Avfall och Miljö nr 3 2023

AVFALL OCHMILjÖTextilinsamling – så blir den Miljöministern om avfallet Komprimering lönade sig Så stoppas avfallsbrotten Möt ”the resource goddess” Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #3/2023 TEMA FORSKNING Eva Weidemann och Åsa Benckert vill stoppa PFAS-katastrofen

Besök oss på Avfall Sveriges årsmöte i Kalmar den 30 maj ĒÔ{gĒ’k”Ē sˆĒ± ªr‰”gĒ ”£±›‰› {›ó Föreställ dig att slänga alla avfallsfraktioner fastighetsnära, i samma kärl... Optisk sortering: • Ger nöjda användare • Är lätt att införa • Optimerar logistik i all sorts bebyggelse

Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 3 6 14 12 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #3/2023 Så farliga är avfallsbränderna ....................34 Fixa filtret för PFAS-rening ...............................35 Bidra till bättre energiåtervinning ......................................................35 Produktnytt ......................................................................36 Blöjor enkelt att samla separat ....................................................36 Lyckat plastförsök .................................................37 Tillsynen motar brottslingarna ...................38 Jorden runt ......................................................................40 Hon sprider avfallskunskapen ....................41 En återbrukets gudinna .....................................42 AVFALL SVERIGE ..............................................44 NOTISER ........................................................................48 TEMA FORSKNING ..........................................12 AKTUELLT Klarspråk från miljöministern ......................22 Komprimering lönade sig .................................24 Sjön kan bli viktig transportled .................25 Hämtning on demand funkade ..................26 Bättre sorterat i flerbostadshus ..............28 Avfalls-CCS kommer allt närmare....................................................................30 De ger kvitto på klimatpåverkan ..............31 Svenska lösningar för flygaska..................32 Stöd för att stoppa reklam ............................33 Så kan läkemedelsrester renas ...............33 Upphandla nya ansvar ........................................34 19 30 22 34 42 LEDARE .............................................................................. 5 NYHETER Så genomförs textilinsamlingen ................. 6 Giftfritt från början ..................................................... 6 G7 avger plastlöfte .................................................... 6 Mer farligt avfall över gränserna ................. 7 Klimatklivet sätter rekord ................................... 7 Avfall kan ge mer svensk gödsel ................ 8 Konstgräset försvinner .......................................... 8 Nu fasas lysrören ut ................................................ 8 Urbana gruvor kartläggs ...................................... 9 EU:s textilexport växer........................................10 Sveriges första slamåtervinning ..............10 Affärsnytt ...........................................................................10

www.finncont.se Sverige är vackert – när det är rent Finncont® Wakka Finncont UWS -underjordssystem Vi har en rad olika avfallinsamlingssystem, för att kunna matcha olika stilar och insamlingsbehov i olika miljöer. Flera av våra avfallssystem är dessutom 100% återvinningsbara i slutet av sin livscykel. De går också att modernisera eller anpassa om behoven ändras. Vi erbjuder en helhet som är bra för dig, slutanvändaren och miljön. Finncont® Blok2 Finncont® Luowia Smarta lösningar för miljö- och avfallshantering

Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 5 DET VAR MED viss stolthet som jag bläddrade igenom förra numret av den här tidningen. Artiklar om ny teknik för plaståtervinning, biogasens roll i omställningen och allvaret med metanutsläppen vittnar om en bred och engagerad branschorganisation. Jo, jag är en stolt ordförande för Avfall Sverige. DET VAR EMELLERTID en relativt oansenlig artikel i slutet av tidningen som gladde mig mest. Två nya medarbetare presenWHUDGHV NRUW RFK &DUROLQD RFK 1DWDOLH ¿FN en chans att berätta varför de sökt sig till oss. Carolina vill göra en insats för miljön och samhället och Natalie vill bidra i arbetet för ett hållbart samhälle. DE KORTA CITATEN säger väldigt mycket om vad Avfall Sverige är. VI ÄR EN branschorganisation med allt vad det innebär av ansvar för dagens verklighet, dagens lagar och villkor. Vi försöker på bästa sätt ta hand om det avfall som vi egentligen inte vill ska ¿QQDV 6DPWLGLJW lU $YIDOO 6YHULJH HQ opinionsbildare och pådrivare. Avfall Sverige är en kunnig och engagerad branschorganisation, men också en viktig miljöorganisation. PLASTFRÅGAN, SOM UNDER senare tid har fått välförtjänt uppmärksamhet, är ett bra exempel. Vi får ofta förklara och försvara varför energiproduktion ibland är bästa alternativet, men vi driver också på för att minska onödig plastanvändning och för en förändrad lagstiftning som förbjuder plast som inte är möjlig att materialåtervinna eller återbruka. SOM ORDFÖRANDE VILL jag att vi i framtiden lägger ännu större tyngd vid det sistnämnda, att vi gör ännu mer för att påverka politiken i Sverige och i EU och i världen. Den här tyngdpunktsförskjutningen beror inte på att jag är missnöjd, att vi gjort för lite eller fel tidigare. Nej, skälet är helt enkelt att jag under mina år som ordförande sett vad som är möjligt. LEDARE Vår kunskap driver samhällsförbättring REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 30 maj 2023 OMSLAGSBILD Johan Gunséus UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Marie Umark E-post: marie.umark@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 490 kr/år. Icke medlemmar 600 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK ByWind, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 38. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se Den kunskap och det engagemang som vi har kan göra skillnad. Jag märkte det när vi diskuterade förpackningsfrågan med regeringen, och jag har upplevt det i andra frågor. NÄR PERSONER SOM Carolina och Natalie söker sig till oss, då är det ytterligare en bekräftelse på att vi redan spelar en roll som pådrivare för ett hållbart samhälle. När detta skrivs pågår förberedelserna inför stämman i Kalmar. Äntligen. Jag har hört mycket gott om kollegornas arbete i Kalmar. Det ser jag fram emot att få studera. Lagar och regler är viktiga, men det är alltid det lokala som är viktigast. Det är alltid där det händer, på riktigt. DESSUTOM SER JAG fram emot att träffa anställda och förtroendevalda och diskussionerna om hur vi kan utveckla vår organisation och hur vi kan bli ännu bättre och starkare som pådrivare. SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 TEXT LASSE STJERNKVIST, ORDFÖRANDE AVFALL SVERIGE FOTO ROSIE ALM

