Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 13 MATSVINN TEMA resultat ska analyseras mer. Men Karin Fritz har sin egen topplista klar: – Att bäst före-datum betyder bäst före och att maten kan ätas även efter det är en av de absolut viktigaste frågorna. Sedan har vi kylskåpstemperaturen: maten håller nästan dubbelt så länge med rätt temperatur. – Och en sak som jag tror att kännedom är låg kring är att tillagad mat håller upp till en vecka i kylen. Trots att Livsmedelsverket snart har arbetat i tio år kring frågan menar Karin Fritz att människor generellt saknar insikt om hur mycket mat de slänger. Att alla hushåll från och med 2024 ska kunna sortera ut sitt matavfall separat kan komma att ändra på det – när matrester och skal inte göms bland restavfallet är det många som får upp ögonen för hur mycket det är som hamnar i soporna. Då blir det också tydligt att det är pengar man slänger. En tvåbarnsfamilj kan spara upp till 6 000 kronor genom att äta upp sin mat – det är ett budskap som borde spridas mycket mer, menar Karin Fritz. Tid och trivsel påverkar I andra sammanhang önskar hon att det pratas mindre om pengar, nämligen när GHW JlOOHU R̆HQWOLJD PnOWLGHU WLOO H[HPSHO skolmat. – Skolorna lagar bra, näringsberäknad mat, men de måste veta vad som hamnar i magen. Det är en jättestor pedagogisk utmaning att få skolan att tänka rätt: att minska matsvinnet handlar här inte om att spara pengar, däremot om att skapa lugnare miljö i klassrummen och om att få piggare elever. Men det har visat sig vara svårt att hålla matsvinnsfrågan i huvudet samtidigt med annat. Genom att ställa frågan hur mycket av skolmaten som har ätits upp vill vi att verksamheterna börjar tänka i de banorna. – Det viktiga är att inte skuldbelägga barnen för att det slängs så mycket mat. Det är rektorns ansvar att tänka på trivVHO RFK VH WLOO DWW GHW ¿QQV WLOOUlFNOLJW PHG tid att äta. Rabattspöke Livsmedelshandlarna har en viktig roll för att minska såväl sitt eget som hushållens matsvinn. Mängdrabatt är till exempel ett spöke för matsvinnsbekämparna, det leder till att många köper mer och slänger mer. En rapport från 2021 visar att butiker ganska enkelt kan få konsumenter att fatta mer medvetna beslut och bara köpa så mycket som de faktiskt EHK|YHU 0HVW H̆HNWLYW lU DWW HUEMXGD nedsatt styckpris istället för mängdrabatt. Men även förpackningsstorlekar påverkar: – Vi skulle behöva sälja mer frukt och grönt styckvis, mer anpassat till små KXVKnOO 6YHULJH KDU MX ÀHVW HQSHUVRQVhushåll. Vi får många frågor kring det och försöker få konsumenter att påverka sin butik. Under 2023 hoppas Karin Fritz kunna presentera mer fakta kring mögel och dess inverkan på vår mat. Laboratorietester ska mäta hur fort mögel sprider sig i olika matvaror och om det bildas toxiska ämnen. – Det enda rådet vi har idag gäller äpplen och ost, att de går att äta om mögliga delar skärs bort. Här skulle vi kunna rädda mycket mat om vi kan informera konsumenter och butiker om vad som är ofarligt. Brett ansvar Regeringsuppdraget om matsvinn genomförs tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Det är en jättestyrka, menar Karin Fritz, för då täcker de hela kedjan. Nu går de också på djupet: – Nästa år är ett av Livsmedelsverkets interna mål att alla anställda ska jobba för minskat matsvinn. Det har jag kämSDW I|U L PLQD I\UD nU DWW In ÀHU DWW NlQQD ansvar för frågan. Men ansvarsfördelning sträcker sig betydligt längre. I den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn som SUHVHQWHUDGHV LGHQWL¿HUDGHV HQ lång rad åtgärder, och det som genomsyrar många av förslagen är behovet av samverkan, och då inte bara mellan myndigheter utan med livsmedelsproducenter, transportörer, butiker, restauranger, storkök och med kommuner. Ett exempel på det senare är handboken för minskat matsvinn inom vård, skolor och omsorg. Den bygger på den så kallade Göteborgsmodellen för mindre matsvinn, som har visat sig kunna halvera matsvinnet, bland annat genom att PlWD RFK LGHQWL¿HUD GHW Karin Fritz nämner också Avfall Sveriges 25/25-mål, som siktar på att minska såväl mat- som restavfallet: – Det är jättepositivt, här lyfter vi varandra och vi har en jättebra dialog. Siktar på jättekampanj Sveriges andra stad fortsätter att inspirera. – I Göteborg ska de testa en konsuPHQWNDPSDQM XQGHU YHFND 9L SODQHUDU sedan att erbjuda det materialet till alla kommuner. Det kommer att byggas upp en kunskapsbank som skolor kan ta del av, material tas fram för att användas på stortavlor, på livsmedelsbutikernas tv-skärmar och i sociala media. Det NRPPHU RFNVn DWW ¿QQDV HWW XSSOlJJ I|U information via dörrknackning (läs mer om det på sidan 16) och för samarbete med fastighetsägarna. – Det blir en mycket mer omfattande kampanj än vad vi som myndighet kan genomföra. Det är inga nya budskap, men Göteborg hjälper oss att paketera det på ett nytt sätt. Vi har förhoppning om att många ska ta det här och göra något stort av det. – Vi behöver hjälpas åt om vi ska kunna nå målet om halverat matsvinn! MATSVINN är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som inte äts eller dricks upp. Det är ett stort problem: • En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp. • Det mesta av det svenska matsvinnet uppstår i hushållen; varje år slänger de cirka 17 kilo ätbar mat per person – mest frukt, grönsaker, bröd och matrester. Förutom detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. Sammanlagt slänger hushållen alltså 35 kilo mat per person och år. • Matsvinn står för mellan 8 och 10 procent av världens växthusgasutsläpp. • För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 3 000 och 6 000 kronor per år. • Om det inte fanns något matsvinn i världen skulle ytterligare tre miljarder människor få mat och slippa vara hungriga. Källa: Livsmedelsverket
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=