AVFALL OCHMILjÖMisstag ger biogasskatt PFAS kan totalförbjudas Här återvinns Teslas batteri Mentorer ger bra kollegor Biogasen ska rädda Mexiko Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #2/2023 TEMA METAN Ludvig Landen, NSR: Så ska metanutsläppen minska BOKA årsmötet 30–31 maj
Nr 2 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 3 6 33 13 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #2/2023 Upphandla god arbetsmiljö ...........................34 Bättre skyddsrond på ÅVC ..............................34 Service kan minska metanutsläpp .......36 Mentorer ger bra kollegor ................................37 Så skapas säkrare tipphallar ......................38 Genanalys kan öka återvinningen ..........38 Fråga juristen ................................................................39 Tävlingen nästan halverade avfallet .....39 Mall för hållbara äldreboenden .................40 Jorden runt ......................................................................43 Biogasen ska rädda Mexiko .........................44 AVFALL SVERIGE ..............................................42 NOTISER ........................................................................46 LEDARE .............................................................................. 5 NYHETER Formaliafel kan stjälpa biogasen ............... 6 Matsvinnet minskar .................................................. 6 PFAS kan totalförbjudas ....................................... 7 Så ska återvunnet vinna mark ..................... 7 Rekordbeslag hos tullen...................................... 8 Ersättning för förpackningar klar ................ 8 McDonalds måste sortera ................................ 9 Stor biogaspotential i Norden.....................10 Framgång för kemisk plaståtervinning ....................................10 Gruvavfall undersökt .............................................11 Affärsnytt ...........................................................................11 TEMA METAN ..........................................................13 AKTUELLT Ny handlingsplan för klimatet .....................24 Vägledning kring insamlingsansvar… ...24 …och för bioavfall ...................................................24 Nu kör batteriåtervinningen igång ..........26 Norge siktar på cirkulärt ansvar ..............28 Europa väl rustat för textilåtervinning ................................................29 Visst kan tegel och betong cirkuleras ...30 Ett stöd för framtidssäkring ..........................31 Norge tipsar om bättre logistik .................32 Stockholm fixar matavfallet...........................33 Korta råd om arbetsmiljö ................................34 18 44 26 37
www.finncont.se Sverige är vackert – när det är rent Finncont® Wakka Finncont UWS -underjordssystem Vi har en rad olika avfallinsamlingssystem, för att kunna matcha olika stilar och insamlingsbehov i olika miljöer. Flera av våra avfallssystem är dessutom 100% återvinningsbara i slutet av sin livscykel. De går också att modernisera eller anpassa om behoven ändras. Vi erbjuder en helhet som är bra för dig, slutanvändaren och miljön. Finncont® Blok2 Finncont® Luowia Smarta lösningar för miljö- och avfallshantering
Nr 2 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 5 LÄNGE HAR DET bara varit som en dröm. Men lika starkt som jag nu känner vårens antåg kan jag också förnimma den annalkande omvälvningen av produktion och av konsumtion i en mer hållbar riktning. Senaste tillskottet är Amazons satsning på begagnade, renoverade teknikprylar. Att även en av de största symbolerna för konsumtionssamhällets köp-och-släng-mentalitet har förstått vikten av återbruk inger hopp. MEN FÖR ATT vi verkligen ska kunna bygga ett cirkulärt samhälle krävs mer, mycket mer. Det framgår inte minst av diskussionerna inom Delegationen för cirkulär ekonomi. Här möts företrädare för näringsliv, hjälporganisationer, akademin – och Avfall Sverige. Trots YnUD ROLND SHUVSHNWLY ¿QQV GHW HQ HQLJKHW om fyra skarpa förslag på nästa steg mot cirkularitet: 1. Etablera ett samverkansprogram för ökad återanvändning och återvinning De cirkulära lösningarna ¿QQV RFK har bevisats fungera, men de behöver skalas upp. Det gäller råvaru- och SURGXNWÀ|GHQ NYDOLWHWVVlNULQJ DY återvunna råvaror och produkter – till exempel genom ett produktpass – och nya affärsmodeller. Kunskapen om detta behöver öka samtidigt som antalet begränsande lagar måste minska. Ställ däremot gärna extra krav på de största avfallsgenererarna; för byggsektorn – som genererar en dryg tredjedel av Sveriges avfall, gruvorna undantagna – kan ett utökat producentansvar vara på sin plats. 2. Inför ett Bonus Malus-system för att öka produkters livslängd Idag beskattas arbete högt, drygt 60 procent visar beräkningar, men miljö och resurser lågt, bara 5–6 procent. I ett hållbart och cirkulärt samhälle måste det vara tvärt om, bonus för hållbart arbete, malus för uttag av resurser. Inte minst jungfruliga råvaror måste beskattas hårdare. LEDARE Cirkulariteten vinner mark – men vi kan skynda på REDAKTÖR KARIN JÖNSSON OMSLAGSBILD Anders Kristensson UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Marie Umark E-post: marie.umark@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 490 kr/år. Icke medlemmar 600 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK ByWind, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 38. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se 3. Utöka RUT och ROT I väntan på en omfattande grön skatteväxling bör arbetskostnaden för all reparation halveras. 4. Inför nationella mål för ökad cirkularitet och minskade råvaruförluster Vi måste veta vart vi är på väg. Tydliga mål som är enkla att kommunicera kan ge stor effekt. Nederländerna har exempelvis som mål att halvera förbrukningen av nya råvaror till 2030. DEN HÄR OMSTÄLLNINGEN kommer oavsett, men det är företag och organisationer som är snabba på att anpassa sig som kommer att klara den bäst. Andra kommer inte att överleva. GENOM ATT FATTA rätt beslut kan vi hjälpa cirkulariteten och alla aktörer inom den att växa sig starka. Det kommer att betala sig dubbelt upp, för god hushållning med råvaror och produkter och väl en fungerande återvinning är inte bara garanten för ett hållbart samhälle, det är också säkerhetspolitiskt viktigt för Sverige och för EU. SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 NYHETER Matsvinnet fortsätter minska Allt mindre ätbar mat slängs i hushållen och livsmedelsbutikerna, det visar ny statistik från Naturvårdsverket. Flera stora satsningar och en allt högre medvetenhet bland konsumenter anses ha bidragit till minskningen. DE SVENSKA HUSHÅLLENS matsvinn var 15 kilo per person 2021, vilket är en minskning från 17 kilo per person från 2020. Redan då hade det sjunkit från 19 kilo per person 2018. Det innebär en total minskning på cirka 40 000 ton på bara några år. Förutom detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter. Trots