiker ganska enkelt kan få konsumenter att fatta mer medvetna beslut och bara köpa så mycket som de faktiskt EHK|YHU 0HVW H̆HNWLYW lU DWW HUEMXGD nedsatt styckpris istället för mängdrabatt. Men även förpackningsstorlekar påverkar: – Vi skulle behöva sälja mer frukt och grönt styckvis, mer anpassat till små KXVKnOO 6YHULJH KDU MX ÀHVW HQSHUVRQVhushåll. Vi får många frågor kring det och försöker få konsumenter att påverka sin butik. Under 2023 hoppas Karin Fritz kunna presentera mer fakta kring mögel och dess inverkan på vår mat. Laboratorietester ska mäta hur fort mögel sprider sig i olika matvaror och om det bildas toxiska ämnen. – Det enda rådet vi har idag gäller äpplen och ost, att de går att äta om mögliga delar skärs bort. Här skulle vi kunna rädda mycket mat om vi kan informera konsumenter och butiker om vad som är ofarligt. Brett ansvar Regeringsuppdraget om matsvinn genomförs tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Det är en jättestyrka, menar Karin Fritz, för då täcker de hela kedjan. Nu går de också på djupet: – Nästa år är ett av Livsmedelsverkets interna mål att alla anställda ska jobba för minskat matsvinn. Det har jag kämSDW I|U L PLQD I\UD nU DWW In ÀHU DWW NlQQD ansvar för frågan. Men ansvarsfördelning sträcker sig betydligt längre. I den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn som SUHVHQWHUDGHV LGHQWL¿HUDGHV HQ lång rad åtgärder, och det som genomsyrar många av förslagen är behovet av samverkan, och då inte bara mellan myndigheter utan med livsmedelsproducenter, transportörer, butiker, restauranger, storkök och med kommuner. Ett exempel på det senare är handboken för minskat matsvinn inom vård, skolor och omsorg. Den bygger på den så kallade Göteborgsmodellen för mindre matsvinn, som har visat sig kunna halvera matsvinnet, bland annat genom att PlWD RFK LGHQWL¿HUD GHW Karin Fritz nämner också Avfall Sveriges 25/25-mål, som siktar på att minska såväl mat- som restavfallet: – Det är jättepositivt, här lyfter vi varandra och vi har en jättebra dialog. Siktar på jättekampanj Sveriges andra stad fortsätter att inspirera. – I Göteborg ska de testa en konsuPHQWNDPSDQM XQGHU YHFND 9L SODQHUDU sedan att erbjuda det materialet till alla kommuner. Det kommer att byggas upp en kunskapsbank som skolor kan ta del av, material tas fram för att användas på stortavlor, på livsmedelsbutikernas tv-skärmar och i sociala media. Det NRPPHU RFNVn DWW ¿QQDV HWW XSSOlJJ I|U information via dörrknackning (läs mer om det på sidan 16) och för samarbete med fastighetsägarna. – Det blir en mycket mer omfattande kampanj än vad vi som myndighet kan genomföra. Det är inga nya budskap, men Göteborg hjälper oss att paketera det på ett nytt sätt. Vi har förhoppning om att många ska ta det här och göra något stort av det. – Vi behöver hjälpas åt om vi ska kunna nå målet om halverat matsvinn! MATSVINN är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som inte äts eller dricks upp. Det är ett stort problem: • En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp. • Det mesta av det svenska matsvinnet uppstår i hushållen; varje år slänger de cirka 17 kilo ätbar mat per person – mest frukt, grönsaker, bröd och matrester. Förutom detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. Sammanlagt slänger hushållen alltså 35 kilo mat per person och år. • Matsvinn står för mellan 8 och 10 procent av världens växthusgasutsläpp. • För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 3 000 och 6 000 kronor per år. • Om det inte fanns något matsvinn i världen skulle ytterligare tre miljarder människor få mat och slippa vara hungriga. Källa: Livsmedelsverket

