Nr 3 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 35 ENERGIÅTERVINNING AVFALLSANLÄGGNINGAR Långsiktigt PFAS-fritt med jonbytarfilter Nu formas en mänskligare energiåtervinning TEXT ANDRIY MALOVANYY, IVL TEXT SHANE A. CARNOHAN, RISE SYFTET MED PROJEKTET var att studera rening av PFAS- förorenat lakvatten med jonbytare med fokus på avskiljning av substanser med kort och medellång kolkedja. Dessa substanser DYVNLOMV GnOLJW PHG GH ÀHVWD WHNQLNHU 7LGLJDUH VWXGLHU KDU YLVDW DWW MRQE\WDU¿OWHU DYVNLOMHU VXEVWDQVHUQD LQLWLDOW QlU ¿OWUHW WDV L drift, men reduktionsgraden minskar snabbt. För att behålla bra avskiljning av dessa substanser behöver jonbytarmassan därför bytas ofta, vilket medför en hög reningskostnad. I den här studien studerades experimentellt hur lakvatten kan renas från PFAS med jonbytare som regenereras efter att den förbrukat sin kapacitet. Försöken utfördes vid Ragn6HOOV DYIDOOVDQOlJJQLQJ +|JE\WRUS -RQE\WDU¿OWUHQ UHQDGH GHW förbehandlade vattnet tills genombrott av medellånga PFAS REVHUYHUDGHV 6HGDQ UHJHQHUHUDGHV HWW DY MRQE\WDU¿OWUHQ RFK togs därefter i drift igen. Resultaten visade att det mesta av sorberade PFAS tvättades bort från massan och att den regenererade massan hade en kapacitet som liknande en ny. För att regenereringen ska vara ekonomiskt motiverad behöver den förbrukade regenereringslösningen återanvändas och/ eller kemikalier från den behöver återvinnas. I projektet studerades två alternativ för återvinning av lösningen – destillering RFK QDQR¿OWUHULQJ %nGD PHWRGHUQD IXQJHUDGH EUD RFK VHSDUHrade >98 procent av PFAS från regenereringslösningen. En grov kostnadsanalys visade att regenerering av jonbytare och återvinning av regenereringslösningen är motiverat endast när stora vattenvolymer ska behandlas och när det ställs höga NUDY Sn UHGXNWLRQ DY VWRUD RFK PHGHOOnQJD 3)$6 'lUHPRW ¿QQV en stor potential för en gemensam anläggning för regenerering av MRQE\WDUH IUnQ ÀHUD DYIDOOVDQOlJJQLQJDU HOOHU DQGUD YHUNVDPKHter, liknande som det görs idag med reaktivering av aktivt kol. RISE LEDER ETT SURMHNW ¿QDQVLHUDW LQRP UDPHQ DY Energimyndighetens forskningsprogram: Människa, Energisystem och Samhälle (Mesam). Inom ramarna för det kommer Wecos att skapa ett nytt modelleringsverktyg för beslutsunderlag, som ska utvärderas av Helsingborgs kommun i partnerskap med Öresundskraft, Svenskt Producentansvar och Nordvästra 6NnQHV 5HQKnOOQLQJV $NWLHERODJ 0HQ GHW ¿QQV SODWV I|U ÀHU LQWUHVVHQWHU Målet med Wecos är att förbättra strategiskt beslutsfattande kring hantering av hushållsavfall inklusive avfallsförbränning och med integrering av data för mänskligt beteende. Projektet kommer att utveckla en simuleringsplattform som ska utföra experiment med valmodellering för att förbättra modellens resultat. Modellen ska leverera kvantitativa scenarier av tre slag: tekniska, som CCS/CCU, politiska, till exempel EU-förordning om förpackningar och förpackningsavfall, utvecklingar som rör hela avfallsenergisystemet. Huvudsyftet är att driva på genomförandet av de tekniska- och regleringsalternativ som prioriteras av partnerna på kommunal nivå. Den systemdynamikmetod som används ger en förstärkning av det tidsmässiga perspektivet och har blivit alltmer tillämpat inom avfallshanteringsstudier som komplettering till statiska metoder som livscykelanalyser. En viktig fördel med dynamisk modellering är att den kan visa på utveckling över tid när ingångsparametrar ändras och har en möjlighet att se orsakssamband, till skillnad från klassisk modellering som ger en ögonblicksbild för ett visst scenario. Projektet genomförs under perioden april 2023 – november 2025. Regenerering av jonbytarfilter gör att de kan fortsätta rena lakvatten under lång tid. Ett nystartat forskningsprojekt studerar beslut och beteende. Din organisation kanske också kan bidra. LÄS MER i i rapport 2023:09, Rening av PFAS-förorenat lakvatten med jonbytesprocessen: pilotförsök med regenerering, som kan laddas ner från avfallsverige.se Wecos är en förkortning av Energiåtervinning av avfall (WtE) i Sveriges cirkulära ekonomi: Samverkande systemdynamisk modellering. Intresserade är välkomna att kontakta forskaren Shane Carnohan, shane.carnohan@ri.se +46 73 062 95 51 FOTO MAGNUS HAMMAR
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=