20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2023 Energikris och krig utgjorde en dyster inramning till Avfall Sveriges höstmöte i november. Men flera av föreläsarna visade att förvånansvärt stora bidrag till en hållbar lösning kan finnas i avfallet. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO SANNA PETTERSSON DANIEL TAMM FRÅN Rise redogjorde för en studie om biogassubstrat i de tre sydvästra länen: Västra Götaland, Halland och Skåne. Den visar på en sammanlagd potential om cirka 5 900 GWh per år från de nuvarande substratkategorierna, därtill cirka 3 600 GWh från möjliga framtida substrat. – Totalt kommer vi fram till 9 500 TWh, vilket är mer än vad konsumtionen är idag, sade Daniel Tamm. )UnQ 9lVWHUnV ¿FN YL UDSSRUW IUnQ GHQ nystartade anläggningen för att generera À\WDQGH ELRJDV 'HQ SURGXFHUDU *:K per år, en verkligt småskalig anläggning således, men som ger stor frihet för ägaren, Vafabmiljö. Framför allt innebär den en möjligt att lagra biogas och att leverera gas till en bredare kundkrets, allt från tunga transporter på land till sjöfart, berättade Henrik Westman. Fortsatt stöd Tre fjärdedelar av den svenska biogasproduktionen har kunnat realiseras tack vare bidrag från Klimatklivet. Det ska bidra till att nå målet om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och därefter negativa utsläpp. – Vi har sett en årlig minskning om 2,2 miljoner ton växthusgaser, där biogasen är en av de stora lösningarna, sade Anna Bredberg från Naturvårdsverket. Vi ser Klimatklivet som en väldigt lyckosam satsning. Under valet diskuterades Klimatklivets framtid, men det oroar inte Anna Bredberg. – Vi ser att politiken upplever Klimatklivet som ett stöd för Sveriges omställning. +RQ ¿FN PHGKnOO IUnQ 7RQ\ &ODUN YG för Avfall Sverige: – De initiala stöden är oerhört viktiga för att kunna utveckla innovationer och Q\D D̆lUVPRGHOOHU 6WDWHQ PnVWH YDUD med, och jag är tacksam att de fortsatt är det. Flexibla pannor Energiåtervinning av avfall är förstås också en del i energiförsörjningen. I Malmö diskuteras hur det regionala avfallsbolaget kan bidra. – De två äldsta pannorna är 20 år JDPOD VND YL KD Q\D VND GH YDUD Vn ÀH[LE la som möjligt, så vi kan växla mellan el- och värmeproduktion, sade Malin Dalroth, vd på Sysav. Men det gäller att rätt avfall utnyttjas för energiåtervinning. Jenny Sahlin från Profu berättade om det arbete som anläggningarna nu är mitt uppe i, att gå från att vara en passiv avfallsmottagare till att bli en nyckelaktör i den cirkulära ekonomin. Att avgifta avfallet är och förblir en viktig uppgift, men energiåtervinnarna behöver ta en mer aktiv roll för att styra avfallet rätt. – Ni behöver inte vänta in rätt lagstiftning, jobba med de fraktioner där ni vet DWW GHW ¿QQV DQGUD LQVDPOLQJVV\VWHP Styr om genom att ställa krav – det avfall som ni tar emot ska vara fritt från förpackningar och matavfall. Börja med det, sedan kan man gå vidare till att det inte ska innehålla plast, till exempel polyeten RFK SRO\SURSHQ GlU GHW ¿QQV HQ PDUNnad för materialåtervinning, sade Jenny Sahlin. energi Avfall kan generera mer AVFALL SVERIGES HÖSTMÖTE LÄS MER om höstmötet på avfallsverige.se Malin Dalroth, vd Sysav, ser energiåtervinningen som viktig för den lokala el- och värmeproduktionen. Här flankerad av Jessica Christiansen (till höger) och moderatorn Cecilia Nebel.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=