AVFALL OCHMILjÖNya siffror på matsvinn IoT ändrar sopbeteende Kampen om kolatomerna Mot fossilfri förbränning Nu sorterar Bihac Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #2/2024 BOKA årsmötet 28–29 maj TEMA SOCIAL HÅLLBARHET: En arbetsplats för alla
"# ! ! ! ! ! ## $$ "$ !
Nr 2 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #2/2024 Vägval för slaggåtervinningen .....................36 Här testas produktpass ....................................39 Rätt klassificerat farligt avfall .....................40 Fråga juristen ................................................................40 Jorden runt ......................................................................41 Så knöt de banden med Bihac ..................42 AVFALL SVERIGE Nya rapporter ...............................................................44 Biokol får eget nätverk .......................................45 Framtida värdar sökes ........................................45 NOTISER ........................................................................46 TEMA SOCIAL HÅLLBARHET............12 AKTUELLT IoT ändrar sopbeteende ...................................24 Plaståtervinning växer snabbt ....................26 Säkrare fotsteg ..........................................................27 Två samspelta slitvargar ..................................28 Lagar och regler på ÅVC....................................29 Kampen om kolatomerna ................................30 Mer isolering kan cirkuleras .........................31 Vägen mot fossilfri förbränning II ............32 Här är plastbovarna i restavfallet ...........34 FossilEye redo för marknaden ...................35 LEDARE .............................................................................. 5 NYHETER Dryckesförpackningar förbränns ................. 6 Svårare exportera avfall ....................................... 6 Mycket mat slängs av producenter ....................................................................... 7 Fler gör mer för minskat matsvinn ........... 7 Ny databas för kemikalier .................................. 7 Spenat bra i batteriåtervinningen .............. 8 Ny teknik återvinner polyester ...................... 9 Direktiv ska stoppa miljömord ...................... 9 Affärsnytt ...........................................................................10 12 20 24 32 28 14
www.pwsab.se Med PWS sortiment får du tillgång till pålitliga, hållbara och praktiska avfallslösningar för olika avfallsfraktioner, där källsorteringen är både enkel och effektiv. Vill du veta mer om hur du kan införa fastighetsnära insamling på ett smidigt sätt? Tveka inte att kontakta oss! Våra lösningar är redo! Med ökade krav på fastighetsnära insamling och källsortering Blok2 flexibel med delbara moduler, platsbesparing under jord ålitliga, hållbara vfallsfraktioner, ektiv. stighetsnära att kontakta oss! moduler, platsbesparing under jord City Bin markbehållare med god tillgänglighet
Nr 2 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 5 Det är upp till bevis LEDARE REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 2 april 2024 OMSLAGSBILD Lars Ardarve UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 525 kr/år. Icke medlemmar 650 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK ByWind, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 39. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 DE SENASTE ÅREN har EU-instanserna varit en radikal kraft, som resulterat i genomgripande förändringar kring lagstiftningen för ökad hållbarhet. Många bedömare menar att EU-valet i juni kommer att leda till ett mer konservativt parlament, där hållbarhetsfrågorna inte kommer att ges samma prioritet som i dag, utan EU-politiken kommer i stället framöver att överskuggas av andra frågor. Jag hoppas att de har fel och att de kraftiga rörelserna som skett i riktning mot cirkularitet inom lagstiftningen, den statliga styrningen och tekniken kommer att fortsätta. SÅ ÄVEN OM spelplanen vad gäller EU sannolikt kommer att förändras, inte minst på grund av att samma förändULQJDU UHGDQ JHQRPV\UDW ÀHUD DY GHQ nationella valen runt om i EU, så hoppas jag att insikterna om att en hållbar utveckling behöver vara ekonomisk, social och miljömässigt hållbar är något som kommer vara väl förankrat hos de beslutsfattare som till hösten intar platserna i EU:s institutioner. En hållbar utveckling som balanserar dessa tre delar är bra för vår konkurrenskraft, skapar sysselsättning och skyddar miljön. Det är upp till bevis! I SVERIGE HAR avfallsbranschens närmaste myndighet, Naturvårdsverket, fått minskade anslag. Var tionde anställd kommer att sägas upp. Totalt sett har det svenska miljö- och klimatarbetet tilldelats 19 miljarder kronor, att jämföras med försvarets 119 miljarder. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att klimatförändringar och kapsejsande biodiversitet – som samtidigt visat sig vara hanterbart om vi bara investerar – utgör ett minst lika stort hot mot vår säkerhet och överlevnad som ett eventuellt militärt hot. Jag hoppar därför att vi kommer få se förändringar i kommande budgetar så att vår säkerhet och trygghet säkras på samtliga plan. Det är upp till bevis! PÅ SIDAN 6 kan vi läsa om hur stora mängder utsorterade förpackningar skickas till energiåtervinning. Hur ska vi förmå hushållen att fortsätta sortera sina förpackningar och lämna dem till materialåtervinning, när producenterna inte lyckas hantera sitt ansvar? OCH SÅ KOM beskedet att den svenska textilåtervinnaren Renewcell gått i konkurs. Det har ställts stora förhoppningar, både här hemma och utomlands, på att detta skulle bli en nyckelaktör för en hållbar textilindustri vad gäller bomull. DET FINNS ANLEDNING att känna sig bedrövad. Men den enes död visar sig även denna gång bli den andres bröd. För H&M, som var en av storägarna bakom Renewcell, har nu gått in i ett nytt samarbete kring textilåtervinning: Syre. Redan i år ska de ta en produktionsanläggning i drift i North Carolina för återvinning av polyester. Inom tio år planerar de ha tolv anläggningar över hela världen. Eftersom 75 procent av våra kläder utgörs av just polyester kan det vara ett smart drag. Även här är det upp till bevis! I DETTA NUMMER av Avfall och Miljö läser jag också om allt det positiva som händer kring social hållbarhet. Jag läser om ny teknik för återvinning och om hur kunskapen om det fossila innehållet i avfallet växer. Det lovar gott. Och porträttet av Kristianstad Renhållnings två hjältar, Micke och Mange, värmer – vilket fantastiskt engagemang. Vetskapen om att GHW ¿QQV PnQJD VRP GHP L YnU EUDQVFK ger mig ändå hopp denna vår. TEXT TONY CLARK, VD, AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2024 NYHETER Svårare exportera avfall Plastavfall får inte exporteras utanför OECD och bara i undantagsfall tillåts gränsöverskridande avfallstransporter inom EU. DET ÄR NÅGRA av resultaten om EU- parlamentets förslag till Waste Shipment Directiveträder i kraft. Det är stora mängder som nu måste ¿QQD DQGUD YlJDU H[SRUWHUDGH (8 32,7 miljoner ton avfall till icke EU- länder. Skärpningarna tillkommer för att skydda både människor och miljö. Sveriges möjligheter att föra in avfall för energiåtervinning kan också komma att påverkas. – Vi ser positivt på lagstiftningen, som syftar till ökad återvinning och minskad deponi. Den hotar inte Sveriges möjligheter att sälja energiåtervinning utomlands. Den är ju till för att förhindra illegal avfallstransport och dumpning, men det får inte bli för mycket administration för då kan det bli ett handelshinder, kommenterar Ylva Centerlund, D̆ lUVXWYHFNODUH RFK DQVYDULJ I|U 6\VDYV bränsleportfölj. Ännu återstår ett formellt godkännande DY WH[WHQ LQQDQ GHQ R̆ HQWOLJJ|UV L (8 V Ṙ FLHOOD WLGQLQJ. FOTO ANDREAS OFFESSON På väg att bli el eller ny mjölkförpackning? Oddsen är lika. Drygt hälften av det avfall som exporteras från EU till tredje land är metall i form av järn och stål. Turkiet är det enskilt största mottagarlandet. Hälften av de dryckesförpackningar som samlas in exporteras. Merparten av dem energiåtervinns istället för att bli nytt material. SVERIGE HAR OTILLRÄCKLIG kapacitet för att materialåtervinna dryckesförpackningar. Det visar DN:s granskning av Naturvårdsverkets och NPA:s statistik. 8QGHU VDPODGHV NQDSSW KlOIWHQ DY alla de dryckesförpackningar som satts på PDUNQDGHQ LQ WRWDOW WRQ $Y GHVVD YDU GHW VRP PDWHULDOnWHUYDQQV ”Utmaningen i att återvinna dryckesförpackningar, som exempelvis mjölkförpackningar och juiceförpackningar, är väl känd”, skriver NPA, Näringslivets Producentansvar, i en kommentar till Avfall och Miljö. Det är den tunna beläggningen av plast eller aluminium i dryckesförpackningar som gör det svårt att återvinna dem. Fiskeby är den enda anläggningen i Sverige, och en av få i Europa, som kan skilja de tunna beläggningarna från kartongen. Fiskeby tar emot cirka hälften av de utsorterade pappersförpackningarna. Resterande skickas utomlands, där övriga förpackningar sorteras ut för materialåtervinning. Merparten av dryckesförpackningarna energiåtervinns. Nu höjs röster för att bygga svenska anläggningar för att skilja dryckesförpackningar från andra pappersförpackningar. Då skulle Fiskbys kapacitet kunna utnyttjas bättre. TetraPak, en av de största svenska producenterna av dryckesförpackningar, skriver i en kommentar till Avfall och Miljö: ´'HW ¿QQV HWW EUHWW VW|G LQRP YlUGHNHGMDQ I|U DWW GHW EHK|YV HQ H̆ HNWLYDUH struktur för återvinning av dryckeskartonger, särskilt för ökad kapacitet avseende sortering. - - - Vi vill i första hand få upp den svenska kapaciteten för materialåtervinning av dryckesförpackningar i Sverige.” Utsorterade förpackningar förbränns