6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 NYHETER ”VI ÄR FAST beslutna att stoppa plastföroreningarna, med ambitionen att minska ytterligare plastföroreningar till noll till 2040”, skrev ministrarna för de sju länderna – USA, Japan, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Kanada – i en kommuniké. ”2040 är väldigt, väldigt sent med tanke på det akuta läget”, kommenterade Muriel Papin från föreningen No Plastic in My Sea. G7 lovar stoppa plastföroreningar Inför mötet i maj lovade sju av världens ledande industriländer att bekämpa utflödet av plast i naturen. Senast 2040 ska det upphöra helt. – OMSTÄLLNINGEN TILL EN cirkulär ekonomi förutsätter att material och varor är giftfria redan från start. Genom det här uppdraget har vi kunnat förbättra möjligheterna till säker återanvändning och återvinning, säger Per Ängquist, generaldirektör för Kemikalieinspektionen. Regeringsuppdraget ”Giftfritt från början” har pågått under 2021 och 2022. Inom uppdraget har Kemikalieinspektionen genomfört närmare 20 olika insatser, där de mest omfattande delarna har gällt utfasning av särskilt farliga ämnen. Tillsammans med myndigheter i fyra andra länder har Kemikalieinspektionen inom detta uppdrag tagit fram ett förslag till EU-förbud mot över 10 000 PFAS- ämnen, ”evighetskemikalier” som inte bryts ned i miljön. Kemikalieinspektionen har även tagit fram sex förslag om att LGHQWL¿HUD VlUVNLOW IDUOLJD lPQHQ LQRP (8 VDPW I|UVODJ WLOO (8 JHPHQVDP NODVVL¿FHring och märkning av 20 farliga ämnen. Cocktaileffekten Dessutom har Kemikalieinspektionen arbetat för att minska riskerna med andra farliga ämnen. Det handlar exempelvis om ett nytt förslag om en säkerhetsmarginal i lagstiftningen mot skador från blandningar av olika kemikalier, så kallade kombinationseffekter. Kemikalieinspektionen har också utvecklat metoderna för tillsyn av e-handeln och har, tillsammans med Naturvårdsverket, Giftfritt från början Kemikalieinspektionen har nu avlämnat rapport i regeringsuppdraget om att stärka arbetet för en giftfri cirkulär ekonomi. tagit fram en vägledning till företag för att minska risken för att farliga ämnen återvinns och därmed inte fasas ut ur kretsloppet. I rapporten konstaterar KemikalieLQVSHNWLRQHQ DWW GHW ¿QQV EHKRY DY DWW fortsätta arbeta för att förebygga kemikalierisker för att underlätta omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi. – Alla blir vinnare om varor och material kan vara giftfria från början. Vi skyddar hälsa och miljö och det blir enklare och mer attraktivt för företagen att använda återvunnen råvara i sina produkter, säger Per Ängquist. LÄS MER i rapporten Regeringsuppdraget Giftfritt från början – Kemikalieinspektionens arbete för giftfri cirkulär ekonomi, som kan laddas ner från kemi.se Så genomförs textilinsamlingen Senast 2025 ska hela EU samla in textilavfall separat för materialåtervinning. I maj presenterade regeringen sitt förslag på hur det ska ske: kommunerna ska fortsätta samla in det och de får själva avgöra hur textilinsamlingen ska organiseras. DET FINNS INGA krav på fastighetsnära insamling i förslaget, men VWRU ÀH[LELOLWHW L VHUYLFHQLYnQ JHV Utöver insamlingen ska kommunerna enligt förlaget också informera om hur textil kan återanvändas. Att kravet på utsortering även omfattar industri, grossister och andra verksamheter innebär att överblivna klädkollektioner inte längre kan skickas till förbränning. – För att få en hållbar textilanvändning krävs åtgärder i hela kedjan från tillverkning till insamling. Det är viktigt att vi inte börjar i insamlingsledet och vi ser fram emot en nära dialog och samarbete med regeringen och näringslivet kring att genomföra EU:s direktiv. Nu måste återvinningen öka, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige. Drygt 80 kommuner uppger att de redan idag samlar in textil och textilavfall separat från annat avfall på återvinningscentraler, ofta i samarbete med välgörenhetsorganisationer. Troligen kan sam- arbeten av detta slag fortsätta, men en kompletterande insamling kring det som inte kan återbrukas kan behövas. Ett mål med förslaget är att minska mängden textilavfall. Forskningsstiftelsen Mistra har i en studie konstaterat att klimateffekten nästan kan halveras om plaggen används dubbelt så många gånger. Förslaget har gått ut på remiss och alla kommuner har möjlighet att svara. FOTO ROLAND MAGNUSSON

Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER ÖKNINGEN SKEDDE TROTS att mängden farligt avfall låg kvar på samma nivå. Merparten av det farliga avfallet exporterades till andra EU-länder, och den lilla andel som gick utanför skeppades till OECD-länder. Utöver dessa legala transporter uppdagades också ett ökande antal illegala transporter av farligt avfall. NATURVÅRDSVERKET, SOM HANDLÄGGER ansökningarna till Klimatklivet, visar i sin lägesrapport till regeringen att nära en tredjedel av allt stöd som Klimatklivet har beviljat sedan starten 2015, 4,5 miljarder kronor, beslutades under det senaste året. Biogas är det område som fått mest stöd från Klimatklivet under året. 1,8 miljarder kronor har beviljats för biogasinvesteringar vilket motsvarar 40 procent av allt stöd som beslutades 2022. – I rådande omvärldsläge sker klimatomställning nu delvis med nya motiv. Naturvårdsverket ser att Klimatklivet bidrar till en ökad självförsörjningsgrad i Sverige i form av ökad livsmedelsförsörjning och minskat beroende av fossila bränslen, säger Carl Mikael Strauss, chef för Klimatklivets industrienhet. Dubbelt så många transporter av farligt avfall Rekord för Klimatklivet En ny rapport från EU visar att antalet transporter av farligt avfall har mer än fördubblats på 18 år, från 3,9 till 8,1 miljoner ton. Under 2022 inkom rekordmånga ansökningar till Klimatklivet. Förutom att minska klimatutsläppen ser Naturvårdsverket att klimatinvesteringarna ökar självförsörjningen i Sverige. Vad är gemensamt för husfasader, gjutna produkter, ridunderlag, vattenrening och asfalt? SVAR: Samtliga är användningsområden för återvunnet däckgummi, läs mer på sdab.se LÄS MER i Rapport från Kommissionen till Rådet och Europaparlamentet om genomförandet av förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall, som kan laddas ner från eur-lex.europa.eu