minskningen är hushållen fortfarande den svaga länken i matkedjan, där mest mat slängs. Totalt slängdes över en miljon ton livsmedel under 2021. – Det är verkligen glädjande att mängden ätbar mat som slängs nu minskar. Att äta upp den mat som vi köper är en enkel åtgärd, men ger stora positiva effekter, mellan åtta och tio procent av världens utsläpp av växthusgaser kan enligt Livsmedelsverket härledas till matsvinn, säger Åsa Hagelin, rådgivare på Avfall Sverige. BAKGRUNDEN ÄR ATT den tyska biogasproducenten Landwärme GmbH väckte talan mot EU-kommissionen om att den svenska skattebefrielsen kan leda till överkompensation, eftersom importerad biogas kan ha fått stöd i andra medlemsstater. Tribunalens dom tar dock inte ställning till just detta, utan baseras istället på att EU-kommissionen inte uppfyllt formalia i beslutsprocessen. Regeringen valde att inte överklaga domen, eftersom möjligheterna att få ett ändrat domslut bedömdes som ytterst begränsade. Det innebär att skattebefrielsen stoppats för biogas som används som motorbränsle, i elproduktion eller för uppvärmning. Även biogasproducenternas användning inom den Skattebefrielse för biogas stoppas – men kan räddas på sikt Ett formaliafel i EU-kommissionens beslutsprocess ogiltigförklarar skattebefrielsen av svensk biogas för perioden 2021–2030. Det framgår av en dom från Tribunalen – en underinstans till EU-domstolen. egna anläggningen påverkas, liksom deponigas som används för uppvärmning eller elproduktion om generatoreffekten är under 100 kW. Biogaspriset har därmed stigit dramatiskt. Nytt stöd utarbetas EU-kommissionen inleder nu en formell granskning av stödet, för att därefter fatta nya beslut. Den svenska regeringen bistår i detta arbete för att skattebefrielsen ska kunna återinföras. – Politiken vill lösa det här. Branschen vill lösa det här. Kommissionen är också med oss. Det är bekymmersamt läge just nu, men jag är hoppfull om att vi kommer att lösa det. Men det är bråttom, det är många som inte har så stora marginaler, säger Anna Wallentin, avdelningschef på Energigas Sverige. Den särskilda granskning som Kommissionen nu måste göra beräknas ta ett-två år. Under tiden tittar den svenska regeringen på ett tillfälligt stöd för biogasen. Energigas Sverige och Avfall Sverige samarbetar för att lämna förslag på lämpliga sådana stöd, exempelvis ett utökat produktionsstöd och tydligare regler kring gödselgasstödet. Viktigt är också att inga återkrav av redan utbetalade pengar görs, menar Anna Wallentin. Hon tycker att hela processen kring Tribunalen är en stor och onödig omväg för det klagande företaget: – Sverige ser till att biogasen inte överkompenseras. Tyskland har andra typer av stödsystem och om de inte räcker till så är det där problemet ligger. Landwärme hade kunnat uppvakta sin egen regering istället för att förstöra styrmedlen i ett annat land. Skatten ska börja betalas från och med den 7 mars. Det är i skrivande stund oklart om redan utbetalda pengar ska återbetalas. IF YOU THINK YOU ARE TOO SMALL TO MAKE A DIFFERENCE, YOU HAVEN'T SPENT THE NIGHT WITH A MOSQUITO.” Yasemin Arhan Modéer under en föreläsning, ”Tänk som en aktivist”, på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet
Nr 2 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Totalförbud för PFAS föreslås Så ska återvunnet vinna mark I februari föreslog EU:s kemikaliemyndighet Echa att drygt 10 000 PFAS-ämnen ska begränsas. Det kan bli den bredaste kemikalieregleringen i EU:s historia. EU:s miljöenhet, EEA, har utvecklat en modell för att bedöma marknaderna för återvunna material. Idag får de flesta av dem underkänt. – PFAS ÄR VÅR tids värstingkemikalier. De är evighetskemikalier som används i hela samhället, alla människor har det i sina kroppar och vi måste stoppa DQYlQGQLQJHQ QX I|U DWW I|UKLQGUD ÀHU problem i framtiden, säger Per Ängqvist, generaldirektör för Kemikalieinspektionen, KemI i ett pressmeddelande. KemI är en av fem myndigheter i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge som tagit fram förslaget, som nu alltså godkänts i ett första steg. Nu inleds konsultation och vetenskaplig utvärdering, först därefter kan beslut om ett förbud fattas, i bästa fall under 2025. – Förslaget är att reglera i princip all användning, det är ett viktigt steg framåt. Men det pågår lobbyverksamhet från industrin, så vi får se var det landar. Textilindustrin har kommit ganska långt, men blir det är mycket mer komplicerat när man ska få bort PFAS från elektroniken och bilarna, säger Tonie, Wickman, seniorrådgivare på Substitutionscentrum och forskare på Rise. Ersättning måste granskas PFAS-fria produkter innebär en klar fördel för materialåtervinningen eftersom PFAS kan vara ett hinder för att material cirkuleras. Dessutom läcker PFAS idag från uppläggningsplatser. Men, påpekar TRE VÄL FUNGERANDE marknader för VHNXQGlUD UnYDURU KDU LGHQWL¿HUDWV aluminium, papper och kartong samt glas. De skulle kunna agera modeller för övriga, mindre välfungerande marknader, menar EEA. Rapporten presenterar en rad hinder för ökad användning av återvunna material. Men lösningar för att komma till rätta med dessa problem föreslås också, till exempel ekomodulering av DYJLIWHU LQRP SURGXFHQWDQVYDUHW ÀHU RFK effektivare återvinningsmål, utvecklade kriterier för när avfall upphör vara avfall och skärpta krav på att använda återvunnet material vid nyproduktion. Andra möjliga åtgärder är att introducera tekniska standarder eller certi- ¿HULQJDU I|U nWHUYXQQD PDWHULDO I|U DWW garantera deras kvalitet till tillverkare och ett prissättningsinstrument som tar hänsyn till externa miljöeffekter, till exempel genom en skatt på primära råvaror eller sänkt moms på återvunna material. Tonie Wickman, det kan komma andra kemikalier i dess ställe. – Vad PFAS ersätts av vet vi inte. Innan vi har produktpass och krav på full kemikalietransparens är det svårt att veta vad det är för innehåll i varor och om de nya ämnena utgör ett problem för avfallshanteringen. Silikon är ett alternativ, men de kan bilda cykliska siloxaner, som har negativa hälso- och miljöeffekter. Få ämnen är dock så persistenta som PFAS. Nyligen lämnade Rise och Avfall Sverige tillsammans med 31 andra partners in en projektansökan till Energimyndigheten, bland annat för att undersöka effekterna av PFAS inom avfallshanteringen. – Vi hoppas få jobba med detta och lyfta alla steg i kedjan, så vi inte skapar ett problem för avfallshanterarna, säger Tonie Wickman. LÄS MER i Investigating Europe s secondary raw material markets, som kan laddas ner från eea.europa.eu PFAS används i mängder av varor som kosmetik, smörjoljor, plast, textil, elektronik, fordon, målarfärg och skidvalla. Det är bland annat förmågan att avvisa smuts, fett och vatten som gör ämnena så attraktiva. Men dess toxiska effekt innebär stora kostnader när de hamnar fel, totalt nära tusen miljarder kronor enligt beräkningar i förslaget; föroreningen av dricksvatten i Blekinge är ett exempel.
