36 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2023 Gnistfria verktyg DENIOS, SOM ARBETAR med kemikalieförvaring och säker arbetsmiljö, har nu utökat sortimentet med gnistfria verktyg. Vid arbete i områden med explosionsrisk kan en enda gnista vara tillräcklig för att orsaka allvarliga skador. Nu kan de enkelt uppdatera verktygslådan med gnistfria alterQDWLY I|U GH ÀHVWD YHUNW\J Verktygen består av speciella kopparbaserade legeringar NRSSDU EHU\OOLXP VSHFLDOEURQV RFK lU FHUWL¿HUDGH DY )HGHUDO 2I¿FH IRU 0DWHULDOV 5HVHDUFK %$0 Tänk också på att använda antistatiska arbetskläder och skor, tipsar Denios. FLISHULTS DEPONI HADE problem att rena sitt lakvatten sedan de tagit emot förorenade massor från gamla banvallar. Arsenik kunde fångas med aktivt kol, men inte nickel. – Vi satte oss in i kundens förutsättningar och fann en bärkraftig och effektiv lösning, berättar Hans Svanberg, säljare och projektledare på Mercatus. För att undvika variationer i pH installerades en pH-justering som skapade optimala driftsförhållanden för jonbytarmassan. Dessutom försågs anläggningen med en annan absorptionsmassa för upptagning av arsenik. Denna lösning har nu varit i drift ett antal månader med gott resultat. TRE NYA GRÄVMASKINER från Volvo har försetts med en fjärrstyrningslösning: EC250E, EC300E och EC350E. Tekniken ger nya möjligheter för kunder som arbetar på farliga eller utmanande arbetsplatser eller för de som arbetar i miljöer där föraren behöver en närmare vy över själva uppgiften och ersätter då behovet av ytterligare en kollega. Funktionen fungerar upp till 100 meters avstånd. Systemet kan enkelt slås på och av via en strömbrytare inuti hytten och en ljusfyr på utsidan av maskinen varnar de på plats om att fjärrstyrningsläget används. PRODUKTNYTT MATERIALÅTERVINNING De kunde rena nickel Säkrare med fjärrstyrning Dags att återvinna Ett försök i Köpenhamn visar att det är enkelt att samla in blöjor som en egen fraktion. Och att återvinningen fungerar har flera andra länder redan bevisat. I FÖRSÖKET TESTADES VHSDUDW LQVDPOLQJ IUnQ ÀHUERVWDGVhus, dagis och äldreboenden. Här utgör blöjor mellan 8 och 50 procent av det kommunala avfallet. Många hushåll lägger använda blöjor i en egen hink – källsortering sker alltså i praktiken redan. 40 procent av de tillfrågade var också positiva till att lämna dem till särskild återvinning. Den faktiska utsorteringen från lägenheterna landade på 43 procent, vid daghemmen på 83 procent. Det innebär en total potential om 4000–5000 ton per år för hela Köpenhamn med sina 600000 invånare – ett bra bidrag för att kunna nå målet om 70 procents materialåtervinning till 2024. Idag saknas materialåtervinning av blöjor i Danmark, men Nederländerna, Wales och Belgien är exempel på föregångare som infört separat insamling och återvinning. Nu går Köpenhamn vidare och förhoppningen är att ha en kontrakterad återvinnare i början av 2024. Kommuner i Danmark, men även i Sverige och Norge är välkomna att kontakta projektledningen, om de vill delta i nästa steg. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE LÄS MER om projektet här: https://shorturl.at/ckK24 LÄS MER i rapporten Afrapportering på bleindsamlingsforsøg i Københavns Kommune 2022 Blöjor innehåller 60–70% urin, 7–18% cellulosa, cirka 10% plast (PE o PP), 4–10% SAP – superabsorberande material, lim, gummiband och tejp. Varje ton blöjor som materialåtervinns sparar cirka ½ ton CO2. a verktyg M ARBETAR ch säker arbetsmiljö, har nu imentet med gnistfria verktyg. Vid mråden med explosionsrisk kan en enda
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=