8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 NYHETER BIOGÖDSEL FRÅN BIOGASPRODUKTION är ett exempel som lyfts fram. Jordbruksverket noterar att kvävet i denna gödsel lU VQDEEDUH WLOOJlQJOLJW lQ L ÀHUD DQGUD organiska gödselmedel. Avfall kan ge mer svensk gödsel Jordbruksverket har avrapporterat sitt regeringsuppdrag kring förutsättningar för inhemsk produktion av gödselmedel. Den visar att det finns en betydande potential, i synnerhet för kväve och fosfor. Gruvavfall ses som den största källan, men även bioavfall kan bidra. Fler hinder för att förverkliga den SRWHQWLDO VRP ¿QQV KDU LGHQWL¿HUDWV 1lU det gäller att förädla avfall krävs exempelvis ofta en individuell bedömning för att avgöra när det upphört att vara ett avfall. Det gör att verksamheter inte på förhand kan veta om deras idé är tillåten. Jordbruksverket menar därför att det ¿QQV DQOHGQLQJ DWW |YHUYlJD RP 6YHULJH eller EU bör införa så kallade end of waste-kriterier. Jordbruksverket rekommenderar också en översyn av de minimikrav som gödselmedel måste uppfylla, för att undvika att oönskade substanser sprids. Tydliga och enhetliga krav skulle kunna skapa förutsägbarhet för nya gödselmedelsproducenter och förenkla för dem som köper in gödselmedel. Bättre förutsättningar behövs – Flera studier visar på en stor potential för att bygga ut biogasproduktionen, som på köpet ger inhemsk biogödsel. Avfall Sverige hade gärna sett bättre förutsättningar för att de organiska alternativen ska kunna konkurrera med nyutvunnen mineralgödsel, till exempel att skatten på mineralgödsel som togs bort 2009 återinförs. Det hade ökat Sveriges självförsörjning av gödsel och i förlängningen av livsmedel, säger Linn Andersson, rådgivare på Avfall Sverige och deltagare i utredningens referensgrupp. Lyft matoljan i avfallstrappan Vinsterna blir många när matoljan samlas in och blir biobränsle istället för att orsaka stopp i ledningsnäten. Tillsammans kan vi hitta en lösning för insamling och återvinning i din kommun. www.miljotratten.com Karin Sundby, karin@ideando.se DET ÄR INNEHÅLLET av kvicksilver i lysrören som diskvali- ¿FHUDU GHP I|U YLGDUH DQYlQGQLQJ 'H lU LQWH KHOOHU OLND energieffektiva som LED-alternativen. Utfasningen sker i etapper. Flera varianter har redan slutat säljas och i augusti stoppas de helt. Eftersom livslängden kan vara många år måste dock återvinningscentralerna ha beredskap för att ta emot dem under lång tid framöver. VARJE ÅR BERÄKNAS avsiktligt tillsatta mikroplaster generera 42 000 ton plast utsläpp inom EU. Konstgräsplaner är den största källan och fotbollsanläggningarna ges åtta år att hitta ett alternativ. Ännu är det dock ett förslag. Det går nu vidare till EU-parlamentet och rådet som har en granskningsperiod på tre månader. Lysrör fasas ut under 2023 Konstgräset försvinner Glödlamporna har redan förpassats till historien, i år är turen kommen till lysrören. EU:s expertkommitté vill förbjuda gummigranulat på konstgräsplaner. LÄS MER i Gödselmedelsproduktion i Sverige – Aktuella initiativ, tekniker och förutsättningar

Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER De klimatvänliga energiteknikerna kommer att kräva mycket stora mängder av både basmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Nu ska det bli lättare att ta reda på hur mycket som kan materialåtervinnas. Den urbana gruvan kan kartläggas Mycket värdefulla metaller och mineral finns i omlopp. Nu finns förslag till ett system för att kartlägga detta flöde. IVL OCH STATISTIKMYNDIGHETEN SCB har inom samarbetet SMED, Svenska Miljöemissionsdata, tagit fram ett förslag på ett livscykelbaserat kartläggningsV\VWHP I|U NULWLVND UnPDWHULDOÀ|GHQ L samhället. Systemet fokuserar på var ROLND PDWHULDO ¿QQV L YLOND PlQJGHU de förekommer samt var i livscykeln WHNQRVIlUHQ GH EH¿QQHU VLJ RFK QlU GH kan bli tillgängliga för att återanvändas eller återvinnas. – Det är ett förslag på ett kartläggningsverktyg för att öka cirkulariteten i samhället. För att kunna använda sekundära råmaterialresurser på ett strukturerat och tillförlitligt sätt behöTillverkad i Sverige Svensk råvara www.svenco.se 08-59440560 Papperssäckar AB Matavfallspåse i papper ͻ WůĂŶďŽƩĞŶƉĊƐĞ Ͳ Ğƚ EĂƚƵƌůŝŐĂ sĂůĞƚ ͻ &Ċ ƐŬĂƌǀĂƌ͕ ǀŝůŬĞƚ ĨƂƌŚŝŶĚƌĂƌ ůćĐŬĂŐĞ ͻ dŽƌŬĂƌ ŵĂƚĂǀĨĂůůĞƚ ŵĞĚ ĚĞŶ ǀĞŶƟůĞƌĂĚĞ ŚĊůůĂƌĞŶ ͟ DĂƚ,ŝůĚĂ͟ ͻ dŝůůǀĞƌŬĂĚ Ăǀ ĨƂƌŶLJĞůƐĞďĂƌ ŽĐŚ ŬŽůĚŝŽdžŝĚŶĞƵƚƌĂů ƌĊǀĂƌĂ ͻ dŝůůǀĞƌŬĂĚ Ăǀ ũƵŶŐĨƌƵůŝŐĂ ĮďƌĞƌ ĨƂƌ ĂƩ ŐĞ ĞŶ ƐƚĂƌŬ ŽĐŚ ƌĞŶ ƉĊƐĞ ͻ &ŝŶŶƐ ĨƂƌ ŬŽŶǀĞŶƟŽŶĞůůĂ͕ ŽƉƟƐŬĂ ŽĐŚ ŵĞŬĂŶŝƐŬĂ ƐŽƌƚĞƌŝŶŐƐLJƐƚĞŵ LÄS MER i rapporten Förslag på utformning av ett livscykelbaserat system för kartläggning av flöden av omställningskritiska råmaterial, som kan laddas ner från ivl.se YHU YL VDPOD LQ GDWD VRP LGDJ ¿QQV Sn olika håll och bygga upp ett system som YLVDU KXU P\FNHW UnPDWHULDO VRP ¿QQV tillgängligt att arbeta med, säger Erik Lindblom, projektledare på IVL. Kartläggningsverktyget skulle också kunna dra nytta av den information som NRPPHU DWW ¿QQDV L Vn NDOODGH GLJLWDOD produktpass, som EU föreslår ska införas. Ett av huvudsyftena med passen är att ge en ökad spårbarhet om vad de produkter som sätts på EU:s marknad innehåller och hur de kan återanvändas och materialåtervinnas. De första digitala SURGXNWSDVVHQ I|UYlQWDV ¿QQDV Sn SODWV tidigast år 2025.

