24 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2024 TEMA TEXTIL Biståndsorganisationen Human Bridge investerar nu stort i textilsortering, för att anpassa sig till kommande lagkrav. Här förbereds för återanvändning och för vidare transport till textilexpertis och kunder utomlands. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO HUMAN BRIDGE I början av 2024 invigs en ny storskalig sortering i Rosersberg utanför Sigtuna. När också den EH¿QWOLJD DQOlJJQLQJHQ XWDQI|U Vetlanda byggts ut kommer de att kunna sortera 40 000 ton textil per år. Vissa delar automatiseras men mycket arbete kommer fortfarande att ske PDQXHOOW (WW VNlO WLOO VDWVQLQJHQ lU DWW kommande lagstiftning innebär förbud mot export av osorterad textil. – Först måste textilen omvandlas från avfall till en produkt. Det är precis vad vi ska göra i Rosersberg. Vi ska sortera bort avfall och emballage, para ihop skor och paketera, säger Lars Råsberg, biträdande direktor med ansvar för näringsverksamhet inom Human Bridge. Export nödvändigt Nästa anhalt för textilierna är framför DOOW %DOWLNXP RFK 6ORYDNLHQ +lU ¿QQV verksamheter med 30–40 års erfarenhet av textilsortering som kan få ut 350–400 fraktioner till halva lönekostnaden jämfört PHG 6YHULJH (WW I|UV|N DWW E\JJD XW PRWsvarande sortering i Sverige, Returtex, gick snart i konkurs, påpekar Lars Råsberg. Även i nästa steg skickas en stor del av textilierna vidare. – I Kenya vill man ha begagnade kläGHU IUnQ (XURSD 'H lU YlOGLJW P\FNHW bättre kvalitet än nya från Kina som annars är det man har råd med. Det PnVWH (8 V SROLWLNHU RFNVn WD KlQV\Q till. Det sägs att två tredjedelar av världens befolkning är beroende av second hand för att kunna klä sig. Avfallsdefinition ett problem Lars Råsberg tror inte att kravet på separat insamling av textilavfall kommer att generera några större förändringar vad gäller mängden insamlad textil. Sortering export ering möjliggör Human Bridges nuvarande anläggning. Lars Råsberg.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=