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 NYHETER KRAV PÅ ATT ordna fastighetsnära insamling av förpackningar gäller först 2027. – VI SER TYVÄRR att företag och privatpersoner i en allt större omfattning försöker exportera svenskt avfall till utvecklingsländer. Samtidigt är jag nöjd över att vi under 2022 lyckades stoppa så många exporter av farligt avfall, säger Henrik Sjökvist, biträdande chef på Tullverkets kontrollavdelning. Tullverket genomför kontrollerna på uppdrag av länsstyrelserna och tillsammans försöker myndigheterna hitta oegentligheter i det enorma och bitvis VQnULJD H[SRUWÀ|GHW 6W|UVW |NQLQJ DY antalet stoppade avfallsexporter noteras inom länsstyrelsen i Stockholms läns ansvarsområde. Där var det förra året hela Så här blir ersättningen för förpackningar Rekordmycket farligt avfall stoppades Naturvårdsverket har nu fattat beslut om föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningar. Tullverket hindrade under 2022 drygt 1 043 ton miljöfarligt avfall från att exporteras till länder i Afrika och Asien. Det är en rejäl ökning mot 2021 då 627 ton stoppades. Men redan den 1 januari 2024, då kommunerna tar över insamlingsansvaret av förpackningarna, har kommuner möjlighet att få ersättning för insamling av förpackningsmaterial. Den totala ersättningen som kommunerna kan få per år är summan av: • ersättning för fastighetsnära insamling, • ersättning för insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser (återvinningsstationer), • ersättning för lättillgänglig information, • ersättning för insamlad mängd förpackningsmaterial. Naturvårdsverket beslutar om ersättning till kommunerna för deras förpackningsinsamling. Besluten får inte överklagas. Fast och rörlig del Ersättningen för den fastighetsnära insamlingen baseras på en fast och en rörlig del. I den fasta delen är ersättningen något olika beroende på i vilken kommungrupp som förpackningarna samlas in; dessa schabloner baseras på kostnader för insamling, omlastning, inköp av behållare samt administration inklusive planering. Den rörliga delen baseras på mängden insamlat förpackningsmaterial under ett kvartal. Storleken på ersättningen för lättillgänglig information är beroende av antalet permanentboende invånare i en kommun. 41 ärenden på sammanlagt drygt 623 ton, en ökning med 365 ton sedan 2021. I hela landet hanterades 71 ärenden kring olaglig avfallsexport. – En förklaring till den kraftiga ökningHQ lU DWW YL LQWHQVL¿HUDW DUEHWHW PHG DWW stoppa farliga avfallstransporter. Det har blivit ett större fokus både nationellt och internationellt på att den här miljöfarliga verksamheten måste begränsas så långt det är möjligt, säger Henrik Sjökvist. EU förhandlar nu fram en ny förordning gällande gränsöverskridande avfallsexporter. Resultatet väntas bli ÀHU DYIDOOVVODJ VRP I|UEMXGV RFK WXIIDUH påföljder. En container på totalt 23 ton med lastbilsdelar på väg till Bolivia stoppades i juli 2022. FOTO TULLVERKET/LÄNSSTYRELSEN I GÄVLEBORG
Nr 2 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER – DET ÄR GLÄDJANDE att vi nu fått ett tydligt besked: den kommunala tillsynsmyndigheten kan ställa krav på restauranger att sortera sitt avfall för återvinning. Det ger kommunerna incitament att se till att ÀHU VRUWHUDU PHU VlJHU 7RQ\ &ODUN YG Sn Avfall Sverige. MÖD:s domar utgör slutpunkten på ÀHUD nU DY |YHUNODJDQGHQ 2018 konstaterade miljöförvaltningen i Stockholms stad att rutinerna för utsortering av förpackningsavfall i ett antal McDonalds-restauranger var bristfälliga. Förpackningar blandades med övrigt avfall och lämnades till förbränning istället för materialåtervinning. Det gällde också det förpackningsavfall som kunderna sorterat. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms tillsyn får rätt mot McDonalds McDonalds ska sortera ut förpackningsavfall till materialåtervinning. Det framgår av domar i Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, gällande ett antal av kedjans restauranger. förelade därför de företag som drev restaurangerna att redovisa åtgärdsförslag för att sortera ut förpackningsavfallet. Restaurangföretagen överklagade till Länsstyrelsen, som upphävde nämndens beslut och menade att de saknade laglig grund. Enligt lagstiftningen var det bara hushåll och ”andra förbrukare” som var skyldiga att sortera ut förpackningar och restaurangverksamheten ansågs av länsstyrelsen inte vara ”andra förbrukare” av de förpackningar som använts av kunderna i restaurangen. Nämnden överklagade vidare till mark- och miljödomstolen som slog fast att restaurangföretagen var förbrukare av förpackningarna och hade ansvar att se till att avfallet blev sorterat. Företagen överklagade i sin tur vidare, men har alltså nu förlorat i högsta instans. Mark- och miljööverdomstolen fastslår att restaurangverksamheterna, hör till kategorin ”andra förbrukare” enligt förpackningsförordningen. Den aktuella bestämmelsen i avfallsförordningen ändrades vid årsskiftet, för att förtydliga allas ansvar. www.geesinknorba.com WASTE MANAGEMENT SOLUTIONS GeesinkNorba AB Torsåsgatan 3 Box 813 391 28 Kalmar Tel: 0480-427400 Varuvägen 17-25 125 21 Älvsjö Norba N4 L200 & Volvo FE Electric Norba MF300 L500 & Scania BEV GPM IV & DAF Electric Norba N4 L200 & Volvo FM Electric GPM IV & Renault Electric GPM IV & Mercedes eEconic NORBA MED ELFARENHET UTE PÅ MARKNADEN! Norba N4 L200 & Scania BEV Norba MF300 L500 & Volvo FE Electric