10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 LÄS MER i rapporten EU exports of used textiles in Europe’s circular economy, som kan laddas ner från eea.europa.eu NÄSTAN HÄLFTEN AV den exporterade textilen hamnar i Afrika. Det skickas för att återbrukas, men det som ingen vill ha hamnar på öppna deponier eller i informella avfallsströmmar. 2025 införs krav på separat insamling av textilavfall inom EU. Men frågan är vad vi ska göra med det. Det saknas storskaliga lösningar för att sortera textilierna och skilja olika material åt så att de kan återvinnas. EU:s textilexport växer Under 2019 exporterades 1,7 miljoner ton begagnade kläder från EU. Det är tre gånger så mycket som år 2000, visar en rapport från EU:s miljömyndighet, EEA. NYHETER AFFÄRSNYTT DET ÄR EN DQOlJJQLQJ I|U PRQRI|UEUlQQLQJ VRP VND E\JJDV LQWLOO GHW EH¿QWOLJD kraftvärmeverket. Den kommande Norrbotniabanan och Dåva terminal skapar förutsättningar för ett effektivt transportsystem med god logistik för regionala transporter. Den nya anläggningen möjliggör återvinning av näringsämnen och energi, samtidigt som monoförbränningen renar slammet från tungmetaller och destruerar skadliga ämnen som läkemedelsrester, PFAS/PFOS och mikroplaster. Det blir ett nytt bolag som ska driva anläggningen men också hantera motWDJDQGH WUDQVSRUW RFK ORJLVWLN (WW ÀHUWDO NRPPXQHU L 9lVWHUERWWHQ 1RUU botten, Västernorrland och Jämtland är positiva till gemensamt delägarskap. Satsningen förekommer förslagen om förbud mot att sprida avloppsslam och krav på utvinning av fosfor ur avloppsslam. Anläggningen beräknas vara i drift 2026. Umeå får första slamåtervinningen Umeå Energi planerar bygga vad som beskrivs som Sveriges första fullskaliga anläggning för cirkulär återvinning av avloppsslam vid Dåva Industripark. Varje år hamnar 37 miljoner av européernas avlagda plagg i Kenya. Nytt partnerskap för svensk biogas Ett partnerskapsavtal mellan Nordion Energi, specialiserade i energiinfrastruktur, och Nature Energy, en ledande aktör inom produktionen av biogas och förnybar energi från organiskt avfall, kommer att undersöka möjligheterna att öka mängden biogas som produceras i Sverige. Den svenska potentialen beskrivs som stor. Partnerskapet ska främja möjligheten att ansluta anläggningar med biogasproduktion till gasnätet i sydvästra Sverige senast 2030. Småland satsar på ny deponi I mars invigde det kommunala bolaget Södra Smålands avfall och miljö (SSAM) sin nya deponi, Häringetorps avfallsanläggning utanför Växjö. Här finns två celler för deponering av icke farligt avfall och farligt avfall, som framför allt kommer att ta emot bygg- och rivningsavfall. Material kommer också att sorteras ut för material eller energiåtervinning. Det finns också kapacitet att ta emot förorenade massor. Ny ordförande för SKR Anders Henriksson från region Kalmar län har valts till ny ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. – Åren framöver kommer att kräva ännu mer av SKR som medlems- och arbetsgivarorganisation. Det är ett tufft ekonomiskt läge och demografin gör att bemanningsfrågan blir allt mer utmanande. SKR behöver fortsätta att konstruktivt driva på för att utveckla välfärden samtidigt som vi hela tiden påverkar riksdag och regering att ta sin del av ansvaret för att kommuner och regioner ska ha rimliga förutsättningar, säger Anders Henriksson.

Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 11 Flera bygger förbehandling Mellan 50 och 60 miljoner euro planerar Tomra investera i en ny anläggning för att sortera ut plast från restavfall i Tyskland. Någon gång under 2024 eller 2025 ska den stå klar för att kunna ta emot 80 000 ton avfall per år. Liknande planer har kemiföretaget LyondellBasell, som har tecknat en avsiktsförklaring med avfallsföretaget EEW Energy om att utforska ett långsiktigt strategiskt partnerskap för att extrahera och återvinna plast från förbränningsavfall. AFFÄRSNYTT De bygger storskalig biogas I Mönsterås ska Scandinavian Biogas producera flytande biogas (Bio-LNG) baserad på rötning av gödsel i samarbete med lokala lantbrukare. Produktionskapaciteten blir drygt 120 GWh och produktionsstart beräknas till Q4 2024. – Det känns väldigt bra att alla pusselbitarna äntligen kommit på plats och att vi efter mycket arbete fått klartecken att sätta igång projektet. Lantbrukarna behöver biogasanläggningen för att kunna utveckla sina verksamheter samtidigt som våra kunder i Europa är i skriande behov av fossilfri gas, säger Michael Wallis Olausson, chef för tillväxt, på Scandinavian Biogas. Umeå hamn blir avfallsnav Det kommunala bolaget Dåva deponi och avfallscenter, DAC, etablerar en verksamhet i Umeå hamn för att förbättra avfallslogistiken. – Genom vår etablering i Umeå hamn ökar vi tillgängligheten till vår deponi på Dåva Företagspark och för fler aktörer som hanterar farligt avfall. I praktiken möjliggör vi en mer hållbar avfallshantering genom att kunna ta in farligt avfall sjövägen. Vi kan till exempel erbjuda omlastning eller lagring i hamnen. Med detta stärker och utvecklar vi avfallsflöden samt bäddar för ännu bättre avfallsströmmar, säger Jörgen Aronsson, vd Dåva DAC. Sollentuna får ny chef I slutet av augusti tillträder Jörgen Austler som vd för Sollentuna Energi & Miljö. Han har de senaste elva åren arbetat inom Telgekoncernen där han haft flera olika roller – senast som tillförordnad koncernchef och vd på Telge AB. Tidigare har han bland annat arbetat som ekonomi- och finansdirektör och tillförordnad vd för Telge Nät och Telge Återvinning. Jörgen efterträder Monika Söderlund Andreasson, som stannar kvar i bolaget som senior rådgivare. Ikeas second hand gick med vinst Efter två år av värdefulla lärdomar om hur man driver en second hand-butik och bäst förlänger livet på begagnade Ikea-produkter, har Ikea nått lönsamhet för sin second hand-verksamhet på Retuna. 43 000 produkter har sålts under denna period. Ikea beskriver Retuna som ”en perfekt plats med ett stadigt flöde av begagnade produkter och låga transportkostnader”. stler at ra are nod . d get VD-byte på Joab Efter mer än 20 år som vd för Joab lämnar Peter Olsson över till Stefan Sjöberg Hartzén. Han är för närvarande sälj- och marknadschef på Joab. Peter kommer även fortsatt att vara engagerad i Joabs styrelse. En avfallsbörs planeras I mars presenterades planerna på European Resource Hub AS. Det ska bli en neutral, digital plattform för köp och sälj av avfallsfraktioner. Målet är att starta verksamheten i pilotskala före kommande årsskifte.