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER 450000 ton livsmedel når aldrig butiken Jordbruksverket bedömer att de årliga förlusterna av livsmedelsråvaror som inte lämnar gårdar, båtar, packerier, kvarnar och slakterier till nästan en halv miljon ton. Förlusterna betyder uteblivna intäkter och ger klimatpåverkan i onödan. LIVSMEDELSFÖRLUSTER ÄR till exempel spannmål och grönsaker som inte kan skördas, som komposteras på gården eller blir foder fast de var tänkta att bli mat. Det handlar också om djur som inte NDQ VODNWDV ¿VN VRP NDVWDV WLOO EDND WLOO havet och biprodukter från industrin. En rapport från Jordbruksverket visar bland annat att en tredjedel av morötterna som RGODGHV DOGULJ OlPQDGH JnUGDU RFK packerier. Beräkningen baseras på åtta delrapporter som omfattar produktion av nötkött, griskött, mjölk, kvarnvete, potatis, PRU|WWHU MRUGJXEEDU ¿VN RFK VNDOGMXU De utgör tillsammans cirka hälften av primärproduktionen – den verkliga förlusten är alltså troligen betydligt större. En slutsats är att produktionen kan öka utan att klimatpåverkan ökar, bara vi får bukt med förlusterna. – Livsmedelsförluster behöver få större fokus framöver. Vi vill i samverkan med branschen, myndigheter och andra aktörer jobba med åtgärdsförslagen för att få till en förändring, säger Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket. 2020 lämnades 38 000 ton morötter kvar på gårdar eller packerier. Sverige har kommit en bra bit på vägen för att mindre mängd ätbar mat ska slängas, men takten bör öka för att målen ska nås. DET MENAR Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket i en rapport till regeringen. De tre myndigheterna har sedan Sn UHJHULQJHQV XSSGUDJ VDPYHUNDW NULQJ IUnJDQ RP PDWVYLQQ I sin senaste delredovisning konstaterar de att matsvinnet har PLQVNDW L ÀHUD GHODU DY NHGMDQ nWJlUGHU lU JHQRPI|UGD (WW QDWLRQHOOW HWDSSPnO KDU H[HPSHOYLV WDJLWV IUDP RFK GHW ¿QQV HWW formaliserat samarbete i hela livsmedelskedjan. Information till NRQVXPHQWHU RFK WLOO R̆ HQWOLJ VHNWRU KDU I|UElWWUDWV RFK PlUNQLQJ med sista förbrukningsdag används bara när det är nödvändigt. Men med nuvarande takt kommer inga mål nås, varken det inom $JHQGD RP HQ KDOYHULQJ DY PDWVYLQQHW HOOHU GH VYHQVND HWDSSPnOHQ RP PLQVNDGH OLYVPHGHOVI|UOXVWHU RFK SURFHQW PLQGUH PDWVYLQQ IUnQ WLOO )OHU DNW|UHU EHK|YHU MREED aktivt för att minska matsvinnet. Andra åtgärder återstår också att få till stånd eller skala upp. Framför allt saknas data kring matsvinnet, det krävs för att kunna prioritera rätt åtgärder. Vidare krävs mer information och bättre måltidsmiljö i vård, skola och omsorg, samt ökad kunskap om svinnförebyggande upphandlingar. Fler gör mer för minskat matsvinn LÄS MER i Slutrapport om livsmedelsförluster – Resultat och åtgärder för att mer ska bli mat 2024:1, som kan laddas ner från www2.jordbruksverket.se LÄS MER i Fler gör mer 2020–2023, som kan laddas ner från livsmedelsverket.se Sedan 2022 har den europeiska kemikaliemyndigheten Echa arbetat på ett nytt system för att publicera information om kemikalier. Nu är den första delen publicerad. I ECHAS BEFINTLIGA GDWDEDV VRP WLOONRP ¿QQV PHU lQ NHPLNDOLHU +lU NRPELneras information från industrin med EU:s lagstiftning. Den nya, Echa Chem, ska ge än bättre möjligheter för att hantera det växande antalet ämnen och utnyttjar ny teknik på ett bättre sätt. – Echa Chem har utformats för att vara en ÀH[LEHO WHNQLVN SODWWIRUP VRP NDQ KDQWHUD VWRUD PlQJGHU GDWD RFK YDUD ÀH[LEHO I|U ROLND EHKRY som uppstår, till exempel från nya uppgifter som ska tilldelas Echa. Så man kan säga att med de tekniska val som gjorts är Echa Chem verkligen en framtidssäker lösning, kommenterar Kai Taka-aho, Echas chef för informationssystem. Ny databas för kemikalier DATABASEN hittar du på chem.echa.europa.eu