14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2023 TEMA MATSVINN På den röda hyllan i kylskåpet ställs det som måste ätas upp först. Frukt och grönt läggs på gröna hyllan och övrigt hamnar på gult, lila och blått. Det enkla upplägget har i ett försök bland studenter visat sig ge bättre överblick över innehållet och 27 procent mindre mat som slängs i onödan. TEXT FREDDY TÖNNESEN FOTO ANNA NORDSTRÖM KAN EN ENKEL lösning som färgkodning av kylskåpshyllor verkligen minska mängden ätbar mat som slängs? Det var HQ DY IUnJRUQD YL VWlOOGH RVV QlU YL ¿FN L uppgift att undersöka matsvinn i Kronobergs län. En liknande studie har gjorts under ledning av den australiensiska forskaren Geremy Farr Wharton. Skillnaden var DWW YnU VWXGLH XWI|UGHV ORNDOW KDGH ÀHU deltagare samt en helt separat kontrollgrupp. Båda grupperna vägde sitt matsvinn under 25 dagar och skrev ner vad de slängde och orsak till kastandet. Min JUXSS ¿FN IlUJDGH DUN DWW OlJJD L VLWW kylskåp att sortera sina matvaror efter och efter försöket kunde vi konstatera att vi lyckats reducera matsvinnet med 27 procent. Idén med färgkodningen är att man kan få en bättre översikt över sitt kylskåp om det är städat och varje produkt har VLQ VSHFL¿ND SODWV )OHUD DY GHOWDJDUQD uttryckte skepticism över metoden innan studien, men när den väl var över så tyckte de att färgkodningen fungerade bättre än väntat. I min egen kyl (jag är fortfarande student) sitter det ännu färgglada ark. Även om matlådorna ibland får ta lite mer plats än den initialt tänkta, så försöker jag ständigt hålla mig inom färgernas begränsningar. Och ja, jag slänger faktiskt avsevärt mindre mat idag än vad jag gjorde för ett år sedan. Freddy Tönnesen har fått bättre ordning i sin kyl genom att sätta mat med kort hållbarhet på en bestämd plats. minskar matsvinnet HUSHÅLL STÅR FÖR den största delen av livsmedelsavfallet i Sverige och ungefär hälften av det är matsvinn, inräknat det som hamnar i avloppet. Avfall Sverige gav Ramboll i uppdrag att undersöka åtgärder för mindre matsvinn riktade mot hushåll i Sverige och resten av världen, samt att testa funna åtgärder på två pågående avfallsminskningsprojekt: Minimeringsmästarna och Avfallssnålt flerbostadshus i Göteborg. Två olika åtgärder utvecklades med utgångsatt minska svinnet. Materialet delades ut via dörrknackning tillsammans med termometrar för kontroll av temperaturen i kylskåpen. Den specifika mängden matsvinn kunde inte mätas, men det totala matavfallet minskade efter kampanjen i hälften av de deltagande föreningarna. (Läs mer om det på sidan 16.) Fortsatta och utökade test av åtgärderna rekommenderas för ytterligare statistiskt underlag. punkt i omvärldsbevakningen. Hushåll i Minimeringsmästarna fick, liksom studenterna i artikeln ovan, testa färgkodning av kylskåp för ökad ordning och överblick, för att undvika att mat köps in eller slängs i onödan. Hushållen upplevde att färgkodningen gav en bättre överblick och potential att minska matsvinnet. Åtgärden som testades i Göteborg var en informationskampanj om kylskåpstemperatur, förvaring och de ekonomiska vinsterna med Försök för minskat matsvinn TEXT FRIDA BLAD OCH NICKLAS GUSTAVSSON, RAMBOLL LÄS MER i rapport 2022:24 Åtgärder för minskat matsvinn, som kan laddas ner från avfallsverige.se

Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 15 MATSVINN TEMA Två skånska entreprenörer kan komma att betyda mycket för att minska mängden mat som slängs på grund av temperaturavvikelser. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE – JAG SOMMARJOBBADE PÅ ett transportbolag i livsmedelskedjan när jag uppmärksammade att temperaturavvikelser orsakade en osäkerhet kring kvarvarande hållbarhet på maten. Man kasserade mycket för att vara på den säkra sidan, säger Jacob Petersson. Kursaren Nazih Hazime hade stött på samma problem i livsmedelsbutiken där han jobbat extra. Ett problem hade LGHQWL¿HUDWV RFK GH WYn EHVOXWDGH VLJ I|U att lösa det. Det visade sig att det fanns ett väl utbyggt tempövervakningssystem i logistikkedjan: i lastbilar, i butiker och till och med i restaurangernas kylskåp. Den insikten ledde fram till grundandet av det gemensamma bolaget Sustainable Food Waste. Säkert och snabbt besked – Vi har utvecklat ett verktyg som visar hur hållbarheten påverkas av temperaturhöjningar. Du väljer vilken produkt det handlar om, vilken temperatur den I|UYDUDWV L RFK KXU OlQJH , PROQHW ¿QQV vår databas med beräkningsmodeller och på några sekunder räknas ett nytt bäst före datum fram. Då kan du besluta om varan ska tillagas, skänkas, märkas om eller kasseras, förklarar Jacob Petersson, vd för Sustainable Food Waste. De första pilottesterna visar att det fungerar som tänkt. Det kan bland annat innebära att utdragna försäkringstvister kan undvikas. Nu byggs appen ut till att omfatta 170 produkter, framför allt N|WW RFK ¿VN PHQ lYHQ JU|QVDNHU RFK tillagade rätter. Det är ett tidsödande arbete, som involverar beräkningar av näringsvärde och mikrobiologiska undersökningar samt kunskap om hur olika förpackningar påverkar olika matvaror. – Vi måste vara stensäkra på vad de har för bakteriehalt när de packas, vilken den tillåtna totalhalten av bakterier och patogener är samt hur snabbt bakterietillväxt sker. Först då kan vi utveckla våra algoritmer. Samlar experter Jacob Petersson och Nazih Hazime har pluggat ekonomi tillsammans – långt ifrån mikrobiologi och livsmedelskunskap. Och de är bara 22 år. Men de har knutit kunskap till sig i form av en livsmedelsforskare, en förpackningsingenjör och en utvecklare, bland dem Frigoscandias förre forskningschef Göran Löndahl. Forskningsinstitutet Rise och ÀHUD XQLYHUVLWHW KDU RFNVn HQJDJHUDWV I|U att bidra i utvecklingen av beräkningsmodellerna. Målet är att företaget ska kunna bli NDVVDÀ|GHVSRVLWLYW XQGHU (Q JRG idé, bra samarbetspartners och hårt arbetande entreprenörer är en bra början, PHQ NXQGHUQD W\FNV RFNVn ¿QQDV – Vi var i London i förra veckan. De hade ett event för spännande food tech- bolag, och vi var utvalda att åka dit för att pitcha oss. Det var stort intresse, bland annat från Tesco, säger Jacob Petersson. Att ha Storbritanniens största dagligvarukedja i ryggen kan inte vara fel. Jacob Petersson och Nazih Hazime vill med sin app hjälpa livsmedelskedjan att spara mat värd flera 100 miljoner kronor, som idag slängs i onödan på grund av smärre temperaturavvikelser under transport eller lagring. Temperatur-app ska rädda mat

16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2023 TEMA MATSVINN Stöder ideella krafter GÄSTRIKE ÅTERVINNARE HAR under många nU JHWW ¿QDQVLHOO RFK DQQDQ KMlOS WLOO GHQ ideella föreningen Matakuten. Nu har de förnyat och fördjupat samarbetet i form DY HWW LGpEXUHW ṘFLHOOW SDUWQHUVNDS ± IOP. – Den nya avtalsformen ger Gästrike återvinnare stora möjligheter. Matakuten har en bred målgrupp där vi ser att de kan bidra till en ökad insikt och kunskap gällande våra gemensamma mål med ett minskat matsvinn och samtidigt öka förståelsen