12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 TEMA FORSKNING Programföreståndare Magnus Berggren, professor och chef på Laboratoriet för orga- nisk elektronik vid Linköpings universitet. Det är den största enskilda satsningen på materialvetenskap i Sveriges historia. 2,7 miljarder kronor investeras i ett svenskt forskningsprojekt kring nya material som ska bidra till klimatanpassade men också återvinningsbara produkter. Utvecklingen från idé till produktion ska dessutom ske i rekordfart. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE behålla hög kvalitet när man smälter ner metallerna. Det gäller att plocka in dessa frågor i grundläggande forskning så att även återvinningen kan leverera högkvalitativa material, säger Magnus Berggren, programföreståndare för Wise. Sedan starten 2022 har nästan hundra projekt beviljats stöd. Här undersöks till exempel om återvunnen textil kan göras om till produkter som kan rena vatten, här utvecklas giftfri båtbottenfärg och biologiskt nedbrytbara halvledare, och det görs försök att bygga helt nya material utifrån atomer. Forskningen bedrivs Sn ÀHUD SODQ IUnQ QDQRVWUXNWXUHULQJ och bearbetning till karakterisering och utvärdering av egenskaper. Wise har samlat forskare från hela världen till de sex svenska universitet och högskolor som driver projektet. ± 'H ÀHVWD MDJ WUlIIDU VHU HQRUPD P|MOLJKHWHU DWW ELGUD GHW ¿QQV HQ RWUROLJ kraft i de forskare som nu beviljats bidrag till att förbättra förutsättningarna att leva vidare på jorden. Forskning parallellt med produktifiering Programföreståndaren Magnus Berggren är professor och chef på Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet. Det är också här som han lagt grunden till ÀHUD KnOO EDUD O|VQLQJDU EODQG DQQDW GH återvinningsbara batterier tillverkade av skogsråvara som nu närmar storskalig produktion. En sådan resa, från grundforskning till produkt, tar vanligtvis 15–20 år. – Vi har inte tid att vänta in den klassiska processen, konstaterar Magnus Berggren. – I det här projektet jobbar vi därför väldigt nära industrin, via forskningsarenor som forskare kan söka sig till för att testa, då kan de tidigt avgöra om deras material är gott nog. Inbjudan att delta i Wise har gått ut brett till det svenska näringslivet, även till aktörer i avfallssektorn. Stena H istoriskt har stora genombrott gjorts genom nya material som glas, stål och kisel. Nu är det dags för nästa stora materialrevolution och det sker i Sverige. De nya materialen ska inte bara ge nya tekniska möjligheter, de ska också bli mer miljöanpassade. 25 procent av världens utsläpp av växthusgasutsläpp kommer från produktionen av olika material, därför kan materialvetenskap leda oss mot en mer hållbar utveckling. Det är tanken bakom Wise, Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability. Den gigantiska satsningen på närmare tre miljarder kroQRU I|UGHODW Sn nU ¿QDQV LHUDV DY .QXW och Alice Wallenbergs stiftelse. Rätt från grunden Cirkulära material är ett av fyra tematiska områden. Här är tonvikten på metaller och keramiska material men även bioplaster och material utvecklade XU VNRJVUnYDUD ¿QQV PHG Sn NDUWDQ – Tidigare har fokus legat på att material ska lösa behovet av en viss funktion, men väldigt lite på att möjliggöra återvinning. Många legeringar är till exempel inte framställda så att det går att De skapar framtidenshållbara amtidenshåll

Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 13 FORSKNING TEMA DET FINNS EN OTROLIG KRAFT I DE FORSKARE SOM NU BEVILJATS BIDRAG TILL ATT FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT LEVA VIDARE PÅ JORDEN.” Recycling sitter för övrigt också med i programstyrelsen. – Vi har ett enormt intresse från industrin och vi ligger faktiskt lite före i vår forskningsagenda. Det beror på att alla tycker att detta är viktigt och vill komma igång snabbt. Det ger hopp, för industrin inser att om inte de klarar att vara hållbara inom en inte allt för lång framtid så kommer de att tappa i konkurrensmöjlighet. Det går inte att fortsätta med linjär industriproduktion. Fördel Sverige – och världen Att Sverige har en mycket materialkrävande industri med fordon, kraftteknik och inte minst ståltillverkning bidrar troligen till det stora intresset. Även kring PLQGUH NRQVXPHQWSURGXNWHU ¿QQV VWRU potential att ställa om till mer cirkulära lösningar. Nya och bättre material är en förutsättning för att vi ska ha en chans att nå de mål som EU satt upp kring återvinning, menar Magnus Berggren. – Återvinning av plast har till exempel tyvärr inte blivit jättemycket bättre trots statlig reglering och EU:s tuffa mål. Det ¿QQV KHOW HQNHOW LQWH PDWHULDOWHNQLN VRP kan leva upp till det. – Väldigt lite har gjorts historiskt för att optimera cirkularitet för avfall, men jag är övertygad om att vårt program kommer att leverera material som lever upp till nya krav. Det innebär att vi kan ta isär material och omvandla dem till nya insatsvaror, och framför allt göra det storskaligt. Avfall kommer att bli en otroligt viktig resurs. – Wise kommer att stärka Sveriges position kring hållbarhet. Men vi ska inte se det som konkurrens, vi skapar kunskap som hela världen ska ta del av, det här måste ut. a. Design och modellering b. Syntes och bearbetning c. Strukturer d. Egenskaper e. Prestanda I. Material för framtida energiteknik II. Cirkulära material III. Material för miljö och klimat IV. Nya upptäckter Materialkaraktärisering MATERIALFORSKNING Wise engagerar forskare vid sju universitet och högskolor: Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet. Satsningen omfattar fyra tematiska områden som genomlyses ur fem perspektiv: Materialkaraktärisering I. Material för framtida energiteknik II. Cirkulära material III. Material för miljö och klimat IV. Nya upptäckter a. Design och modellering b. Syntes och bearbetning c. Strukturer d. Egenskaper e. Prestanda Globalt sett är forskning kring material det fält som växter fortast, 7 procent av de vetenskapliga artiklarna handlar om material, en ökning med cirka 140 procent mellan 2002 och 2016.