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 Biogaspotential och nuvarande produktion, GWh per år 18000 16 000 14 000 12 000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Danmark Nuvarande produktion Potentiell produktion % av potential som realiserats Finland Island Norge Sverige 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% BIOGASPRODUKTIONEN skulle kunna fyrfaldigas till 39 TWh per år, ett välkommet tillskott till energisektorn. Men biogasen har också en nyckelroll att spela när det gäller att skapa stabila förutsättning för produktion av livsmedel. En ökad satsning på rötning skulle nämligen samtidigt generera biogödsel med lika Biogasen kan fyrfaldigas i Norden Energibrist och höga priser på mineralgödsel har bidragit till ett ökat intresse för rötning av bioavfall. Nu visar en forskningsstudie att alla nordiska länder relativt enkelt skulle kunna öka produktionen rejält. mycket näring som idag sprids i form av mineralgödsel, visar studien. – Det är en realiserbar potential. Det JnU L GH ÀHVWD OlQGHU DWW |ND SURGXNWLRnen två till tre gånger bara genom att samla in mer av de substrat man redan rötar. Man behöver ingen ny teknologi eller ny lagstiftning, säger Axel Lindfors, IRUVNDUH YLG %65& %LRJDV 6ROXWLRQV 5HVHDUFK &HQWHU L /LQN|SLQJ RFK HQ DY två författare till rapporten. – Viktigt är också att vi här lyfter fram både bioenergi och biogödsel. Detta är en av få sådana potentialstudier, säger medförfattaren Roozbeh Feiz, också han IRUVNDUH Sn %65& Andra studier har kommit fram till betydligt större potential, nästan allt organiskt material kan ju rötas. Men forskarna ville visa på de lägre hängande frukterna. Att realisera fyra gånger så mycket biogas och biogödsel kräver förstås nya anläggningar, bortåt 100 stora eller tusentalet små gårdsanläggningar. De aktörer som äger substratet måste också kunna samordna sig med de som rötar – logistik är en viktig fråga att lösa. Och så förstås ekonomin. – I dagsläget behöver subventionerna inte vara så stora. Det viktiga är att få en stabilitet i spelreglerna. För en biogasanläggning kan behöva 10–15 års avbetalningstid, då krävs spelregler med samma tidshorisont, säger Axel Lindfors. LÄS MER i The current Nordic biogas and biofertilizer potential: An inventory of established feedstock and current technology, som kan laddas ner från www.researchgate.net DET ÄR NESTE, Uponor, Wastewise och Borealis som ligger bakom försöket. Det material de återvunnit är industriplastavfall från tillverkning av rör i tvärbunden polyetylen (PEX), som alltså blivit nya rör av PEX. PEX-rör används bland annat inom uppvärmning och är robusta, temperaturresistenta och långlivade, men de tvärbundna polymerkedjorna gör dem nästan omöjliga att återvinna med konventionell återvinningsteknik. I detta samarbete använder Wastewise sin nya, pyrolysbaserade teknik för kemisk återvinning för att smälta industriavfall av PEX-rör och bryta ned polymererna till sina ursprungliga byggstenar, vilket skapar en oljeliknande mellanprodukt. Denna vätska samprocessas sedan i Nestes ROMHUDI¿QDGHUL L %RUJn L )LQODQG RFK uppgraderas till återvunnen råvara. Borealis matar in detta råmaterial i sin krackningsanläggning med efterföljande polymerisering till polyetylen. Till sist använder Uponor polyetylenet för att skapa nya PEX-rörsystem. Hela värdekedjan är spårbar via en ,6&& 3/86 FHUWL¿HUDG PDVVEDODQV metod. Framgång för kemisk plaståtervinning Plastavfall som normalt är svårt att cirkulera har i försök med kemisk återvinning resulterat i ett material som kunnat bli nya plaströr av hög kvalitet. NYHETER
Nr 2 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 11 RESULTATET VISAR ATT ÀHUD YDUSK|JDU RFK VDQGPDJDVLQ KDU P\FNHW I|UK|MGD KDOWHU DY PHWDOOHU VRP ¿QQV PHG Sn (8 V kritiska lista, men ofta i relativt begränsad mängd. Förutom järn och basmetaller handlar det om exempelvis antimon, kobolt, sällsynta jordartsmetaller, titan, volfram och vismut. Analyserna av rödfyr visar bland annat förhöjda medelhalter av vanadin, molybden och nickel. Men, menar rapportförfattarna, det behövs ökad kunskap om sekundära resursers potential för att kunna utvinna kritiska mineral och metaller. Gruvavfall beskrivs ändå som en potentiellt viktig pusselbit i omställningen till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi. Gruvavfall undersökt Sannolikt är det ekonomiskt intressant att utvinna metaller ur gruvornas avfallshögar, men bara om det går att kombinera med primär brytning. Det är en slutsats från mätningar som SGU genomfört. LÄS MER i rapport SGU RR 2023:01 Hållbar utvinning och återvinning av metaller och mineral från sekundära resurser, som kan laddas ner från resource.sgu.se Lyft matoljan i avfallstrappan Vinsterna blir många när matoljan samlas in och blir biobränsle istället för att orsaka stopp i ledningsnäten. Tillsammans kan vi hitta en lösning för insamling och återvinning i din kommun. www.miljotratten.com Karin Sundby, karin@ideando.se FOTOTFREDRIK KARLSSON/SGU MIG VETERLIGEN FINNS DET INGEN LIKA OMFATTANDE FÖRUNDERSÖKNING AVSEENDE MILJÖBROTT. FÖRUNDERSÖKNINGSMATERIALET BERÄKNAS UPPGÅ TILL 40 000 SIDOR.” Linda Schön, en av åklagarna i ärendet kring Think Pink. Åmotfors Energi får ny ägare Energiinfrastrukturföretaget Nevel kommer att förvärva Åmotfors Energi i Eda kommun från Nordic Paper. Idag energiåtervinner anläggningen kommunalt avfall från både Sverige och Norge för produktion av ånga, värme och el. – Med ett nytt leveransavtal säkerställer vi att energitillförseln till vår kraftpappersproduktion i Åmotfors sker till långsiktigt stabila villkor. Samtidigt kan vi arbeta tillsammans för en minskad klimatpåverkan, kommenterar Anita Sjölander, vd för Nordic Paper. Nevel ägs av Ardian, ett privatägt investeringshus med verksamhet i mer än 50 länder. NYHETER AFFÄRSNYTT
J T 7M¿QVWHU ©¡§¥¡ §¦§¥§ ¥ ¡ ¡ £¡ 𥠧¡ı ¦§¡¡¥ )RVVLOJDV RFK NRO %LRJDV 'HSRQL 5HQLQJVYHUN .RPSRVW ZZZ JDVWUDT FRP 9L ¿U UHGR IÑU DWW WDFNOD PHWDQJDVHPLVVLRQHU 9LOO QL YDUD PHG SÀ Q¿VWD P¿WNDPSDQM" §ð¥¡ ¡¢¡§¥¢ ¥§±¡¡ © ¬§¨§¦±££ ¢§Ļ¦£¢§¦ ¢ ±¦ð¡¡ 6\VWHPEDODQV ¡¡¦£¡¥ 'LJLWDOLVHULQJ /XIWNYDOLWHW
Nr 2 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 13 METAN TEMA M uetans Från en ganska anonym tillvaro har metanutsläppen klivit ut på den internationella politiska scenen. En global överenskommelse har slutits och en EU-förordning är på gång. Även i Sverige börjar det röra sig, med ett regeringsuppdrag som ska peka ut de mest effektiva åtgärderna. TEXT ANNA FROSTER, FRILANS DET GÅR ATT KOMMA ÅT STORA UTSLÄPP TILL LÅGA KOSTNADER.”
