38 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 ENERGIÅTERVINNING/ÅTERVINNING som komplettering till övervakning via bemannade traverser och kameror. I princip alla anläggningar har svårigheter med att få alla chaufförer att följa säkerhetsföreskrifterna. Det kan bero på språkproblem, på trängsel och stressade chaufförer, ”ska bara”-tänkande eller rent slarv. Benchmarkingen har utmynnat i följande rekommendationer: • Utforma nya tipphallar och bunkar så rymliga som möjligt. • Bygg bort kontakt mellan traversskopor och bilar med hjälp av tipp- ¿FNRUQDV XWIRUPQLQJ WUDYHUVSURJUDPmering och förregling av portar och bommar. • Gör fasta installationer, som portar och bommar, så robusta och så synliga som möjligt. • Välj lagom nivå på säkerhetsföreskrifterna – krångliga system och komplicerad säkerhetsutrustning kan leda till att chaufförer tar genvägar vid tippningen. • Bemanning på plats kan inte överskattas. Säkerhet vid tipphallar kartlagd Många äldre anläggningar för energiåtervinning av avfall har underdimensionerade tipphallar, vilket leder till säkerhetsproblem. Det framgår av en rapport från Avfall Sverige, som också visar på möjliga lösningar. MÅNGA ÄLDRE TIPPHALLAR och bunkrar är byggda för mindre avfallsmängder och färre bilar än vad som kommer idag. Detta leder till ökad belastning på tipphallarna, men också RIWD WLOO DWW IlUUH WLSS¿FNRU EOLU WLOOgängliga när större bränslemängder ska hinna hanteras och blandas i bunkern. Hallarna är inte heller anpassade för så många långa trailers och TEXT BARBARA GOLDSCHMIDT, SWECO FOTO CHRISTIAN EKSTRAND ´ZDONLQJ ÀRRU´ ELODU VRP RIWD NRPPHU idag. Detta bidrar till trängsel och stress bland chaufförerna. Anläggningarna försöker upprätthålla säkerhet i tipphallarna genom en kombination av skriftliga säkerhetsföreskrifter och fysiska installationer, såsom tra- ¿NOMXV VDPW HYHQWXHOOW SRUWDU ERPPDU eller luckor. En del anläggningar har också satsat på bemanning i hallarna, eller koppar. Här kan biologiska metoder vara användbara. ,GDJ ¿QQV HQ JRG XSSIDWWQLQJ RP YLOND gener som påverkas, och nu har en ny europeisk standard för sådana anlyser WDJLWV IUDP 'HQ I|UVWD WHNQLVND VSHFL¿- kationen som listar alla aktuella gener blev nyligen godkänd. Informationen gör det lättare att avgöra om ett nytt material går att återvinna eller om det behöver läggas på deponi. Den kan också ge kommuner något att luta sig mot, när de bedömer vad som är en godtagbar risk. En ny standard listar de gener som kan påverkas vid exponering för olika ämnen. FÖR ATT KUNNA öka återvinningen behövs EUD DQDO\VPHWRGHU I|U DWW LGHQWL¿HUD IDUligt höga halter av till exempel kadmium TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE LÄS MER i SIS-CEN/TS 17883:2022, som kan laddas ner från sis.se Undersökningen genomfördes via telefonintervjuer med ett femtontal anläggningar för energiåtervinning under hösten 2022. LÄS MER i rapport 2023:10, Benchmarkstudie om säkerhetslösningar vid avfallstipphallar, som kan laddas ner från avfallsverige.se Genanalys kan öka återvinningen
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=