14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 TEMA FORSKNING J u mer man tittar desto tydligare blir det att vi vet väldigt lite och att vi måste veta mer. Umeå Energi gör ett fantastiskt jobb med att proaktivt ta tag i detta, säger Eva Weidemann. Hon är forskningsingenjör på Umeå universitet och har jobbat såväl på som med Umeå Energi under många år. Jag träffar henne tillsammans med Åsa Benckert, miljöingenjör på Umeå Energi. – Genom åren har vi lärt oss att vi som företag tjänar mycket på att ha goda kontakter med universitetet, säger hon. Ända sedan 1980-talet har de både parterna jobbat tillsammans. Då tvingade dioxinproblematiken fram nya lösningar; DYIDOOVI|UEUlQQLQJ KDGH LGHQWL¿HUDWV VRP en källa för spridning av giftiga ämnen som gjorde Bottenvikens strömming till en hälsofara. Med rätt kunskap kunde rökgasreningen förbättras och utsläppen minskade till nästan noll. – Det vi ser nu är en ny miljökatastrof. PFAS-ämnena är minst lika farliga och mer utspridda än vad dioxinerna någonsin varit. Framför allt är de väldigt svåra att förstöra, säger Eva Weidemann. I Umeå samarbetar det lokala energibolaget och universitetet för att förstå vad som händer med ”evighetskemikalien” PFAS i avfallshanteringen. Det kräver forskning som är väl förankrad i verkligheten, och det är just vad de lyckats med. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO JOHAN GUNSÉUS Finns i alla restströmmar Många PFAS är giftiga, de misstänks leda till minskad födelsevikt hos barn och ha negativa effekter på immunförsvaret. 6DPWLGLJW ¿QQV GHVVD ÀXRUHUDGH lPQHQ i en lång rad produkter, som förr eller senare blir avfall. (IWHUVRP GHW ¿QQV WXVHQWDOV 3)$6 lU det omöjligt mäta alla. Som komplement har forskarna vid Umeå universitet också DQDO\VHUDW LQQHKnOOHW DY RUJDQLVNW ÀXRU som ger ett mått på den totala mängden ÀXRUHUDGH NHPLNDOLHU I våras kom de senaste resultaten från samarbetet: PFAS kunde detekteras i À\J DVND ERWWHQDVND YDWWHQ IUnQ YDWWHQ reningen och i rökgaserna. – Vi hittade PFAS i alla restströmmar. Och vi hittade betydligt mer när avfall sameldas med slam. Men vi hittade betydligt mindre än vad vi beräknade kommer LQ L DQOlJJQLQJHQ 5LVNHQ ¿QQV DWW GHW bildas en massa nedbrytningsprodukter ska lösa Parhästar P nns i alla restströmmar Åsa Benckert, miljöingenjör, Umeå Energi.

Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 15 FORSKNING TEMA av många frågetecken. Dessutom är vi nere på nivåer som är svåra att mäta. ± (WW SUREOHP lU DWW GH ¿QQV |YHUDOOW GH ¿QQV L LQVWUXPHQWHULQJ L PDWHULDO man använder på labb. Man måste tänka efter så man inte kontaminerar sina egna prover, till exempel bör man inte använda varselkläder när man tar prover, för UHÀH[HUQD NDQ LQQHKnOOD 3)$6 VlJHU (YD Weidemann. Vad vi vet är att det till skillnad från dioxiner inte bildas PFAS under energiåtervinningen. Huvudbeståndsdelarna NRO RFK ÀXRU I|UHQDV LQWH VSRQWDQW Sn GHW VlWWHW GHW NUlYV JDQVND VSHFL¿ND NHPLVka processer. GENOM ÅREN HAR VI LÄRT OSS ATT VI SOM FÖRETAG TJÄNAR MYCKET PÅ ATT HA GODA KONTAKTER MED UNIVERSITETET.” Åsa Benckert, Umeå Energi som vi inte vet något om. Vi vet helt enkelt inte vad som händer i förbränningen, säger Eva Weidemann. Farligt? Studien vid Umeå Energi visar att de 160000 ton avfall som energiåtervinns per år beräknas ge upphov till cirka 13 gram PFAS i restströmmarna. Om det är farligt höga halter går inte att svara på. ± 'HW ¿QQV LQJHQ MlPI|UHOVHVNDOD 2P det är mycket eller lite, farligt eller inte, det vet vi inte. Den mesta svenska forskningen kring PFAS har hittills handlat om dricksvatten. Det har aktualiserats av rättsfallet Långsiktigt samarbete I våras föreslogs ett totalförbud för PFAS inom EU. Men även om det skulle bli verklighet kommer ämnet att förekomma i avfallshanteringen under decennier framöver. Genom sitt engagemang i PFAS-frågan vill Umeå Energi stämma i bäcken; hellre än att invänta begränsningar från lagstiftarna söker de hitta säkra och praktiskt framkomliga vägar PFAS (Per- and Polyfluoroalkyl Substances) är egentligen tusentals olika ämnen, alla med vatten- och fettavvisande egenskaper som gör dem användbara i allt från kläder till stekpannor och kosmetika. De har använts sedan 1950-talet och dess persistenta uppbyggnad gör att de är svårnedbrytbara – halveringstiden i jord är 41 år. De kan idag uppmätas överallt: i regnvatten över Arktis, i vår mat och i nyfödda bebisar. LÄS MER om PFAS i avfallshanteringen i följande rapporter från Avfall Sverige: 2023:05 Litteraturstudie – Filterbaserade reningstekniker för dagvatten från avfalls anläggningar och återvinningscentraler, 2021:18 PFAS in waste residuals from Swedish incineration plants, 2021:05 Utvärdering av reningseffekten för PFAS i två fullskaleanläggningar, 2021:02 Rening av PFAS-förorenat vatten från avfallsanläggningar, 2020:22 Översilningsytors potential att rena lakvatten från PFAS, 2020:19 Strategi för mottagning av förorenade (jord) massor på avfallsanläggningar, 2020:18 Analysis of PFAS in slag and condensate from municipal waste incineration, 2018:25 PFAS på avfallsanläggningar för avfallshanteringen. De står för hälften av kostnaderna för de engagerade doktoranderna och forskningsledningen. – Det är lätt att få forskningsmedel. Det har inte varit ett dugg svårt att gå till vd och förklara att det här kommer att bli ett jätteproblem, vi behöver veta mer. Vår historia tillsammans med universitetet hjälper till, alla som har jobbat här har känt av att det är ett bra samarbete, säger Åsa Benckert. Hon kan berätta att det blir än mer samarbete framöver: – Vi ska ha in en doktorand till som ska fortsätta arbetet, för det här kommer att ta tid. Det blir ytterligare fem år av forskning. Upptäckarglädje (YD :HLGHPDQQ |QVNDU DWW ÀHU KDGH satsat på att beforska PFAS i avfallshanteringen. – Jag har alldeles för få forskarkollegor. Det vore bra om vi var tio gånger så många, för problematiken är ganska akut. Även om ämnet är tungt är forskningen i sig fantastisk, menar hon. ± $WW ¿QMXVWHUD OHWD V\VWHPDWLVNW RFK kunna se något... Vi har tagit 100 prover och nu har vi fått fram resultat. Det är det som är tjusningen, att se något som ingen annan sett innan. i Ronneby, där föroreningar spridits från en brandövningsplats. Det svenska gränsvärdet för PFAS i dricksvatten sänks från och med 2026 från 90 ng per liter till 4. I Danmark ligger gränsen på 2 ng per liter, påverkat av händelserna i Korsør, där hundratal personer fått förhöjda nivåer av PFAS efter att ha ätit kött från djur som betat på förorenade marker. Men det är gränser som åtföljs Eva Weidemann, forskningsingenjör, Umeå Universitet.