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 TEMA METAN Att minska metanutsläppen är något av det mest effektiva vi kan göra för att minska den globala uppvärmningen på kort sikt och klara 1,5-gradersmålet. Det är den lägst hängande frukten. Så sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på FN:s klimattoppmöte i Glasgow 2021 vid presentationen av Global Methane Pledge – en överenskommelse om att minska metanutsläppen med 30 procent från 2020 till 2030, som undertecknades av drygt 100 länder. Något sådant fanns inte på dagordningen för fem år sedan, enligt Mats Björsell på Naturvårdsverket. – Det är en insikt som har kommit på ganska många håll de senaste åren, att vi måste börja jobba mer med metan om vi ska ha en chans att nå klimatmålen. Snabb klimatåtgärd Mats Björsell har engagerat sig länge i metanfrågor just eftersom han har upplevt att de har hamnat i skuggan. u I takt med att klimatförändringarna har blivit mer akuta, och att vi pratar mer om kortsiktiga perspektiv har metanet klivit ut i rampljuset, förklarar han. – Vi har inte 100 år på oss, och då blir metan plötsligt oerhört viktigt. Eftersom metan bryts ner relativt snabbt blir dess effekter starkast i ett kort tidsperspektiv. Även på 100 års sikt är metan en stark växthusgas, cirka 30 gånger starkare än koldioxid, men på 20 års sikt är metan drygt 80 gånger mer potent. Att minska metanutsläppen ger därmed snabb effekt på den pågående globala temperaturökningen. En anledning att fokusera på metan är att det går att komma åt stora utsläpp till låga kostnader på många områden. Det kan till och med vara ekonomiskt lönsamt att stoppa läckor, enligt Mats Björsell. Varför har inte mer gjorts tidigare i så fall? – Avfallssektorn har redan kommit långt på frivillig väg vad jag förstår. Biogasindustrin och energisektorn säger att de skulle kunna göra mycket men de har knappt haft några krav på sig uppifrån. Skärpningar är på gång. Inom EU förhandlas just nu en ny förordning om minskning av metanutsläpp i energisektorn. Den föreslås dock inte att inkludera produktion av biogas. i Handlingsplan bara början Vid FN:s klimattoppmöte i höstas lanserade Sverige en nationell metanhandlingsplan. – Den handlingsplan som vi nu lämnar in skapar goda förutsättningar l för fortsatt arbete inom Sverige och s internationellt, sade klimat- och miljö- i minister Romina Pourmokhtari. Klimatdemonstranter i Stockholm pekar på tidsbristen. När klimatförändringen ses ur ett kortare tidsperspektiv blir metanfrågan central. Metan har ökat snabbast av alla växthusgaser de senaste 100 åren, nästan 10 % bara de senaste 20 åren. Jordbruk, kolbrytning, deponier samt gas- och oljeindustrin är de största källorna. Källa: Nature.com FOTO HANS CHRISTIANSSON/MOSTPHOTOS
Nr 2 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 15 METAN TEMA Men handlingsplanen innehåller inga nya förslag utan är snarare en lägesbeskrivning. Konkreta förslag på hur metanutsläppen ska minska har regering- m en istället bett Naturvårdsverket att komma med, genom ett regeringsuppdrag som ska redovisas i september 2023. Vad detta kommer att utmynna i är för tidigt att sia om, enligt projektledaren Sara Nilsson, eftersom Naturvårdsverket nyss satt igång uppdraget och påbörjat dialoger med branscher och andra myndigheter. Än så länge ser hon inte avfallsområdet som det mest prioriterade eftersommycket redan är gjort där och utsläppsprognoserna visar en sjunkande trend. – Sedan tidigare vet vi att jordbrukssektorn har stora utsläpp, och där kan insatser behövas för att få utsläppen att gå ner snabbare. Även inom energiVHNWRUQ VNHU VWRUD OlFNDJH RFK GHW ¿QQV osäkerheter kring hur stora dessa läckage faktiskt är. Sara Nilsson utesluter inte att de kan föreslå ny lagstiftning, även om hon tvivlar på att de kommer att hinna ända i mål med ett sådant förslag. Vi måste bygga kunskap Avfall Sverige hoppas att detta regeringsuppdrag kommer att sätta fart på arbetet med svenska metanutsläpp, även från avfall. En tekniksatsning och en nationell sammanställning av mätresultat vore en bra start, tycker Avfall Sveriges vd Tony &ODUN – Mätning och uppföljning av metanutsläppen behöver förbättras, och den nationella utsläppsstatistiken behöver vara tydligare kopplad till de faktiska utsläppen. Om vi inte känner till omfattningen av utsläppen blir det svårt att åtgärda dem, säger han. Under de senaste åren har Avfall 6YHULJH DUEHWDW L ÀHUD ROLND SURMHNW PHG 6 att kartlägga kunskapsläget kring metanutsläppen från avfallssektorn. ± 'HW ¿QQV DOOGHOHV I|U PnQJD NXQskapsluckor – var utsläppen sker, hur stora de är och delvis också hur de kan förebyggas och stoppas. Vi behöver arbeta gemensamt med Naturvårdsverket v för att ge underlag för fortsatt höjda ambitioner. Varför vill Avfall Sverige ha högre ambitioner, ligger det i ert intresse att metanutsläpp regleras hårdare? – Om vi ska ha en jord att lämna vidare till kommande generationer måste vi göra allt vi kan för att bekämpa klimatförändringarna. Självklart ska avfallshanteringen bidra med sin del. Mycket sker redan på frivillig väg, men en gemensam riktning gör att vi kan åstadkomma mycket PHU VlJHU 7RQ\ &ODUN Avfall Sverige har påbörjat arbetet med en metanstrategi för avfallssektorn. Mer om den på sidan 20. De svenska rapporterade metanutsläppen 1990–2020. I sammanställningen ingår inte undvikna utsläpp från sektorn land usage, land usage change and Forestry (LULUCF). Källa: Naturvårdsverket METAN – GER STARK OCH SNABB EFFEKT PÅ TEMPERATUREN På 100 års sikt har metan cirka 30 gånger starkare påverkan på växthuseffekten än koldioxid. Eftersom metan bryts ner relativt snabbt