6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2023 NYHETER Få avfallsnyheter i budgeten Skatten på plastpåsar avskaffas, Klimatklivet stärks och deponiskatten höjs. Det är några av förslagen i regeringens budgetproposition för 2024. SKATTEN PÅ PLASTPÅSAR infördes 2020 som ett svar på EU-krav. Tre kronor dyrare kassar bidrog till att minska konsumtionen av bärkassar: från 80 bärkassar per person och år 2017 till 15 under 2022. Det innebär att Sverige med god marginal nått EU:s mål om 40 bärkassar. 0HQ QX YLOO UHJHULQJHQ DYVND̆ D VNDWW en. Regeringen menar att den förvisso kan bidra till att minska användningen av plastbärkassar, men att den samtidigt leder till ökad resursförbrukning då plastbärkassar ersätts av papperskassar som kräver mer energi och vatten vid tillverkningen. Avfall Sverige avslog förslaget i sitt remissvar. Enligt förslaget tas skatten bort den 1 november 2024. Ökade bidrag för större kliv Klimatklivet förstärks med 800 miljoner kronor under 2024 utöver de dryga 3 miljarder som tidigare beslutats, och regeringen avser att öka detta ytterligare med 2 respektive 2,5 miljarder under 2025 och 2026. Satsningen förlängs också till 2028. Även Industriklivet ökas under 2024 men minskar därefter, och 2026 ska satsningen halveras jämfört med 2023. Samtidigt breddas dessa bidragssystem Vn DWW ÀHU DYIDOOVUHODWHUDGH VDWVQLQJDU NDQ ges stöd. Anslaget får exempelvis användas för utgifter som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser som forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar, exklusive driftstöd för bio-CCS som har ett särskilt stöd. Dyrare deponering Som väntat föreslås höjd skatt på avfall som deponeras till 725 kronor per ton avfall, något som Avfall Sverige motsatt sig i sitt remissvar. Samtidigt slopas det årliga schabloniserade tillägget om två procentenheter. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Befrielse från energiskatt på el som används för infångning av koldioxid vid CCS-installationer föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024. Oklar väg mot cirkularitet En cirkulär och biobaserad ekonomi lyfts fram som en möjliggörare för att lyckas med klimatomställningen och en hållbar tillväxt. För att målet ska nås bedömer regeringen att trenden av ökande avfallsmängder behöver vända och materialåtervinningen öka ytterligare. 12 av 16 miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till 2030. Regeringen konstaterar att utvecklingen går åt fel håll, bland annat vad gäller miljö- och klimatpåverkan från konsumtion av material och produkter. Anspråk på mark och uttag av naturresurser driver på utarmningen av den biologiska mångfalden. Dock ses en positiv utveckling vad gäller giftfria kretslopp. Regeringen anser att det är nödvändigt med en ambitiös avfallspolitik men lägger i nuläget inga skarpa förslag. Naturvårdsverkets möjligheter att arbeta med dessa frågor begränsas också. Under 2024 får de knappt 1 % ökade anslag jämfört med 2022, men året därpå en minskning med drygt 8 %. Hur neddragningen ska genomföras får myndigheten själv avgöra. En tröst är förslaget om en fortsatt premie till produktion av gödselbaserad biogas. Det föreslås också en höjning av biogasstödet med 200 miljoner kronor per år för 2024–2026. Utsläpp av hundratusentals ton klimatgaser uteblev förra året tack vare alla förpackningar som invånarna i Sverige lämnade in till återvinning. Det visar ny statistik från Förpackningsinsamlingen, FTI. DE FÖRPACKNINGAR SOM Sveriges invånare lämnade till återvinning via FTI:s insamlingssystem förra året bidrog till undvikna utsläpp motsvarande hela 528 891 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar utsläpp från att köra 66 000 varv runt jorden med en bensinbil. Statistiken visar också att om alla förpackningar som hamnade i restavfallet förra året i stället hade källsorterats och lämnats till återvinning, hade det inneburit minskade utsläpp motsvarande PLOMRQHU À\JUHVRU WXU RFK UHWXU mellan Göteborg och Stockholm. Klimatsiffror från FTI LÄS MER om beskattning av plastpåsar på sidan 34. FOTO ANDREAS OFFESSON
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=