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2024 NYHETER Snart kan uttjänta elbilsbatterier återvinnas på ett mer miljövänligt och betydligt effektivare sätt, tack vare forskning vid Chalmers. 100 PROCENT AV aluminiumet och 98 procent av litiumet kan återvinnas till nya batterier med den nya tekniken. Det är möjligt tack vare oxalsyra – ett ämne som förekommer naturligt i till exempel rabarber och spenat. Det krävs också rätt temperatur, rätt koncentration och rätt tid. – Hittills har ingen lyckats hitta exakt rätt förutsättningar för att separera så här mycket litium med oxalsyra – och dessutom få bort allt aluminium samtidigt. Eftersom alla batterier innehåller aluminium behöver vi kunna ta bort det utan att förlora de andra metallerna, säger Léa Rouquette, doktorand vid institutionen för kemi och kemiteknik. Till skillnad från andra försök, som börjar med att ta bort orenheter, satsar Chalmers-forskarna på att separera ut litium tillsammans med aluminium. På så sätt kan även värdefullt nickel, kobolt och mangan cirkuleras. I ett följande steg separeras det åtråvärda litiumet från aluminiumet. – Det behövs alternativ till dagens oorganiska kemikalier. Dessutom är en DY GH VW|UVWD ÀDVNKDOVDUQD L GDJHQV SURcesser att få bort restmaterial som aluminium. Det här är en innovativ metod som kan förse återvinningsindustrin med nya alternativ och bidra till att lösa problem som hindrar utvecklingen, säger Martina Petranikova, docent vid institutionen för kemi och kemiteknik. Växtämne ger bättre batteriåtervinning handplockad kunskap PLOCKANALYSER FÖR DEN SOM BRYR SIG! Bryr ni er om innehållet i ert avfall? Envir är och kan bistå med analyser av olika typer av avfall, såsom hushållsavfall, källsorterade tidningar och förpackningar, industriavfall, grovavfall och deponirester. Vi är experter på att genomföra plockanalyser för att ge er en detaljerad insikt i vad som slängs och hur ni kan förbättra er avfallshantering. Envir finns för att hjälpa er att göra skillnad. www.envir.se Fredrik Jedeur-Palmgren +4670 569 75 85 alt. fredrik.jedeur-palmgren@envir.se Léa Rouquette, doktorand, institutionen för kemi och kemiteknik. Under 2024 kommer 196 biogasprojekt få produktionsstöd, meddelar Energimyndigheten. Pengar finns också att söka från Klimatklivet för nya satsningar. 680 miljoner till biogas
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER Europaparlamentet har antagit nya regler om miljöbrott och straff för dem som begår dem. MILJÖBROTT ÄR DEN fjärde vanligaste kriminella verksamheten i världen. Men nu ska det bli ändring. Parlamentet har enats om ett nytt direktiv. Allvarliga brott mot EU:s kemikalielagstigning och vatten- eller markförorening räknas till exempel som NYDOL¿FHUDGH EURWW RP GHW OHGHU WLOO DWW HWW HNRV\VWHP förstörs. I det fallet kan brottet jämföras med vad parlamentet kallar ”miljömord”. Enskilda brott kan ge tio års fängelse, och företag kan få böter på upp till 5 procent av sin globala RPVlWWQLQJ HOOHU PLOMRQHU HXUR – Enligt den här överenskommelsen är det förorenarna som får betala. Dessutom är det ett stort steg i rätt riktning att när ett företag förorenar är det inte bara företaget självt utan även personer i ledande ställning som hålls ansvariga, säger den nederländska parlamentariker Antonius Manders i ett pressmeddelande. 'LUHNWLYHW WUlGHU L NUDIW GDJDU HIWHU GHW DWW GHW KDU R̆ HQWOLJJMRUWV L (8 V Ṙ FLHOOD WLGQLQJ 6HGDQ har medlemsländerna två år på sig att införliva det i sin nationella lagstiftning. Nytt direktiv ska stoppa miljömord Ett samarbete mellan Rewin, Wargön Innovation och Vargön Alloys ska resultera i återvinning av polyester av hög kvalitet, dessutom i en energieffektiv återvinningsprocess. GRUNDEN FÖR MALMÖFÖRETAGET Rewins process ligger i kemisk extraktion av ren polyester från insamlad textil. Det resulterar i en högkvalitativ, förädlad polyester som är redo att användas i produktionen av nya textilier. 7LOO VRPPDUHQ lU PnOHW DWW HQ första testanläggning för återvinningen ska utvecklas på Sege industriområde i Malmö. När den är färdig att tas i drift lU SODQHQ DWW GHQ VND À\WWDV WLOO 9DUJ|Q Alloys på Wargöns industri- och innovationspark utanför Vänersborg. – Under de kommande fyra åren ska vi optimera vår teknik i en testanläggning, och i projektets senare del är målet att byggnationen av en fullskalig anläggning ska påbörjas. Förutom polyestertillYHUNQLQJHQV PLOM|EHODVWDQGH H̆ HNWHU ser vi att kommande EU-lagstiftning GULYHU Sn HQ HIWHUIUnJDQ Sn ¿EHU WLOO ¿EHU nWHUYXQQHQ SRO\HVWHU VlJHU $QGHUV Arkell, teknisk chef på Rewin. Målet är en årlig produktion om WRQ nWHUYXQQHQ SRO\HVWHU 5HGDQ LGDJ ¿QQV nWHUYXQQHQ SRO\HVWHU L SODJJ L DOOW ÀHU EXWLNHU PHQ $QGHUV Arkell menar att vi som konsumenter inte ska låta oss luras. – Den återvunna polyester som företagen använder idag kommer från 3(7 ÀDVNRU 'HVVD ERUGH FLUNXOHUD L HWW slutet system för livsmedelsbranschen och inte användas för att skapa textil- ¿EUHU 