blir dess effekter ännu starkare på kort sikt; på 20 års sikt är metan drygt 80 gånger mer potent än koldioxid. Att minska metanutsläppen ger därmed snabb effekt på den globala temperaturökningen. METANUTSLÄPP FRÅN AVFALL Avfallssektorn står globalt sett för cirka en femtedel av metanutsläppen från mänskliga aktiviteter. I Sverige står avfallssektorn för cirka två procent av de totala utsläppen av växthusgaser. När det gäller metan står avfallssektorn för en större andel: 16,5 procent av det totala svenska metanutsläppet (Natur- t vårdsverket 2020). Av detta kommer 85 procent från deponier. Satellitmätningar pekar på att nationella rapporteringar missar stora utsläpp. AKTUELLA METANINITIATIV • EU:s metanstrategi lanserades i oktober 2020. Här föreslås bland annat en ny förordning om minskade metanutsläpp i EU:s energisektor, som är under förhandling. • Global Methane Pledge lanserades på FN:s klimattoppmöte i november 2021. De drygt 100 länder som skrivit under den har som kollektivt mål att minska metanutsläppen med 30 procent från 2020 till 2030. • Sveriges handlingsplan lanserades på FN:s klimattoppmöte i november 2022. Den beskriver läget på metanområdet, och ger prognosen att pågående arbete kommer att minska utsläppen med 17 procent från 2020 till 2030. • Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att föreslå åtgärder för minskade metanutsläpp. • EU:s Biomethane Industrial Partnership är en del av RepowerEU, EU-kommissionens plan för att göra EU oberoende av ryska fossila bränslen, mot bakgrund av invasionen av Ukraina. Här ingår mål om att skala upp biogasproduktionen till 35 miljarder kubikmeter till 2030. Ungefär samma mål har Europeiska biogasproducenter jobbat mot sedan december 2021 under namnet Biomethane Declaration.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 TEMA METAN Avfallshantering orsakar metanutsläpp på flera sätt och därför har Avfall Sverige beslutat att ta fram en metanstrategi för att peka ut en gemensam riktning vad gäller mätning och uppföljning av metanutsläppen samt åtgärder för sänkta utsläpp. TEXT MALIN FORSGREN, 2050 ETT UNDERLAG TILL den kommande metanstrategin visar på tre huvudsakliga källor för avfallsrelaterade metanutsläpp: biologisk återvinning, deponier och avfallslagring. )|U ELRJDVSURGXNWLRQHQ ¿QQV GHW UHGDQ V\VWHP I|U NDUWOlJJQLQJ RFK nWJlUGHU 'RFN ¿QQV IRUWIDUDQGH SRWHQWLDO DWW PLQVND XWVOlSSHQ JHQRP UHODWLYW enkla metoder i produktionsanläggningarna. Kompostering orsakar också metanutsläpp, men idag saknas vedertagna mätmetoder och samordnad datainsamling. Därför går det inte att med säkerhet säga hur stora dessa utsläpp är. (WW DQQDW IRNXVRPUnGH I|U PHWDQXWVOlSS lU GHSRQLHU +lU ¿QQV HWW EHKRY av samsyn vad gäller mätning och redovisning av utsläpp. I aktiva deponier YLGWDV ÀHUD nWJlUGHU I|U DWW InQJD XSS RFK UHGXFHUD PHWDQXWVOlSS Vn P\FNHW som möjligt. Men Sverige har ett stort antal nedlagda deponier, enligt Statens *HRWHNQLVND ,QVWLWXW Vn PnQJD VRP ÀHUD WXVHQ ,GDJ lU GHW RNODUW L YLONHQ XWsträckning dessa deponier fortfarande orsakar metanutsläpp och i så fall vilka metoder som är de bästa för att göra något åt det. Här krävs både ett klargörande i ansvarsfrågan samt tekniskt och ekonomiskt stöd till kommunerna för att kunna hantera denna utmaning. Lagring möjlig metankälla Slutligen är lagring av avfall som ska gå till energiåtervinning troligen en källa till metanutsläpp där det krävs fortsatta utredningar. Det är oklart vilka storheter detta handlar om, dels för importerat avfall, men också för avfallet från svenska hushåll och verksamheter. Utsläppen beror på hur länge avfallet lagras innan det förbränns, hur det lagras och vad det innehåller. Avfallslagring kan vara en betydande källa till utsläpp. Samlat grepp I ljuset av ovanstående, och med tanke på hur potenta metanutsläpp är för den globala uppvärmningen, är det vitalt att ta ett samlat grepp om metanutsläppen från gårdagens och dagens avfallshantering för hela branschen. Med denna rapport tas ett första steg mot en metanstrategi för avfallssektorn. Nästa steg är att använda underlaget för att tillsammans med branschen bestämma en gemensam riktning och målsättning för avfallssektorn. LÄS MER i rapporten Underlag till Avfall Sveriges metanstrategi, som kommer att kunna laddas ner från avfallsverige.se Första steget mot en t Avfall Sveriges metanstrategi har potential att leda till nya styrmedel, bättre mätning och därmed renare avfallshantering. Det menar Ludvig Landen på NSR, en av Sveriges biogasprofiler. TEXT ANNA FROSTER, FRILANS I dag är ansvaret för diffusa metanutsläpp tämligen diffust. – Den nationella statistiken innehåller många schablonberäkningar, kunskapen brister och ansvarsfördelningen mellan mynGLJKHWHUQD lU RW\GOLJ 'HW ¿QQV NRUW VDJW stor förbättringspotential. Därför ville vi sätta upp mål och sammanställa hur vi kan bidra till Sveriges åtaganden, säger $YIDOO 6YHULJHV YG 7RQ\ &ODUN VRP WRJ initiativ till att ta fram en metanstrategi. Ludvig Landen är innovationsutvecklare på NSR AB, Nordvästra Skånes Renhållnings AB, som är en av Avfall Sveriges medlemsorganisationer. Han är också med i en referensgrupp som
