20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 TEMA METAN Bakom den kryptiska förkortningen EgMet finns en klimathjälte i det fördolda – ett system för att hantera metanläckor på biogasanläggningar. Utöver klimatvinsterna finns det många skäl för fler att ansluta sig. TEXT ANNA FROSTER, FRILANS FOTO MATTIAS NÄÄS Långt innan metan dök upp i den breda offentliga debatten startade Avfall Sverige EgMet – Egenkontroll av metanemissioner. Magnus Holmgren på Rise, Research Institute of Sweden var med i starten 2007 och förklarar att innan dess hade ingen koll på läckorna på ett strukturerat sätt. – När EgMet kom blev det mer verkstad och mindre snack. Anläggningar tvingades skaffa läcksökare, vilket inte alla hade haft. Under de inledande mätkampanjerna uppmärksammades ÀHUD DQOlJJQLQJDU PHG VWRUD RFK GLWWLOOV okända utsläpp, som kunde åtgärdas. Det som händer när en ny anläggning ansluter sig är att någon från EgMet-kansliet kommer ut och tittar |YHU DQOlJJQLQJHQ I|U DWW VH YDU GHW ¿QQV potentiella läckor. Tillsammans med personalen på anläggningen sätter de ihop ett kontrollprogram, och personalen får sedan själva göra regelbundna mätningar med handhållna läcksökningsinstrument. I skarvar och ventiler kan det räcka med läcksökningsspray eller vanligt såpvatten för att se om någon gas pyser ut. Vart tredje år kommer en oberoende konsult ut för att göra mätningar, och resultaten sammanställs på EgMet- kansliet som skickar ut en rapport. Framgångsrikt – Genom att vara med i EgMet får man veta var man har läckor och får ett kvitto på att de åtgärder man har gjort får effekt, säger Anders Magnusson på EgMet-kansliet. En uppenbar vinst med att stoppa läckor är den ekonomiska. Anders Magnusson jobbar också som mätkonsult på Nitoveskonsulterna och berättar att han och hans kollegor då och då upptäcker läckor som motsvarar 100 000tals kronor per år. – Och det kan ofta åtgärdas billigt, det kan handla om att byta en ventil. EgMet skapar dessutom en bättre arbetsmiljö eftersom läckor innebär säkerhetsrisker och luktproblem, enligt Anders Magnusson. Kan du känna på lukten om en anläggning är ansluten till EgMet? – Ibland. Metan är i sig en luktlös gas, men om man täpper till läckage blir man också av med andra gaser som luktar, som svavelväte. Saknar många anläggningar Hälften av den svenska biogasen kommer idag från EgMet-anslutna anläggningar, men det borde vara mer, tycker Anders Magnusson. – En stark anledning att gå med är att om vi är många anslutna i systemet kan vi visa myndigheterna att vi löser det här. Och kan vi behålla vårt frivilliga system Vn EOLU GHW PHU ÀH[LEHOW lQ ODJVWLIWQLQJ Han hänvisar till att Naturvårdsverket just nu håller på att utreda en ny lagstiftning om metanutsläpp, och att Sverige har en tradition av att låta branscher kontrollera sig själva så länge det IXQJHUDU EUD 'DQPDUN ¿FN Q\OLJHQ HQ ny lag om kontroll av metanutsläpp som delvis bygger på ett danskt system för egenkontroller, som i sin tur haft svenska EgMet som förebild. 'HW ¿QQV PHG DQGUD RUG PnQJD starka skäl att ansluta sig till EgMet, och Anders Magnusson vill skapa ännu ÀHU LQFLWDPHQW IUDP|YHU +DQ EHUlWWDU EgMet tar kontroll över läckorna Ofta mäters metan i luften men denna mäthuv på pontoner mäter vad som kommer ut från rötat avloppsslam på ett reningsverk.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=