9nU O|VQLQJ JHU HWW nWHUYXQQHW SRO\HVWHUPDWHULDO JHQRP ¿EHU WLOO ¿EHU återvinning, vilket bidrar till att skapa ett eget slutet system för polyester inom textilbranschen. Banbrytande teknik för polyesteråtervinning 60 procent av all nyproducerad textil är tillverkad av polyester. Med ny teknik kan mer återvinnas till ny textil, menar Henrik Weine, en av grundarna till Rewin. Annons Ideano Nya utsorteringskrav för matolja Sedan årsskiftet får matolja inte längre slängas i restavfall*. Vilka alternativ kommer ni erbjuda invånarna i din kommun? Hör av dig till oss så tittar vi på en lösning för insamling och återvinning! www.miljotratten.com Karin Sundby, karin@ideando.se * Läs om undantag på www.avfallsverige.se
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2024 AFFÄRSNYTT El-Kretsen permanentar sin vd Efter en tid som tillförordnad vd har Fredrik Benson utsetts till ordinarie vd i producentansvarsorganisationen El-Kretsen. Fredrik har en mångårig och mycket gedigen kunskap om bolaget, har bland annat varit verksam som ansvarig för verksamhetsutveckling. Däckåtervinning till Uddevalla Scandinavian Enviro Systems, Antin Infrastructure Partners och Michelin går samman för att investera i en återvinningsanläggning för däck i Uddevalla. Q1 i år ska den verksamheten köra igång. Detta är en av flera planerade anläggningar i Europa. Målet är att till 2030 nå en årlig återvinningskapacitet på upp till en miljon ton. Renewcell i konkurs Den svenska textilåtervinnaren Renewcell har lämnat in en konkursansökan. Som orsak till beslutet anges att de inte har lyckats säkra tillräcklig finansiering för att kunna slutföra den strategiska översynen, som aviserades den 20 november 2023, med tillfredsställande resultat. 2020 flyttade företaget in i Ortvikens bruk i Sundsvall, där de producerade dissolvingmassa av produktionsspill och textilavfall i bomull. En av ägarna, H&M, satsar nu istället på återvinning av polyester i bolaget Syre. Flintab representerar banbrytande teknik inom vägning och registrering. Vår konstanta strävan efter innovation garanterar att du får tillgång till de senaste och mest avancerade lösningarna för att optimera din verksamhet. Med oss säkerställer du framtiden för din verksamhet. WWW.FLINTAB.SE | INFO@FLINTAB.SE | 036-31 42 00 Framtidssäkra din verksamhet WE MAKE IT EASY! Han ska fixa ny biogas Lars Grundqvist är ny vd för Biogas i Jämtland-Härjedalen AB. Han är kemiingenjör, och har tidigare arbetat med allt från petrokemi och medicinteknik till ubåtar och sågverk. – Det som lockade mig här är möjligheten att få bygga upp en helt ny fabrik. Vi investerar 400 miljoner i en ny anläggning, säger Lars Grundqvist. Våren 2025 planeras den nya biogasanläggningen i Gräfsåsen att stå klar, med Östersunds kommun som huvudägare. Förre vd, Torbjörn Stark, går i pension, men fortsätter bidra som konsult. Faun tar över produktion efter konkurs I slutet av 2023 försattes det neder- ländska moderbolaget i Geesinknorba- koncernen, som även haft verksamhet i Sverige, i konkurs. Faun-Zoeller har förvärvat konkurrentens centrala reservdelslager, övriga materiella tillgångar och produkträttigheter från konkursboet. Avsikten är att tillhandahålla fortsatt service på produkter från Geesinknorba. Den fyrfackssopbil som lanserades sommaren 2023 kommer också att produceras av Faun-Zoeller. Vd på plats hos Vivab Vatten och Miljö i Väst har anställt Henrik Petzäll som vd. Han har tidigare varit förvaltningschef på Hamn och gata i Varbergs kommun och innan dess arbetat på Trafikkontoret i Göteborg. Han har alltid haft ett starkt intresse för samhällsutveckling och med sig i bagaget har han bland annat kompetens inom ekonomistyrning, entreprenader och upphandling. – Vi kan inte fortsätta och tro att våra resurser räcker i all oändlighet. Vi behöver tänka och göra på ett annat sätt kring allt vi använder. Återbruk är ett jättebra exempel på att alla kan göra något. För mig är hållbarhet en viktig del i huvuduppdraget, säger Henrik Petzäll. Förra vd Margareta Björksund- Tuominen jobbar kvar på Vivab, men idag som chef för Forskning och utveckling samt Miljökemi. Plastguru ordförande för delegation Regeringen har utsett Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning, till ny ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi. Samtidigt utsågs Caroline Andermatt, vd på Myrorna, till ny vide ordförande. Delegationen för cirkulär ekonomi är ett rådgivande organ till regeringen som ska bidra till näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi. Sedan tidigare är Avfall Sveriges vd Tony Clark ledamot i delegationen.