Nr 2 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 17 METAN TEMA bidragit med underlag till den blivande metanstrategin. – Politiskt är metan en ganska het fråga nu men den har varit bortglömd länge. Det gör att kunskapsnivån är väldigt varierande, säger Ludvig Landen. Han hoppas att en metanstrategi ska ge bättre underlag till beslutsfattare och till Avfall Sveriges medlemmar. Bland annat skulle han önska mer stöd för att ta tag i de gamla skulder, som pysande deponier. Många deponier mäter inte alls sina diffusa utsläpp och har inga incitament att göra det. – Då märker man inte vad som händer. Idag samlas gas in på cirka 70 deponier, men systemen försämras över tid. Att övervaka, kontrollera och justera dem är processer som kräver omtanke och kunskap. Kolla deponigasen NSR gjorde själva en inventering av 85 metanbrunnar på en gammal deponi, och konstaterade att hela 80 av dem hade slutat fungera, och fångade inte längre upp utsläppen. En viktig del av vägen framåt är också att mäta mer och att myndigheterna skapar ett standardiserat system för att rapportera in resultaten, enligt Ludvig Landen. Att mäta diffusa utsläpp är svårt RFK KlU ¿QQV RFNVn SRWHQWLDO DWW XWYHFNOD mätmetodiken, gärna i samverkan med forskare, anser han. ± 6YHULJHV UDSSRUWHULQJ WLOO 81)&&& utgår idag mycket från schabloner baserat på avfallets vikt, och då syns inte resultatet av förbättringar. Om man i en kommun exempelvis byter komposteringsmetod och minskar utsläppen så får man inget kvitto på det. Underskattade utsläpp Diffusa metanläckage från till exempel UDI¿QDGHULHU VWDGVJDVQlW RFK ODQWbruk med gödselhantering bygger idag på mycket osäkra data, enligt Ludvig Landen. – Ska jag vara snäll så tror jag att de siffor som anges är väldigt underskattade. Det gäller också biogasanläggningar, där alldeles för få är med i EgMet (mer om EgMet på sidan 20). En viktig slutsats i metanstrategin blir förmodligen just att egenrapporteringsprogrammet EgMet behöver stärkas och utvecklas. Avfall Sveriges metanstrategi kommer att diskuteras vidare med medlemmarna under våren. Intresserade är välkomna att kontakta linn.andersson@avfallsverige.se ska fånga upp det Ludvig Landen är innovationsutvecklare på NSR AB, Nordvästra Skånes Renhållnings AB. FOTO ANDERS KRISTENSSON
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 TEMA METAN Mätning En patient måste få en diagnos för att få rätt vård. Det är självklart på en vårdcentral, men när det gäller metanutsläpp släpar diagnosticeringen efter och gör det svårt att sätta in rätt insatser. Nu börjar saker röra sig – drönare och satelliter är på väg, och bristen på mätning uppmärksammas. TEXT ANNA FROSTER, FRILANS FOTOGRAF/ILLUSTRATÖR MAGNUS GÅLFALK – ett måste för minskade M etanutsläpp från avfallsanläggningar, reQLQJVYHUN RFK UDI¿QDderier är ofta lätta att åtgärda. De borde vara självklara lågt hängande frukter att plocka från ”växthusgasträdet”, och förvisso har mycket gjorts de senaste åren, men mycket återstår fortfarande. Hur kan det komma sig? Framför allt handlar det om bristen på mätning, enligt David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet. – Metan syns inte och luktar inte, så för att veta var vi har de stora källorna och om de åtgärder vi gör är effektiva så måste vi kunna mäta, säger han. Flygande mätning David Bastviken har forskat på metanutsläpp under två decennier och sedan 2017 har han tillsammans med kollegan Magnus Gålfalk utvecklat drönare som registrerar metan. Nu fungerar de, men skulle behöva testas i olika miljöer och optimeras för att passa i olika sammanhang, enligt David Bastviken. Förhoppningsvis kommer metandrönarna att ¿QQDV Sn PDUNQDGHQ VQDUW PHQ YlJHQ dit är inte så snabb som den borde vara, förklarar han. – Till metodutveckling för växthusgasXWVOlSS ¿QQV YlOGLJW OLWH UHVXUVHU Vn GHW går långsamt. Det hamnar mellan stolarQD L YnUD V\VWHP I|U ¿QDQVLHULQJ PHOODQ forskning och praktiska verksamheter. De metanutsläpp som Sverige idag rapporterar till FN bygger på modeller som inte kontrolleras med mätningar. – Vi behöver sätta in åtgärder lokalt och då måste vi också kunna mäta lokalt. När det gäller punktutsläpp från exempelvis ventiler i avfallsanläggningar och reningsverk har Sverige kommit långt, exempelvis genom projektet EgMet (se sidan 20). Att däremot upptäcka diffusa eller okända utsläpp är vi inte särskilt bra på idag. Linköpingsforskarna har bland annat noterat att rötslam vid reningsverk kan släppa ifrån sig stora mängder metan. Vid fackling av överskottsgas är det ofta också stora mängder som inte förbränns utan fortsätter rakt ut i luften. Satelliterna kommer Ännu högre upp i lufthavet är ytterligare en mätmetod på väg: satelliter. De används ännu inte inom miljöövervakningen eftersom läckor behöver vara väldigt stora för att fångas upp. När metan strömmade ut från gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i september 2022 syntes det på satellitbilder, men en läckande deponi är för liten för att synas. Men tekniken utvecklas snabbt, enligt PLOM|IRUVNDUHQ 6R¿H +HOOVWHQ Sn ,9/ Svenska Miljöinstitutet. Hon har skrivit en rapport om nya metoder i miljöövervakningen, på uppdrag av Naturvårdsverket. Framöver kommer satelliter att bli ett viktigt komplement till andra sätt att mäta metanutsläpp, tror hon. – Fördelen är att man kan täcka ett större område, och upptäcka sådant som man inte väntade sig. Man kan också göra mätningar på avlägsna platser där det inte ¿QQV QnJUD PlWLQVWUXPHQW Sn PDUNHQ Lågt engagemang För att komma åt metanutsläppen behövs förstås inte bara ny teknik, utan också ett intresse, och att frågan kommer upp på dagordningen. Det blev tydligt i en undersökning som teknikföretaget Afry nyligen gjort på uppdrag av Avfall Sverige. Tanken var att ta reda på vilka Kartläggning av metanutsläpp vid en slamhög på Tekniska verkens avloppsreningsanläggning i Linköping. Drönaren ska flyga längs de röda och blåa linjerna och mäta metankoncentrationer, för att få fram högens totala utsläpp. Kartan uppe till höger visar hur metankoncentrationerna från högen ser ut uppifrån, utifrån mätningar längs den röda linjen.
