24 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 INSAMLING Sedan den danska ö-kommunen Langeland började komprimera sitt avfall har antalet transporter till återvinning kunnat reduceras med 75 procent. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE DE LÅNGA VITA stränderna lockar varje sommar mängder av turister till ön mellan Fyn och Lolland. Sedan 2019 kommer också många avfallschefer, men då för att titta på den svarta byggnaden som tronar högst upp på återvinningscentralen i huvudorten Rudkøbing. Här komprimeras det mesta av det kommunala avfallet från öns 12000 invånare – en investering som blivit en riktig sparbössa. Automatiskt Av de tio avfallsslag som samlas in fastighetsnära är det fem som passerar denna anläggning, levererad av Varig Teknik & Miljö. När sopbilarna tömt sin last anger personalen vilket avfall som lämnats i respektive grop och skickar ner det i komprimatorn. I andra änden står en rad containrar på skenor och rätt container rullas fram för att ta emot det sammanpressade avfallet: restavfall, kartong, Ön som minskade sina avfallstransporter Jeanett Nissen Rasmussen är stolt över omlastningsstationen, som effektiviserat verksamheten. Långa avstånd till behandling innebör en utmaning för Langeland. plast, pappersförpackningar respektive returpapper. Även privatpersoner som besöker återvinningscentralen kan lämna dessa avfallsslag i en annan del av byggnaden. Att det ligger under tak innebär att det till skillnad från öppna containrar inte utsätts för väder och vind, så kvaliteten blir bättre och det blåser inte omkring. Samtidigt kan personalen enkelt skicka det till komprimatorn via ett transportband när inga sopbilar väntar på att få tömma sitt innehåll i dem. – Vi får många besökare som vill bygga något likande, säger Jeanett Nissen Rasmussen, återvinningschef på Langeland. Miljövinst Framför allt är det de minskade transporterna som gör intresset så stort. – Återvinningsmaterialet måste köras till Fyn och sedan till Jylland eller Själland. Det är långa transporter. Innan komprimeringen installerades körde vi cirka 1 300 gånger per år över bron från Langeland. Idag kör vi cirka 328 gånger per år. Motsvarande 26 miljoner svenska kronor kostade anläggningen. Men den har betalat sig fortare än beräknat. För de långa transporterna används externa speditörer som kan ta två containrar åt gången, det innebär att såväl antal personal som antal sopbilar har kunnat minskas. Därtill en besparing om 37,36 ton koldioxidekvivalenter per år. Tänk tillväxt En viktig lärdom är vikten av att ha tillgång till vatten och att ha god dränering. Komprimatorn kan behöva spolas av, i synnerhet när restavfall lämnats, eftersom mindre mängder matavfall ofta följer med trots att det samlas in separat. Till andra kommuner har Jeanett Nissen Rasmussen också ett annat råd: – Du måste tänka stort och för framtiden. Vår anläggning är för liten, vi trodde inte att vi skulle behöva så många containrar. FOTO LOTTE ROSENLUND
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=