Värt att bevara? www.recyclingteknik.se T. +46 (0)31-760 60 16
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2024 TEMA SOCIAL HÅLLBARHET Social är också en Avfallsbranschen ska vara en garant för att människor ska känna sig trygga med att kommunerna arbetar enligt avfallshierarkin och att avfallshanteringen sköts bra, slår Avfall Sveriges vd Tony Clark fast. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANS FOTO DANIEL LARSSON C SR-frågor ligger Tony Clark varmt om hjärtat. Han har jobbat med det i olika roller, och för branschen är hållbarhet en nödvändighet, anser han. – Såväl ekonomisk som miljömässig och social hållbarhet är viktigt. Vi ska verka i samhället och vara en positiv kraft i svensk omställning. Vi ska påverka människor så att de får en bättre miljö och är trygga med att vi tar hand om avfall på rätt sätt, säger Tony Clark. Tony Clark har jobbat i eller nära Regeringskansliet i två decennier. – Under min tid på ambassaden i Beijing var jag med och satte upp världens första och hittills enda bilaterala CSR-avtal med Kina. Svenska företag upplevde att de missgynnades av tron att alla multinationella företag utnyttjade kinesisk arbetskraft. Företagen ville visa att de hade bra arbetsvillkor, arbetsmiljö, miljöengagemang och jobbade för antikorruption. Så ambassadens CSR- center, som jag ledde, hjälpte företagen att kommunicera detta. Sunda värderingar skapar god arbetsmiljö. Det gynnar både de anställda, kunder och besökare. Som här i Kristianstad. Vilken är den viktigaste hållbarhetsfrågan idag? – Om man ska lyckas, oavsett bransch, måste man ha både personal och ledningen med sig. Alla måste ha en känsla för att CSR – och inte minst den sociala hållbarheten – är en del i kärnverksamheten. Och vi inom avfallsbranschen måste ha sunda värderingar och skapa miljöer där ungdomarna trivs så att vi kan attrahera dem, poängterar han. Vilka sociala hållbarhetsfrågor står högst på din agenda? – Vi har sett stora framgångar med vårt valideringsarbete där vi verkar för att höja statusen på renhållningsarbetare. Vi arbetar aktivt med kundbemötande så att våra medlemmar kan visa på ett ansvarstagande i samhället och bemöta alla medborgare på ett bra sätt. Det ger en bra avfallshantering. Många medlemmar är också involverade i vårt samarbete med Sobona och Arbetsförmedlingen om att erbjuda insteg på arbetsmarknaden för utrikesfödda och nyanlända. OM MAN SKA LYCKAS, OAVSETT BRANSCH, MÅSTE MAN HA BÅDE PERSONAL OCH LEDNINGEN MED SIG. ALLA MÅSTE HA EN KÄNSLA FÖR ATT CSR – OCH INTE MINST DEN SOCIALA HÅLLBARHETEN – ÄR EN DEL I KÄRNVERKSAMHETEN.” hållbarhet ä k å avfallsfråga också en
Nr 2 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 13 SOCIAL HÅLLBARHET TEMA Vad gör Avfall Sverige internationellt? – Avfall Sverige är involverat i hur fem pilotstäder världen över kan nå visionen om noll avfall, och på uppdrag av Sida har vi ett jätteprojekt tillsammans med Salar International för att stärka Ukrainas avfallshantering och bygga upp infrastrukturen. Det handlar om att skapa drägliga levnadsmiljöer för de många människor som dagligen brottas med stora avfallsproblem i sina samhällen. I Quito i Ecuador hjälper vi också till att hantera avfallsproblematiken. Det handlar om att bistå med att se över stadens avfallsplaner och att skapa goda miljöer för de boende. Gör man det så händer också mycket annat positivt i samhället. – Vi jobbar mycket genom vår internationella organisation Iswa och med FN. Genom Iswas scholarship program ger vi utbildningsstipendier till barn till waste-pickers. En av stipendiaterna, som vuxit upp på en soptipp har blivit läkare. Det är inte människorna det är fel på, det är deras miljöer. Vad är din slutsats? – Vi kan göra mycket för ökad social hållbarhet i Sverige och världen! VIKTIGA BRANSCHFRÅGOR Kompetensutveckling Höjd status genom yrkesvalidering Ansvarstagande roll i samhället er d amt s ka å, rmtill som are. , Tony Clark har mång- årig erfarenhet av att jobba med social hållbarhet.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2024 TEMA SOCIAL HÅLLBARHET EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering, CSRD, sätter strålkastarljuset på social hållbarhet. Även de som inte omfattas av det nya direktivet tjänar på att sätta sig in i det, framhåller hållbar- hetsexperten Marie Baumgarts. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANS Marie Baumgarts har suttit med i den tekniska expertgruppen som tog fram begreppet ”dubbel materialitet” och taxonomin, ett tankekapital som också är användbart i arbetet med CSRD. CSRDska hjälpa D r e R EU:s CSRD Även tjäna hetse BAR
