Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 15 TEXTIL TEMA Birgitta Losmans utredning om ett svenskt producentansvar för textil hyllades av många, men blev aldrig verklighet. Idag driver hon på utvecklingen för en cirkulär modeindustri i sin roll som hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och Science park Borås. Hon tror på att Sverige kan återta en plats som textilt föregångsland. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE I Sverige är vi är duktiga på design, rätt duktiga på material. Vi har en av världens bästa textilhögskolor i Borås. Vi är duktiga på produktion. Jag ser jättemöjligheter för Sverige. Och så har vi jätteduktiga kommuner som jobbar med sina invånare. Jag ser framför mig att det här kan bli rätt bra, säger Birgitta Losman. 1960- och 70-talens textilkris gick hårt år Borås. Men idag växer här fram ny kunskap och nya tjänster som resultat av forskning och breda samarbeten, och de sprider sig snabbt. ± 'HW ¿QQV HWW HQRUPW LQWUHVVH SURSSHQ KDU JnWW XU (8 ODJVWLIWQLQJHQ lU VWHQWX̆ RFK Sn YlJ LQ )|UHWDJ lU EHUHGGD DWW YDUD PHG GHW ¿QQV HQ VnGDQ YLOMD och beredskap att försöka ställa om den här miljöbelastande branschen. %HKRYHW DY RPVWlOOQLQJ lU VWRUW 7H[WLO LQGXVWULQ VWnU HQOLJW VL̆ URU IUnQ (8 I|U tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser – mer än vad den interQDWLRQHOOD À\J RFK VM|IDUWHQ VOlSSHU XW tillsammans. Dessutom förbrukas enorma mängder vatten och kemikalier i produktionen. Samtidigt ökar konsumtionen av textil snabbt. Avslöjandet om att osorterad och till stora delar oanvändbar svensk textil dumpats i Afrika har gjort läget akut. Producentansvaret som inte blev Frankrike införde ett producentansvar för textil redan 2007. Många trodde att Sverige skulle välja samma väg, då %LUJLWWD /RVPDQ ¿FN L XSSGUDJ DWW utreda frågan. Hennes förslag väckte stort intresse både inom och utom ODQGHW (WW SURGXFHQWDQVYDU IDQQV RFNVn med i den S-ledda regeringens januariöverenskommelse, men 2021 föll regeringen och förslaget med den. – Vi var många som var lite frustrerade. Alla var så beredda att sätta igång. Då tittade alla på Sverige, men sedan har Danmark klivit fram, Nederländerna och Finland har tagit stora kliv. Det var så synd för vi tappade konkurrenskraft. Sverige har sedan valt att invänta det producentansvar som lär komma med Q\D I|URUGQLQJDU IUnQ (8 6DPWLGLJW NUlYHU (8 VHSDUDW LQVDPOLQJ DY WH[WLO avfall senast 2025. Som svar på det har nuvarande regeringen nyligen beslutat att textilavfall ska sorteras ut separat och att det kommunala insamlingsansvaret för detta avfall inte ändras (läs mer om det på sidan 7). – Jag blev lite förvånad, men det blir spännande att se hur kommunalt insamlingsansvar kan kombineras med det kommande producentansvaret och det jobb de ideella organisationerna gör, kommenterar Birgitta Losman kommunernas roll i insamlingen. ± .RPPXQHUQD lU SUR̆ V Sn DWW KDQtera sina invånare, på insamling och att hantera avfall. Det som är lite speciellt lU DWW NRPELQHUD GHW PHG D̆ lUVQ\WWDQ som man behöver i det textila materialet. För att textil ska kunna bli ny råvara gäller det att hitta bra samverkan med industrin. Samverkan och utveckling Just det där, att få till det cirkulära À|GHW RFK VW\UD RP WLOO HQ FLUNXOlU WH[WLO industri, det jobbar Birgitta Losman och hennes kollegor mycket med. Bland annat inom ett nytt Vinnovaprojekt. ± 7DQNHQ lU DWW WHVWD GH KlU LQGXVWULsystemen i verklig miljö. Vi kan redan se att försorteringen är en felande länk för att komma åt högvärdigt material till återanvändning och högvärdig materialåtervinning såsom remake. Min vision är att man från de här försorteringsanläggningarna ska kunna ta ut material som varumärkena efterfrågar. Det kräver nya sätt att samarbeta på, men jag är optimistisk. Idag skickas den absoluta merparten av insamlad textil utomlands för sortering och vidare till återbruk eller återvinning – ibland också till förbränning och GXPSQLQJ 'HW ¿QQV HWW EUHWW VW|G I|U DWW I|UKLQGUD RVHUL|V H[SRUW PHQ GHW ¿QQV också en stark vilja att behålla högvärdigt material i Sverige. 7LOOJnQJHQ Sn NRPSHWHQV DWW YlUGHUD och sortera textil är dock begränsad i Sverige. Vad kan återbrukas och var? Vad kan materialåtervinnas och till vad? Att omvärdera vårt sätt att använda material är en av de centrala delarna i övergången till cirkulär ekonomi, menar Birgitta Losman. Det behövs både teknisk utveckling och duktig personal för att lösa det. Cirkulärt ansvar en knäckfråga , VRPUDV NRP (8 V I|UVODJ WLOO UHYLGHUDW avfallsdirektiv, där förslag på krav för harmoniserade obligatoriska producentDQVYDU L PHGOHPVVWDWHUQD ¿QQV PHG Fortfarande saknas konkret lagstiftning, men enligt ambitionen från Kommissionen blir producenterna fullt kostnadsansvariga för hela livscykeln och en hållbar hantering av textilier. Men begreppet producentansvar, som tagits IUDP I|U OLQMlUD À|GHQ NDQ YDUD VYnUW DWW applicera i en cirkulär ekonomi. Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och Science park Borås.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=