kring både matavfall och sortering i allmänhet, säger Therese Metz, förbundsordförande Gästrike återvinnare. Matakuten är en ideell förening som tar emot mat från butiker och restauranger som annars skulle slängts på grund av skönhetsfel eller kort utgångsdatum. Den insamlade maten genererar runt 27 000 matkassar som delas ut till de som mest behöver det. De prisar resterkockar Kök som räddar käk Knackar på för 4° GRÖTVÅFFLOR OCH GNOCCHI gjord på skal vann 2022 års omgång av Resterkocken, en tävling för elever på grundskolan. Sysav initierade tävlingen 2019, men VHGDQ GHVV KDU ÀHU NRPPXQHU RFK DYfallsbolag hakat på. Alla har möjlighet att köpa in sig på konceptet med lektionsupplägg och förslag på lovaktiviteter att inspireras av. Manal Hassan är hem- och konsumentkunskapslärare på Söderkullaskolan i Malmö. Han har varit med och tagit GENOM PLANERING OCH ökad kunskap kan Helsingborgskrogarna minska sitt matsvinn och få bättre lönsamhet, men också nöjdare gäster. Hjälp på traven får de genom Kök Som Räddar Käk, ett samarbete mellan kommunen och det regionala avfallsbolaget, NSR, som erbjuder rådgivning kring matsvinn och lån av våg och matavfallskärl. De workshops som arrangeras ger också tillgång till ett nätverk bland krögare, som kan tipsa varandra om framgångsrika lösningar, anpassade till olika slags kök. Enkla saker som att halvera storleken på frukostbullarna har exempelvis visat sig kunna minska matsvinnet rejält. ENLIGT LIVSMEDELSVERKETS konsumentundersökningar har bara fyra av tio rätt temperatur i kylen. Med högre temperatur håller sig maten sämre. Det tog Göteborg fasta på när de skickade ut miljöinformatörer att knacka dörr, ett projekt som genomfördes i samarbete med fastighetsägare och med Livsmedelsverket. – Det blev många bra möten, de som öppnade tyckte att det var kul att prata om matsvinn. Många visste inte att man skulle ha 4° i kylen, säger Sandra Alm, kommunikatör vid Kretslopp och vatten i Göteborg. Många tog också gärna emot erbjudandet om en kylskåpstermometer för att kunna ha koll. Ett informationsblad lämnades också ut med mer tips, till exempel att kolla förråden hemma innan inköpslistan skrivs, att lukta och smaka på mat som passerat bäst före-datum innan den slängs, att laga lagom mycket mat och att använda rester. $OOW PDWHULDO ¿QQV DWW WD GHO DY L UDSSRUW cWJlUGHU I|U PLQVNDW matsvinn, som kan laddas ner från avfallsverige.se fram lärarmaterialet till Resterkocken och också tävlat tillsammans med sina elever. – Resterkocken är en rolig och lärorik utmaning, att få eleverna att själva komponera och laga en rätt av matsvinn. Det är just den här typen av lektioner som är de bästa, när man ser hur barnen lär sig saker som är viktiga utan att de tänker på det, eftersom de tycker att det är kul, säger han. FOTO SYSAV

Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 17 MATSVINN TEMA Göteborg guidar GÖTEBORGSMODELLEN FÖR MINDRE matsvinn är ett praktiskt verktyg som visar hur kommunernas kök kan minska matsvinnet genom enkla åtgärder och bättre UXWLQHU $WW PlWD VYLQQHW SODQHUD ÀH[LEOD menyer samt att beräkna portionerna efter matgästerna är några viktiga delar. Ett kök som levererar mat till äldreboende minskade matsvinnet med 23 procent på sex månader genom att följa modellen. En enkel sak som att låta de boende själva välja tillbehör till maten minskade svinnet och gav samtidigt nöjdare matgäster. Göteborgsmodellen inspirerade Livsmedelsverket att utveckla modellen till en nationell Handbok för minskat matsvinn inom vård, skola och