16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 TEMA FORSKNING Många vill digitalisera sin verksamhet. Nu finns hjälp att få för att komma till skott och få en smidig process. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO VAFAB ANGSO BY LINDA ELIASSON Ett mänskligare sätt att digitalisera J ämfört med många andra branscher har avfallshanteringen en låg mognad i digitaliseringen. Det hänger samman med att avfallsbranschen är komplex med mycket utrustning och fordon, menar Thomas Nylund, projektledare för Bait – Bättre avfallshantering med IoT. Men det är ett ok som vi kan kasta av oss: – Vi är lite konservativa, sitter fast i gamla strukturer. Vi skulle behöva öppna ögonen för hur andra branscher gör, säger han. I ett pilotprojekt har Vafabmiljö agerat försökskanin för att undersöka vilka möjligheter som digitalisering kan ge. Här, liksom på många andra håll, är ledningen positiv till att ta till sig ny teknik, men det ses mer som ett långsiktigt mål än konkreta åtgärder som de kan genomföra i sin operativa verksamhet. Många anställda är också oroliga för hur en sådan förändring ska påverka deras jobb. Utgå från medarbetarna – En digitaliseringstransformation kräver att man involverar medarbetarna. De har många gånger idéer om hur arbetsprocesser skulle kunna förenklas, säger Thomas Nylund. Här kommer Thomas Nylunds projektparter in som en länk mellan de hårda och mjuka frågorna som väcks. Sociologen Siliva Bruzzone, forskare vid Mälardalens universitet, har suttit med på veckomöten och följt med en sophämtare på hens runda. Tillsammans har Thomas och Silvia genomfört workshops och ett 20-tal intervjuer. Kartläggningen visade bland annat att all planering av insamling idag sker manuellt, inklusive containerverksamKHWHQ ± KXU PnQJD VRP ¿QQV YLOND ROLND typer, tillgänglighet, placering, skick och underhåll. Här kan arbetet förenklas mycket med smart teknik. Medarbetarna själva efterfrågade också funktionen Mina sidor, där kunderna kan se hur Vafabmiljö kan bistå i olika frågor, men också få återkoppling på hur väl de sköter sig. Ledningsfråga snarare än teknikfråga – För att kunna ta dessa tankar vidare krävs någon slags struktur eller en SHUVRQ VRP KDU |YHUEOLFN 'HW ¿QQV LQWH LGDJ *DQVND RIWD ¿QQV HQ SODQ Sn Det finns stora vinster att göra genom att digitalisera avfallsinsamlingen.

Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 17 FORSKNING TEMA www.geesinknorba.com WASTE MANAGEMENT SOLUTIONS GeesinkNorba AB Torsåsgatan 3 Box 813 391 28 Kalmar Tel: 0480-427400 Varuvägen 17-25 125 21 Älvsjö Norba N4 L200 & Volvo FE Electric Norba MF300 L500 & Scania BEV GPM IV & DAF Electric Norba N4 L200 & Volvo FM Electric GPM IV & Renault Electric GPM IV & Mercedes eEconic NORBA MED ELFARENHET UTE PÅ MARKNADEN! Norba N4 L200 & Scania BEV Norba MF300 L500 & Volvo FE Electric papper, att man vill nå olika mål, men GHW ¿QQV EHKRY DY DWW VNDSD HWW DQQDW VlWW att jobba, säger Silvia Buzzone. – Man kan till exempel skapa ett team, en grupp som kopplar ihop de olika avdelningarna. Det är jättesvårt, för alla organisationer har alltid fungerat så att GHW ¿QQV HQ VSHFLDOLVHULQJ NULQJ ROLND avdelningar. Att visa hur sådana förändringar kan påverka enskilda medarbetare är centralt för att nå framgång. Nyanställda kan vara ett sätt att få in nytänkande. – Det var så tydligt att många som kommer från andra branscher, PostNord eller Ikea, har en annan erfarenhet. De fokuserar på optimering, säger Silvia Bruzzone. Behoven varierar Under projektets gång bytte Vafabmiljö förbundsdirektör, vilket bidragit till att de trots att projektet nu är avslutat inte bestämt hur de går vidare med digitaliseringsfrågan. Thomas Nylunds råd till dem och alla andra som vill påbörja detta arbete är att utgå från verksamhetens behov och förutsättning och satsa på ett fåtal åtgärdsområden åt gången. Att vi behöver ta tekniken till hjälp är självklart för honom: – För avfallshanteringen är miljön i fokus, men om vi till exempel kan optimera logistikstyrningen, då bygger vi en ekonomisk hållbarhet som frigör resurser att jobba med det som är huvudmålet. Siliva Bruzzone läger till: – Det är också viktigt att förstärka kopplingen mellan medborgaren och kommunen i den här processen. Verksamheten är inte en ö som driver sin egen agenda. Man måste se en koppling med det offentliga. Avfallshanteringen är en väldigt viktig tjänst som har en större funktion i samhället. Bait – Bättre avfallshantering med IoT är ett förberedelseprojekt inom det Strategiska Innovationsprogrammet IoT Sverige. Det är en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten, med Avfall Sverige som samarbetspart. Sex områden identifierades som prioriterade för Vafabmiljö: Effektivare insamlingslösningar Automatisk sortering av avfall Kundportal Ett digitalt beslutsstöd System för personalfrågor Ökad tillgänglighet och fjärrövervakning av återvinningscentraler