Nr 2 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 15 SOCIAL HÅLLBARHET TEMA MARIE BAUMGARTS BÄSTA TIPS INFÖR CSRD Börja med mindre delar, gör en Q&A och fundera på vad olika saker betyder för er och vad som händer härnäst. Om du inte känner din värdekedja, inventera hur den ser ut. Finns det möjligheter att minimera avfallet? Kan man förbättra eller effektivisera avfallshanteringen? Fundera på hur ni jobbat hittills med sociala frågor, hur har andra i branschen gjort, hur förhåller ni er jämfört med dem och vad kan ni lära av dem? Nästa år kommer det finnas publicerade rapporter att titta på. Konsulten om CSRD – MAN VILL STYRA verksamheterna i rätt riktning och öka takten i omställningen, säger Helena Faxelid, hållbarhetskonsult på Tyréns. – Den gäller anställda, konsumenter, kunder och påverkan på omkringliggande samhälle och leverantörsledet. Man kan inte jobba med allt utan måste fråga sig vad som är väsentligt. CSRD hjälper till att sålla fram de viktigaste frågorna och leder troligen till mer faktiska insatser och sociala förbättringar. Man ska inte bara rapportera utan även sätta mål och få in det i sina strategiska beslut och i det dagliga arbetet. 9DG VHU GX I|U H̆ HNW Sn DYIDOOV sektorn? – Ökat fokus på cirkularitet, resursDQYlQGQLQJ RFK D̆ lUVQ\WWD J|U DWW man ser avfall som en resurs som kan omvandlas till något nytt. Det skapar arbetstillfällen och goda möjligheter för personer som kan behöva arbetsträning att hitta meningsfulla uppgifter, säger hon. S ocial hållbarhet kommer allt högre upp på agendan. I och med det nya EU- direktivet CSRD, som trätt L NUDIW L nU À\WWDV KnOOEDUhetsfrågorna, inklusive social hållbarhet, högre upp i organisationen. För att förstå dess betydelse för social hållbarhet i branschen har vi pratat med Marie Baumgarts, som var med och skapade EU:s gröna taxonomi och idag är hållbarhetsexpert på KPMG och även rådgivare till EU:s expertpanel I|U KnOOEDUD ¿QDQVHU – CSRD är lite som att tända lampan. Om man tidigare navigerat i mörker, blir det mer transparent nu. De bolag som börjar rapportera kommer behöva rapportera nyckeltal för sociala hållEDUKHW RFK GH VRP EH¿QQHU VLJ L GHUDV värdekedja får vara beredda att visa hur de jobbar med social hållbarhet, säger Marie Baumgarts. 9DG VHU GX I|U EUDQVFKVSHFL¿ND IUnJRU med anledning av CSRD? – Alla bör bekanta sig med CSRD och taxonomin och försöka se hur de kan öka investeringar och kundnytta för att minska utsläppen och öka cirkulariteten. – De sociala frågorna för avfallsaktörer handlar om arbetsrätt, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt kringboende. Men även om att analysera värdekedjan. Vart tar avfallet vägen, vilken är slutplatsen och vad får det för konsekvenser för människor? Vilka svartarbetare DQYlQGV" 'HW ¿QQV PnQJD IUnJRU DWW ställa sig. Helena Faxelid är Senior hållbarhetskonsult som drivs av att väcka engagemang för förändring. CSRD I KORTHET CSRD gäller alla stora företag oavsett om de är noterade eller inte. I första om- gången omfattas i Sverige börsnoterade företag och koncerner med minst 500 anställda och i andra omgången stora företag som uppfyller minst två av följande tre kriterier: minst 250 anställda, minst 550 miljoner kronor i omsättning och/eller 280 miljoner kronor i balansomslutning. Senare kommer även mindre börsnoterade bolag att omfattas av kraven. Syftet med hållbarhetsrapportering är att ge finansmarknaderna tillgång till tillförlitlig fi och jämförbar information om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Rapporteringen ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar och underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden. De som omfattas av CSRD omfattas även av kraven i EU:s taxonomi, som är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter. Första omgången: räkenskapsår som inleds 1 juli 2024 eller senare. Andra omgången: räkenskapsår som inleds 1 januari 2025 eller senare. Faktarutan bygger på information vid pressläggningen.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2024 TEMA SOCIAL HÅLLBARHET TEXT BARBARA TALTAVUL, FRILANS FOTO JOAKIM SJÖHOLM T ekniska verken i Linköping, som hållbarhetsredovisat enligt GRI:s standard sedan I|UEHUHGHU VLJ I|U IXOOW för att vara redo att rapportera enligt CSRD från och PHG UDSSRUWHULQJVnU – Vi har något att bygga på. Men CSRD innebär en nivå till, säger Charlotte Billgren, hållbarhetschef vid Tekniska verken i Linköping. – Den stora skillnaden är att CSRD kräver en dubbel väsentlighetsbedömning, det vill säga inte bara som tidigare en analys av hur vi påverkar vår omgivning utan även av hur de väsentliga KnOOEDUKHWVIUnJRUQD SnYHUNDU YnU D̆ lU och lönsamhet, och dessutom en kvanti- ¿HULQJ DY ULVNHU RFK P|MOLJKHWHU – Vi har redan gjort en dubbel väsentlighetsbedömning i års- och hållbarhetsUHGRYLVQLQJHQ YL SXEOLFHUDGH PHQ då var inte hela standaren för CSRD känd. Nu försöker vi se om något mer krävs. Tydliggör risker och möjligheter – Den stora insikten är betydelsen för vår D̆ lU 'HW EOLU LQWH DQGUD PHQ W\GOLJDUH risker och möjligheter och bättre diskusVLRQHU XWDQ VLGRVSnU QlU PDQ NYDQWL¿HUDU IUnQ ÀHUD KnOO För Tekniska verken handlar det väldigt mycket om klimatrisker och hur stora de kommer vara framåt, inte bara om storleken på utsläppen utan om hur de påverkas, konstaterar hon. – Ett högt koldioxidpris kan påverka YnU D̆ lU EnGH QHJDWLYW RFK SRVLWLYW WLOO exempel får biogas en annan möjlighet. 9L VnJ RFNVn DWW GHW NDQ ¿QQDV XSSHQEDUD risker hos leverantörerna beroende på var deras produktion sker. Även om de tidigare rapporterat om social hållbarhet har det blivit tydligare nu, uppger hon. – Tillgänglighet är en viktig social fråga för oss. För våra kunder handlar det om tillgång till el, vatten, värme och bredband för att exempelvis inte hamna i utanförskap, och att vi tillgängliggör CSRD lyfter hållbarhet i organisationen. Nyckeltal och mål kan vara en stor fördel för social hållbarhet och de tydliggör i sin tur riskerna, visar erfarenheter från Linköping. CSRD bra för affärerna Charlotte Billing, i mitten, diskuterar CSRD med kollegor på Tekniska verken.