Nr 2 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 19 METAN TEMA Sensec Academy erbjuder utbildningar inom strålsäkerhet. • Grundutbildning • Teknisk utbildning av produkter • Strålsäkerhet • Mätning av joniserande strålning • Strålningsfysik ^ĞŶƐĞĐ ĐĂĚĞŵLJ ƵƞŽƌŵĂƌ ćǀĞŶ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌ ĞŌĞƌ ďĞŚŽǀ och önskemål och kan erbjuda våra utbildningar inom hela riket. &ƌĊŐŽƌ ŬĂŶ ƐƚćůůĂƐ Ɵůů͗ Tommy Arvidsson, tommy.arvidsson@sensec.se Vad är det förutom sopor i det som bränns i era värmeverk? ,Ƶƌ ŵĊŶŐĂ ƌĂĚŝŽĂŬƟǀĂ ƉƌŽĚƵŬƚĞƌ ćƌ ĚĞƚ ƐŽŵ ǀĂƌũĞ Ċƌ ďƌćŶŶƐ ƵƉƉ ŽĐŚ ŬĂŶ ƐƉƌŝĚĂƐ ŝ ǀćƌŵĞƉĂŶŶĂŶ ƵƚĂŶ ĂƩ Ŷŝ ǀĞƚ Žŵ ĚĞƚ͍ sĂĚ ŚćŶĚĞƌ ƌĞŶƚ ĞŬŽŶŽŵŝƐŬƚ ǀŝĚ ĞƩ ƐƚŽƌƚ ůćŶŐƌĞ ĚƌŝŌƐƚŽƉƉ ƉĊ ƌ ĂŶůćŐŐŶŝŶŐ ƐĊ Ŷŝ ďůŝƌ ƚǀŝŶŐĂĚĞ ĂƩ ƐĂŶĞƌĂ ƌĂĚŝŽĂŬƟǀ ŶĞĚƐŵƵƚƐŶŝŶŐ͍ <ůĂƌĂƌ Ŷŝ ŇĞƌĂ ǀĞĐŬŽƌƐ ƐƟůůĞƐƚĊŶĚ ĨƂƌ ƐĂŶĞƌŝŶŐ Ăǀ ǀćƌŵĞƉĂŶŶĂŶ͍ KůLJĐŬŽƌ ŵĞĚ ƌĂĚŝŽĂŬƟǀĂ ƉƌŽĚƵŬƚĞƌ ƐŽŵ ďƌćŶŶƐ ƵƉƉ ŽĐŚ ƐƉƌŝĚƐ ŵĞĚ ƌƂŬŐĂƐĞƌŶĂ ƐŵŝƩĂƌ ŶĞƌ ǀĊƌ ŶĂƚƵƌ ŽĐŚ ǀĊƌ ŽŵŐŝǀŶŝŶŐ ŵĞĚ ƌĂĚŝŽĂŬƟǀƚ ŶĞĚĨĂůů͘ ĞƩĂ ŵĊƐƚĞ ƐƚŽƉƉĂƐ͊ Gör som många andra – Stoppa ƌĂĚŝŽĂŬƟǀĂ ĞŶŚĞƚĞƌ ƌĞĚĂŶ ǀŝĚ ŝŶŐĊŶŐĞŶ Ɵůů ĂŶůćŐŐŶŝŶŐĞŶ ŵĞĚ radiakportaler och gör en insats ĨƂƌ ƌ ŽĐŚ ŵŝůũƂŶ͘ Sensec projekterar, säljer och paketerar hela lösningar för strålŶŝŶŐƐĚĞƚĞŬƟŽŶƐŵćƚŶŝŶŐĂƌ͘ ,Ƃƌ Ăǀ ĚŝŐ Ɵůů ŽƐƐ ĨƂƌ ĞƩ ŬŽƐƚŶĂĚƐĨƌŝƩ förslag. Radiologiskt avfall Hur skyddad är din anläggning? Sensec AB 08-51005400 Charles Gata 2A www.sensec.se 195 61 Arlandastad info@sensec.se metoder som används i olika kommuner för att mäta, modellera och redovisa metanutsläpp från deponier. Det nedslående resultatet var: nästan inga metoder alls. ± 'HW ¿QQV LQJD LQFLWDPHQW DWW J|UD något åt detta på kommunal nivå när det bara mäts på nationell nivå, säger Markus Olofsson på Afry. Afry föreslår i rapporten att alla kommuner som har betydande deponier borde undersöka diffusa metanutsläpp från dem, för att se var det är strategiskt att göra David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet. åtgärder. Deponierna står för 85 procent av avfallssektorns metanutsläpp. Kanske ännu mer eftersom rapporteringen om metanutsläpp från deponier kan vara väldigt missvisade, och risken att underskatta dem är stor, enligt Markus Olofsson. – Om Sverige ska nå målet om netto noll-utsläpp till 2045 måste vi jobba på många fronter. Ett självklart första steg är att de som kan påverka utsläppen får siffror på hur det faktiskt ser ut idag, säger han. FOTO CHARLOTTE PERHAMMAR
20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 TEMA METAN Bakom den kryptiska förkortningen EgMet finns en klimathjälte i det fördolda – ett system för att hantera metanläckor på biogasanläggningar. Utöver klimatvinsterna finns det många skäl för fler att ansluta sig. TEXT ANNA FROSTER, FRILANS FOTO MATTIAS NÄÄS Långt innan metan dök upp i den breda offentliga debatten startade Avfall Sverige EgMet – Egenkontroll av metanemissioner. Magnus Holmgren på Rise, Research Institute of Sweden var med i starten 2007 och förklarar att innan dess hade ingen koll på läckorna på ett strukturerat sätt. – När EgMet kom blev det mer verkstad och mindre snack. Anläggningar tvingades skaffa läcksökare, vilket inte alla hade haft. Under de inledande mätkampanjerna uppmärksammades ÀHUD DQOlJJQLQJDU PHG VWRUD RFK GLWWLOOV okända utsläpp, som kunde åtgärdas. Det som händer när en ny anläggning ansluter sig är att någon från EgMet-kansliet kommer ut och tittar |YHU DQOlJJQLQJHQ I|U DWW VH YDU GHW ¿QQV potentiella läckor. Tillsammans med personalen på anläggningen sätter de ihop ett kontrollprogram, och personalen får sedan själva göra regelbundna mätningar med handhållna läcksökningsinstrument. I skarvar och ventiler kan det räcka med läcksökningsspray eller vanligt såpvatten för att se om någon gas pyser ut. Vart tredje år kommer en oberoende konsult ut för att göra mätningar, och resultaten sammanställs på EgMet- kansliet som skickar ut en rapport. Framgångsrikt – Genom att vara med i EgMet får man veta var man har läckor och får ett kvitto på att de åtgärder man har gjort får effekt, säger Anders Magnusson på EgMet-kansliet. En uppenbar vinst med att stoppa läckor är den ekonomiska. Anders Magnusson jobbar också som mätkonsult på Nitoveskonsulterna och berättar att han och hans kollegor då och då upptäcker läckor som motsvarar 100 000tals kronor per år. – Och det kan ofta åtgärdas billigt, det kan handla om att byta en ventil. EgMet skapar dessutom en bättre arbetsmiljö eftersom läckor innebär säkerhetsrisker och luktproblem, enligt Anders Magnusson. Kan du känna på lukten om en anläggning är ansluten till EgMet? – Ibland. Metan är i sig en luktlös gas, men om man täpper till läckage blir man också av med andra gaser som luktar, som svavelväte. Saknar många anläggningar Hälften av den svenska biogasen kommer idag från EgMet-anslutna anläggningar, men det borde vara mer, tycker Anders Magnusson. – En stark anledning att gå med är att om vi är många anslutna i systemet kan vi visa myndigheterna att vi löser det här. Och kan vi behålla vårt frivilliga system Vn EOLU GHW PHU ÀH[LEHOW lQ ODJVWLIWQLQJ Han hänvisar till att Naturvårdsverket just nu håller på att utreda en ny lagstiftning om metanutsläpp, och att Sverige har en tradition av att låta branscher kontrollera sig själva så länge det IXQJHUDU EUD 'DQPDUN ¿FN Q\OLJHQ HQ ny lag om kontroll av metanutsläpp som delvis bygger på ett danskt system för egenkontroller, som i sin tur haft svenska EgMet som förebild. 'HW ¿QQV PHG DQGUD RUG PnQJD starka skäl att ansluta sig till EgMet, och Anders Magnusson vill skapa ännu ÀHU LQFLWDPHQW IUDP|YHU +DQ EHUlWWDU EgMet tar kontroll över läckorna Ofta mäters metan i luften men denna mäthuv på pontoner mäter vad som kommer ut från rötat avloppsslam på ett reningsverk.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=