Nr 5 2023 AVFALL OCH MILJÖ | 13 EKODESIGN TEMA duktgrupper som berörs i så många olika avseenden. Dessutom ska EU:s förordQLQJ KDUPRQLVHUDV PHG EH¿QWOLJ ODJVWLIWning på nationell nivå. Min bedömning är att det kommer att dröja åtminstone fem år innan vi kommer att se ett verkligt genomslag av det nya regelverket. Viktigt steg åt rätt håll 6DPWLGLJW ¿QQV GHW HQ ULVN I|U DWW YL NRPPHU DWW In VH LQOnVQLQJVH̆ HNWHU Sn YLVVD områden, det vill säga att enskilda länder som har gått längre än den nya ekodesign- förordningen tvingas anpassa sig till EU-regelverket, menar Carl Dalhammar. – Men sammantaget innebär ESPR ett stort steg åt rätt håll, dels för EU:s inre marknad, dels som inspiration till ett liknande globalt regelverk. Ekodesign-förordningen omfattar allt från kläder, skor och möbler till däck, kosmetika och leksaker. Dessutom berörs insatsmaterial som plast, stål och aluminium. Den innebär utvidgade krav på energimärkning, hållbarhet, reparerbarhet och tillgång till reservdelar. Dessutom kommer det i vissa fall att ställas krav på att produkterna ska innehålla en viss mängd återvunnet material och är designade för att både komponenter och material ska kunna återanvändas och/ eller återvinnas. Minimerar avfallsmängderna Det nya regelverket innebär att produkterna får ett längre liv, vilket i sin tur leder till minskad resursanvändning och minskade avfallsströmmar samt i förlängningen även till färre men bättre produkter på marknaden. – Framtiden ligger inte i billig massproduktion om vi ska nå klimatmålen, utan i att de produkter som säljs håller högre kvalitet, håller längre och lättare kan återbrukas eller återvinnas, säger Carl 'DOKDPPDU 'HW |SSQDU I|U Q\D D̆ lUVmodeller anpassade för en cirkulär ekonomi där man kanske hyr i stället för att köpa – vilket gör att producenten får helt andra incitament för att tillverka hållbara och reparerbara produkter. Öppnar nya affärsmöjligheter Den cirkulära omställningen leder också till nya produkt- och materialströmmar inom återvinnings- och avfallsbranschen. – Kravet på återvunnet material i nya produkter kan bli en kickstart för återvinningsindustrin där nya regler och standarder gör det lättare att fokusera på material som går att återvinna med H̆ HNWLYD PHWRGHU L VWRUD YRO\PHU ± PHQ också på återvinning av nischade material av särskilt stort värde. Dessutom skapas förutsättningar för att utveckla nya tjänster och lösningar inom återvinnings- och avfallssektorn för att reparera, uppgradera och återvinna material och komponenter som kan användas i nya produkter. – Fokus kommer i vissa fall att förskjutas från avfall mot återvinning och återanvändning i takt med att produkterna och materialen får ett högre värde när det blir obligatoriskt att använda återvunnet material i tillverkningen. Kräver medvetna konsumenter En av de stora utmaningarna i omställningen till cirkulära produktkedjor är att marknaden i så hög grad bygger på massproduktion av billiga varor och att GH ÀHVWD NRQVXPHQWHU LQWH YLOO HOOHU DQVHU sig ha råd att betala för dyrare men mer hållbara produkter. – Därför måste vi göra det tydligt att en produkt som håller bara ett eller ett par år ofta blir dyrare i långa loppet än om du väljer en produkt av högre kvalitet som håller länge och går att återbruka eller återvinna. Här kan information och märkning spela en viktig roll för att få med sig konsumenterna – och det är nödvändigt om det här ska lyckas. Globalt genomslag EU-länderna har i många avseenden varit drivande i miljö- och klimatfrågor och satt standarder som gäller även globalt. – Det är en förhoppning att det ska fungera på samma sätt med ESPR. Menar vi allvar med att tala om en grön ekonomi så måste vi skapa ett rättvist system för cirkulär ekonomi som inte bara gäller Europa, utan som även fungerar globalt, säger Carl Dalhammar. FAKTA OM ECODESIGN-FÖRORDNINGEN (ESPR) EU:s ekodesignförordning ESPR ersätter och kompletterar Ekodesigndirektivet från 2008/2009. Fokus i det gamla direktivet låg på energieffektivitet. 2019 kompletterades Ekodesigndirektivet med regler om rätten att reparare vissa produkter, bland annat vitvaror. Den nya förordningen, som ska implementeras i samtliga EU-länder, omfattar en rad produkter som textilier, skor, möbler, elektronik, porslin, fiskenät, keramik, kosmetik – men inte livsmedel och läkemedel. ESPR är en ramlag, så krav på dessa produktgrupper sätts genom produktgruppspecifika lagar. I ESPR ställs bland annat krav på funktion, hållbarhet och märkning, mininivåer för återvunnet material i nya produkter samt att nya produkter är designade för att enkelt kunna återbrukas, uppgraderas och återvinnas. Dessutom kompletteras ESPR med lagstiftning som förbjuder förstöring av osålda textilprodukter och elektronik, sannolikt beslutas om förbud mot att slänga textilier redan under 2024. Beslut om Ekodesignförordningen fattas i EU senare i höst och regelverket införs med start 2024/2025. Carl Dalhammar, docent och universitets- lektor vid Internationella miljöinstitutet, IIIEE, i Lund samt vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=