Avfall och Miljö nr 3 2023

22 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 POLITIK Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari ger här sin syn på flera centrala frågor kring avfallshanteringen. Vilken roll anser du att biogasen bör ha i Sverige framöver? –Regeringen ser att biogasen är en del i klimatomställningen, därför satsar vi pengar på biogasstödet och Klimatklivet för att öka produktionen av inhemsk biogas. Vad gör regeringen i frågan om skattebefrielse för biogasen? –Regeringen prioriterar att snabbt få tillbaka skattebefrielsen för biogasen, vilket också framgår av det brev som skickats in till EU-kommissionen. Nu förs dialog med EU-kommissionen med målsättningen att få ett positivt besked så snart som möjligt. Kvotplikt och produktpass är några EU-förslag som avfallsbranschen vill se för att materialåtervinningen ska kunna öka. Vad gör regeringen för att skynda på i dessa frågor? – Under det halvår Sverige är ordförande driver vi inte egna positioner, men vi har däremot goda möjligheter att se till att viktiga frågor rör sig framåt och kommer på plats. Regeringen är positiv till att regler sätts på EU-nivå eftersom det stärker den inre marknaden, säkerställer lika konkurrensvillkor och ger större miljövinster. Därför är det också klokast att invänta EU-regler när dessa förhandlas för att inte fragmentisera den inre marknaden och riskera onödiga kostnader när system införs i Sverige för att kort därefter behöva ändra på grund av nya EU-regler. Eftersom det för regeringen är viktigt att se en ökad materialåtervinning har regeringen högsta prioritet på arbetet för att nå framåt i förhandlingarna av Ekodesignförordningen under det svenska ordförandeskapet. Idag är det bara cirka tio procent av plastavfallet som materialåtervinns. Vad vill du göra för att förbättra denna siffra? –Utmaningarna med plasten är gränsöverskridande och kräver globala lösningar. Därför är regeringen drivande i arbetet med att förhandla fram globalt avtal mot plastföroreningar. Förhandlingarna om en EU-förordning om förpackningar och förpackningsavfall som pågår under det svenska ordförandeskapet är ett viktigt arbete för minskade CO2-utsläpp från plastförpackningar. Utsläppen ska hela vägen till noll. Det gäller även plasten. Avfall Sverige arbetar tillsammans med sina medlemmar för att ta fram ett strategiskt underlag för hur sektorn kan minimera metanutsläppen. Hur ser du på detta arbete och avser du att bjuda in till dialog? – Det är utmärkt. Det är sektorn som har bäst möjligheter att minska sina utsläpp och det är där arbetet måste drivas. Jag har löpande kontakter med sektorerna för att diskutera Sveriges väg mot nettonegativa utsläpp. Avfallssektorn är en viktig möjliggörare och jag diskuterar gärna hur sektorn kan bidra ännu mer effektivt. Hur ser du på kommunernas roll, hur vill du utveckla den och hur vill du utveckla dialogen med kommunerna? – Kommunerna har en central roll för hushållens avfallshantering och har varit föregångare för investeringar i ny infrastruktur och behandlingsteknik på området, exempelvis för rötning av matavfall och minskad deponering. Kommunernas roll blir ju också ännu större i och med de nya reglerna om insamling av förpackningar och textil. Men vi måste också konstatera att trots alla insatser och statliga åtgärder för att öka materialåtervinningen har vi en bra bit kvar till att nå EU-målet om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska materialåtervinnas och förberedas för återanvändning senast 2025.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=