Nr 1 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 43 med byggandet av dem. En tredje anläggning planeras i Tirana. Detta får kritik av EU. Edlir Vokopola, miljöexpert på Urban Research Institute (URI) i Tirana, förstår kritiken. – Anläggningarna har byggts trots att vi ännu inte har ett system för sortering och behandling av återvinningsbart avfall. Det är inte förenligt med EU-direktiven för en cirkulär ekonomi, säger han. 'HW VDNQDV HQ SODQ I|U NRVWQDGVH̆HNtiv energiåtervinning. Utan sortering kommer anläggningarna att matas med alla typer av avfall. De har kapacitet att JORDEN RUNT – Polisen gjorde ingen åtskillnad mellan informella sopplockare och oss som hade tillstånd, säger Agim. Det slutade med att projektet nu går på sparlåga. Han lägger sitt hopp till EU som kräver att Albanien ska förbättra integrationen av minoritetsgrupper. Diskussioner förs om att integrera informella sopsamlare i den formella avfallshanteringen. Sysslolösa återvinnare Vullnet Haka, som är ordförande i AlbanVND )|UEXQGHW I|U cWHUYLQQDUH KRSSDV att detta ska realiseras. Fram tills 2015 hade återvinningsindustrin ett nätverk med den informella sektorn. Det började falla samman när separata containrar för återvinningsbart och organiskt avfall började sättas ut i några städer. – Mentaliteten var att ”vi ska införa ett nytt, modernt system och vi vill inte se sopsamlare på gatan” längre. Vårt nätverk förstördes, men det kom aldrig ett nytt system, säger Vullnet. Organiskt och återvinningsbart avfall blandas ofta i containrarna, även i områden med källsortering. – Och så blandas det ytterligare i sopbilarna. Sedan har det inget större värde för oss eftersom det är förorenat, säger Vullnet. cWHUYLQQLQJVVHNWRUQ YDU UHGDQ KnUW drabbad av ett importförbud av avfall från 2013. – Tidigare återvanns 16 till 20 procent av plastavfallet, idag endast kring sex SURFHQW cWHUYLQQLQJVI|UHWDJHQ DQYlQGHU bara 20 procent av sin kapacitet eftersom de inte får in tillräckligt med material, säger Vullnet. Förbränning med förbehåll Viktigast för återvinningssektorn är att källsortering blir lagstadgat. Sker inte detta fruktar Vullnet att allt återvinningsbart avfall går upp i rök. – Eftersom vi inte kan använda det förorenade avfallet måste myndigheterna göra sig av med det på annat sätt. De kan inte deponera allt eftersom det skulle gå emot EU: s direktiv. Däremot kan de skicka det till förbränningsanläggningar, säger han. Sedan 2015 har två förbränningsanläggningar anlagts i Albanien. De är dock inte operativa eftersom utredningar pågår om misstänkt korruption i samband I juli 2022 inledde Albanien anslutningsförhandlingarna med EU. Det innebär att landet måste anpassa sin lagstiftning till EU: s vilket innefattar avfallshanteringen. Agim Fortuna drev tidigare ett framgångsrikt projekt där informella romska sopplockare utbildades och anställdes för uppsamling och sortering av återvinningsbart avfall. Bilderna är från projektets glansdagar mellan början av 00-talet till 2013. FOTO PRIVAT FOTO PRIVAT FOTO PRIVAT ALBANIEN • 28 748 kvadratkilometer stort, främst bergig terräng, och har cirka 2,8 miljoner invånare. • Från 1946 till 1991 styrdes Albanien av en totalitär kommunistregim och var i princip isolerat från omvärlden. I början av 1990-talet blev landet en demokrati med marknadsekonomi. • Landet blev EU-kandidatland 2014. I juli 2022 inleddes EU-anslutningsförhandlingar med Albanien.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=