18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 TEMA FORSKNING Resultaten från ett stort antal forskningsartiklar kring förebyggande av avfall har bearbetats till en rapport som beskriver strategier och åtgärdsförslag som kommunerna kan inspireras av. TEXT MARIA LARSSON, MARLA MILJÖDIALOG ALLA KOMMUNALA VERKSAMHETER kan bidra till att kommuninvånarnas avfall minskar. Den nödvändiga samhällsomställningen kräver att kommunerna tar ett tydligt ledarskap för att samordna kommunens resurser så att de drar åt samma håll. Kommunen bör också samverka med företag och det civila samhället. Att bara informera räcker inte, det behövs även åtgärder som exempelvis fysisk planering och förbättrade förutsättningar för återbruk, reparation och delning. Kommunen kan bidra med resurser i form av till exempel kunskap, pengar, utrymme, utrustning och försäkringar. Kommunen kan också underlätta genom att fungera som kommunikatör, sammankopplare eller partner. Utöver att skapa praktiska förutsättningar behövs en normförändring kring hur vi konsumerar och här kan kommunerna arbeta på många olika sätt i kontakten med kommuninvånarna. Skapa eller ta vara på sociala sammanhang där frågor om hur vi konsumerar, hur vi kan ändra konsumtionsbeteende och varför kan diskuteras. Engagera några lokala kändisar eller ledargestalter i att bli ambassadörer för resurssmart konsumtion. Få ambassadörerna att XWWDOD HWW nWDJDQGH RFK XSSPDQD ÀHU DWW göra detsamma. Skapa positiva framtidsbilder om hur det hållbara, resurssmarta samhället ser ut. Från teori till praktik I den rapport som Avfall Sverige nu publicerar ges förslag till strategier och åtgärder av detta slag. Allt har diskuterats tillsammans med såväl forskare som kommuntjänstepersoner, för att de ska vara både forskningsbaserade och praktiskt genomförbara. Det innebär ger stöd till inte att alla åtgärder är enkla, men alla kommuner bör kunna hitta inspiration till strategier och åtgärder som passar den egna kommunen. 8W|YHU UDSSRUWHQ ¿QQV HWW VW|GPDWH rial som består av ett bildspel med manus och fyra aktörsanpassade bilagor. Bilagorna beskriver hur kommunledning, avfallsenhet, miljö- och hållbarhetsstrategier respektive skola och förskola kan arbeta för att bidra till ett resurssmart samhälle med fokus på förebyggande av hushållens avfall. Övriga enheter KlQ YLVDV WLOO UDSSRUWHQ GlU GHW ¿QQV HWW kapitel för varje enhet. RAPPORT OCH STÖDMATERIAL är fram- taget av Maria Larsson, Marla Miljödialog AB, och finansierat av Avfall Sveriges utvecklingssatsning. LÄS MER i rapport 2023:12 Minska hushållens avfall – forskningsbaserade strategier och åtgärder för kommunen som aktör, som kan laddas ner från avfallsverige.se Kommunens resurser måste samordnas så att de drar åt samma håll, till exempel via avfallsplanen.

Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 19 FORSKNING TEMA Så identifieras cirkulära lösningar Att styra om produktion och konsumtion i hållbar riktning är en balansakt i den högre skolan. Här kan forskningen bidra genom att lyfta blicken och sprida kunskap. Ett gott exempel hittar vi i Göteborg. FÖRELÄSNINGSSALEN PÅ Chalmers tekniska högskola surrar av röster. Nästan hundra studenter har samlats för att lyssna på Maria Ljunggren. Hennes kurs i cirkulär ekonomi för blivande ingenjörer är populär. ± 'HQ lU JDQVND XQLN GHW ¿QQV LQJHQ motsvarighet i Sverige och få i Europa, säger Maria Ljunggren. Hon är docent vid Miljösystemanalys på Chalmers. Hon doktorerade om avfallshantering, men har sedan vidgat sitt arbete mot hållbara materialsystem. – Det är en stor hajp kring cirkulär ekonomi, och i vissa fall är det kanske en övertro på vad den cirkulära ekonomin kan göra i praktiken. Därför gäller det att ta fram systematiserad kunskap om dess potential för att stödja de aktörer som vill ställa om att ta bra beslut. Att det är Chalmers som inrymmer denna forskning är logiskt, menar Maria Ljunggren. ± , JUXQG RFK ERWWHQ ¿QQV I\VLVND À|GHQ DY PDWHULDO RFK SURGXNWHU VRP behöver hanteras på olika sätt. Hur de tekniskt är beskaffade påverkar möjligheterna för cirkulära lösningar. Samtidigt handlar det mycket om en omställning i samhället med hjälp av olika aktörer. Det är där vårt systemperspektiv kommer in. Studerar livscykeln Att förstå värdekedjorna är centralt i arbetet. – Ofta är det svårt att hitta mer generaliserade råd och riktlinjer om hur man TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Maria Ljunggren, docent vid Environmental Systems Analysis på Chalmers. Maria Ljunggrens kartläggning visar att Europa varje år går miste om 20 ton guld som skrotas tillsammans med bilar utan att det återvinns. ska använda material och var i den långa produktkedjan som den stora vinsten i att göra förändringar ligger. Livscykelanalyser är ett viktigt verktyg och kan ibland ge förvånande resultat. Studien av en mycket energikrävande maskin visade exempelvis att om en reparation påverkar energieffektiviteten negativt, mindre än en procent, så är det bättre att skrota den och köpa en ny. Maria Ljunggren är tydlig med var fokus för hennes forskning ligger, det handlar inte om att utveckla ny teknik eller att utveckla affärsmodeller. – Vi kan jämföra hur miljöpåverkan förändras av att införa olika cirkulära lösningar och vilka avvägningar som ¿QQV L GHW VSHFL¿ND IDOOHW 'HW NDQ IXQJera som underlag för mer långsiktiga strategier. Det är vårt mål att stötta den typen av kunskapsutveckling i samhället. , K|VWDV ¿FN 0DULD /MXQJJUHQ HQ GLrektlänk in till samhällets beslutsfattare, då utsågs hon till ledamot i Finansdepartementets kommitté, som ska undersöka ekonomiska styrmedel som kan främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Här samlas allt från miljöekonomer till jurister och ingenjörer för att skynda på omställningen. I april 2024 ska resultatet redovisas. Utbildning stark motor I en cirkulär ekonomi behövs många nya kompetenser. Att Maria Ljunggrens föreläsningssal är full bådar gott. – Allt eftersom jag arbetat inom akademin ser jag utbildningen som allt viktigare, och att utveckla bra utbildning. Vi kan göra intressanta forskningsstudier som är värdefulla i sig, men samtidigt är det i vår utbildning som vi har ett À|GH DY VWXGHQWHU YDUMH år, som kommer ut i samhället och förhoppningsvis har bra kunskap med sig för att vara en del i den omställning som behövs. FOTO JAN-OLOF YXELL

Made with FlippingBook

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=