omsorg. Den kan laddas ner från livsmedelsverket.se www.geesinknorba.com WASTE MANAGEMENT SOLUTIONS GeesinkNorba AB Torsåsgatan 3 Box 813 391 28 Kalmar Tel: 0480-427400 Varuvägen 17-25 125 21 Älvsjö Norba N4 på Volvo 100% Electric 27 ton 21m³, 100% Hydrogendrift Renault 100% elektrisk med GPM IV och Li-On Power Pro! DIN NYA SOPBIL, VÅR NORBA N4 • Lättare • Tystare • Lastar nästan ½ ton mer • Förbättrad boende och arbetsmiljö • Fokus på CE krav och arbetsmiljö • Ännu bättre livscykelkostnader Norba N4 L200 Li-On Power på Scania EV 100% elektrisk! Märker doggy-vänliga I ÖRNSKÖLDSVIK SKA det inte kännas pinsamt att be om att få ta hem resterna från restaurangbesöket. Tvärtom märker det lokala avfallsbolaget Miva de som erbjuder sina kunder doggybag som ”RättSort”. – Det här är ett mycket bra initiativ som hjälper oss att bli ännu mer hållbara. Miljön är viktig för oss och vi jobbar på alla plan för att minska vårt klimatavtryck. Hur vi kan minska vårt matsvinn är en viktig del och den här märkningen tror jag kan avdramatisera det här med doggybag. Det är inte några konstigheter att ta med matrester hem från stadshotellet. Tvärtom det är ett bevis på att man tar ansvar, säger Monica Lindmark, hotelldirektör på First Hotel Statt i Örnsköldsvik, en av de första att märkas. Hållbarhetsmärkningen är en del i en större kampanj som Miva bedriver för att nå Avfall Sveriges mål att minska mängden rest- och matavfall med 25 procent till 2025. MER INSPIRATION TILL ATT MINSKA MATSVINN finns för inloggade medlemmar i den nya verktygslådan för förbyggande på avfallsverige.se s

18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2023 TEMA MATSVINN Kraften att förändra Sedan tre år tillbaka jobbar livsmedelsbranschen och myndigheterna tillsammans för att halvera matsvinnet. Nu kan vi snart se resultat i form av en handbok som ska underlätta donation av mat. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE QDUV À\WWDU PDQ EDUD SUREOHPHQ WLOO HQ annan del. Gör mål hanterbara Målet för SAMS är detsamma som det globala FN-målet – att halvera matsvinnet till 2030 jämfört med 2015. – Det vi håller på med nu är att bryta ner det till delmål för att hjälpa våra deltagare på traven. Det handlar om att ändra beteenden, att få matsvinnsfrågan högt upp på agendan, att diskutera matsvinn med sina kunder och leverantörer, att mäta sitt matsvinn. Just mätning är helt centralt, menar Maria Ahlm. – All forskning visar att man måste börja med att mäta för att ha en baseline. Därför har vi under de första tre åren ägnat ganska mycket tid åt att förklara de- ¿QLWLRQHQ Sn PDWVYLQQ YLVD KXU PDQ NDQ mäta och ta fram manualer. Nu skiftar vi IRNXV LGHQWL¿HUDU SUREOHP RPUnGHQ RFK hittar åtgärder. Hjälp att donera (WW SUREOHP VRP LGHQWL¿HUDWV lU DWW många aktörer är osäkra på hur lagar och regler kring donation av mat ska tolkas. Det ska lösas genom en handbok. ± 'HW ¿QQV NUDY Sn DWW EXWLNHU VND NXQna spåra en produkt ett led bak och ett led fram. Livsmedelsbutiker brukar inte ha ett sådant system, för de brukar vara sista led. Det gör det svårt och resurskrävande att ha koll på det. Därför har vi utvecklat ett eget spårbarhetssystem, berättar Anne Lunde Dinesen, samordnare för Stadsmissionens matcentraler. Hela livsmedelsbranschen samarbetar för att minska mängden matsvinn. Rutiner krävs exempelvis för att kunna donera mat som närmar sig bäst före-datum innan den blir dålig. Maria Ahlm, IVL Svenska Miljöinstitutet. Anne Lunde Diensen, Stadsmissionen. S AMS kallar de sig, Samarbete för minskat matsvinn. Det har tillkommit efter förebild från Storbritannien och Norge. – Vi kan se att en frivillig överenskommelse är en framkomlig väg att arbeta för minskat matsvinn. Då är PDQ PHU ÀH[LEHO RFK NDQ MREED VQDEEDUH än lagstiftningen, säger Maria Ahlm. Hon jobbar på IVL Svenska Miljöinstitutet och har fått uppdraget som koordinator för samarbetet. Under hennes vingar samlas hela värdekedjan – lantbrukare, distributörer, butiker och restauranger – tillsammans med de tre ansvariga myndigheterna: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. ± )|U DWW O|VD GH SUREOHP VRP ¿QQV måste hela värdekedjan vara med, an-

Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 19 MATSVINN TEMA Tillverkad i Sverige Svensk råvara www.svenco.se 08-59440560 Papperssäckar AB Matavfallspåse i papper ͻ WůĂŶďŽƩĞŶƉĊƐĞ Ͳ Ğƚ EĂƚƵƌůŝŐĂ sĂůĞƚ ͻ &Ċ ƐŬĂƌǀĂƌ͕ ǀŝůŬĞƚ ĨƂƌŚŝŶĚƌĂƌ ůćĐŬĂŐĞ ͻ dŽƌŬĂƌ ŵĂƚĂǀĨĂůůĞƚ ŵĞĚ ĚĞŶ ǀĞŶƟůĞƌĂĚĞ ŚĊůůĂƌĞŶ ͟DĂƚ,ŝůĚĂ͟ ͻ dŝůůǀĞƌŬĂĚ Ăǀ ĨƂƌŶLJĞůƐĞďĂƌ ŽĐŚ ŬŽůĚŝŽdžŝĚŶĞƵƚƌĂů ƌĊǀĂƌĂ ͻ dŝůůǀĞƌŬĂĚ Ăǀ ũƵŶŐĨƌƵůŝŐĂ ĮďƌĞƌ ĨƂƌ ĂƩ ŐĞ ĞŶ ƐƚĂƌŬ ŽĐŚ ƌĞŶ ƉĊƐĞ ͻ &ŝŶŶƐ ĨƂƌ ŬŽŶǀĞŶƟŽŶĞůůĂ͕ ŽƉƟƐŬĂ ŽĐŚ ŵĞŬĂŶŝƐŬĂ ƐŽƌƚĞƌŝŶŐƐLJƐƚĞŵ Det handlar också om praktikaliteter. – Man måste investera resurser i att donera, framföra allt i början när man VlWWHU UXWLQHUQD KXU NDQ YL LGHQWL¿HUD produkter som inte går att sälja, hur ska vi ordna transporterna. – Det handlar mycket om att få till rutiner, så att alla vet hur de ska bete sig varje gång en leverans blir en returvara, KXU GH LGHQWL¿HUDU SURGXNWHU VRP LQWH går att sälja, hur de ska ordna transporterna. När det gäller färskvaror är det förstås extra viktigt att allt detta går snabbt. Stora behov Stadsmissionen distribuerar mat via egna matcentraler. Somligt säljs i Matmissionsbutiker där medlemmar kan handla billigt, annat distribueras i form av matkassar till behövande. Stadsmissionens beräkningar visar att 700 000 personer inte alltid har råd att handla den mat de behöver. – Matdonationerna skapar så otroligt stora värden. De som tar emot maten vinner förstås på det, men även företagen som donerar, både i form av minskade avfallskostnader, nöjda medarbetare och genom att kunna bidra till ett mer hållbart samhälle. Anne Lunde Dinesen har noterat att många butiker har minskat donationerna, de har hittat andra sätt att hantera varor med kort datum. Det är positivt, menar hon. – Vi kan halvera matsvinnet och fortfarande bedriva matcentraler. Vi är tyvärr inte så bekymrade över att inte kunna få mat donerat. Av de 100 000 ton ätbar mat som årligen slängs i butiks-, grossist-, och leverantörsledet är det bara 5 000 ton som doneras till ideell sektor. – Vi tror att vi har varit en del i rörelsen mot att mindre mat slängs över lag. Om den här maten kan doneras till Stadsmissionen, då är det ju bra mat, då kanske andra människor vill betala för den. Rotorsak – Arbete med donationer är ett sätt att minska mängden mat som slängs, men det svarar inte på vad rotorsaken till svinnet är. Därför vill vi inom SAMS också arbeta mer uppströms, säger Maria Ahlm. Hon tror att det som komplement till det frivilliga arbete som nu sker kommer att behövas tydliga lagkrav. Samtidigt tror hon att lågkonjunkturen kan ge frågan ett annat fokus : ± 'HW ¿QQV ÀHUD XQGHUV|NQLQJDU som visar att om du satsar 1 krona på att minska ditt matsvinn så kan du spara upp till 14 kronor. Företag i matbranschen är jättehårt ansatta och måste jobba med sin ekonomi. Just nu jobbar ekonomin för oss, och hållbarhet och lönsamhet går hand i hand.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=