återvinningscentraler så att alla kan använda dem. Internt behöver vi säkerställa vår kompetensutveckling och arbeta mer med mångfald. Vi är ute i skolor från lågstadiet till högskola, men kan säkert göra mer. Hållbara finanser Hon påpekar att CSRD tydliggör vilka sociala hållbarhetsfrågor som är de mest väsentliga. – För oss är det viktigt att veta vilka nyckeltal vi ska samla LQ RFK KD GDWD Sn 'HW J|U nU WLOO HWW YlOGLJW YLNWLJW nU Vn YL VDPODU LQ UlWW GDWD I|U UHGRYLVQLQJHQ XQGHU KHOD nU Den största lärdomen, och en framgångsfaktor i arbetet med såväl EU:s taxonomi som CSRD, är att hela hållbarhetsIUnJDQ NRPPHU P\FNHW QlUPDUH ¿QDQVVWDEHQ NRQVWDWHUDU hon. – Det har gett ringar på vattnet och gjort att man förstår varandra mycket bättre mellan avdelningarna. Våra investerare är intresserade av hur vi jobbar med hela spektret av KnOOEDUKHW 'HW WURU MDJ JHU H̆ HNW lYHQ Sn VRFLDO RFK HNRORJLVN hållbarhet. De sociala hållbarhetsfrågorna har dessutom till stor del legat på HR-funktionen, men CSRD har tydliggjort att till exempel mångfald är en mycket större fråga än ”bara” för HR, framhåller hon. – För att lyckas gäller det att inte bara kommunicera CSRD som redovisning utan som en strategisk nytta! Om vi pekar ut viktiga frågor, åtar vi oss att göra något. Vi ska sätta mål men också ta fram nyckeltal för att visa om och hur vi når dessa mål. Det kan vara en stor fördel, främst kanske inom social hållbarhet där detta inte gjorts i lika stor omfattning som inom andra områden. Mycket data Vad ser du för utmaningar med CSRD? – Det kan bli administrativt tungt att samla in alla data, P\FNHW lU NYDOLWDWLYW GlU GHW LGDJ NDQVNH LQWH ¿QQV GDWD 'HW gäller även att få organisationen att förstå att om vi pekar ut något i väsentlighetsbedömningen måste vi jobba med det och få det att genomsyra hela organisationen. Allt kommer inte att komma på plats på en gång, men diskussionerna på vägen dit är viktiga. Arbetet med den pågående uppdaterade dubbla väsentlighetsbedömningen ska vara klar i vår. FEM TIPS INFÖR CSRD Börja arbetet inför CSRD i god tid. Säkerställ en projektledare – som inte behöver vara hållbarhetsexpert. Få med hela organisationen. Kommunicera CSRD som en nytta och inte som redovisning. Prata med kunder, som också kommer rapportera enligt CSRD och ställa krav på information från er, och med leverantörer, som ni kommer behöva få in data ifrån. Var transparent. Definiera nyckeltal, sätt mål och se dem som åtaganden. SOCIAL HÅLLBARHET TEMA Annons Faun HUSHÅLLSNÄRA INSAMLING MED 4NORDIC! Nya generationens sopbilar med 4-facksteknologi och låga servicekostnader. Kontakta oss för demo och provkörning! Vi tillhandahåller ett brett program av fordon, originaldelar och tillbehör för effektiv avfallshantering. FAUN NORDIC AB | KALMAR | STOCKHOLM | info@faunnordic.com 010-147 15 00 • www.faunnordic.com
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2024 TEMA SOCIAL HÅLLBARHET R enovas ambition är att vara en attraktiv och inkluderande arbetsplats för alla. Varje år har de fokus på något område i sitt likabehandlingsarbete. För YDU IRNXVRPUnGHW +%74, , nU lU det etnicitet och hudfärg. Nästa år ska det handla om funktionsvariationer, inklusive neuropsykiatriska funktionsvariationer, NPF. – Arbete med aktiva åtgärder utifrån diskrimineringsgrunderna är lagstadgat. Vi gör en treårsplan med ett fokusområde I|U YDUMH nU 9L KDU MREEDW PHG DWW GH¿ niera vad vi menar med social hållbarhet och för oss innebär det justa villkor för vår personal och insatser för våra invånare, säger HR-chefen Elna Hansson. – Vi vill hjälpa människor att bli anställningsbara. Hos oss ska man känna sig trygg, då kan man vara sig själv men också bidra i vårt utvecklingsarbete, förtydligar hon. Dokumenterat utmärkt Arbetet har gett frukt. I somras tog Renova emot utmärkelsen Bästa -lPVWlOOGKHWVLQGH[ -b0,; I|U inom branschen Vatten & Avfall. Nyckelinstitutets index visar hur jämställda organisationers arbetsvillkor, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter är för män och kvinnor. – Men vi har fortfarande en bit kvar när det gäller jämställda arbetsgrupper och fortsätter därför att satsa på att få LQ ÀHU NYLQQRU L YnUD PDQVGRPLQHUDGH yrkesgrupper. För att få en jämnare könsfördelning försöker vi ge de kvinnor som jobbar hos oss bra förutsättningar. Fördelning i företaget är idag 21 procent kvinnor och 79 procent män. I de mansdominerade yrkesgrupperna är det bara 8 procent kvinnor. – Målet är att komma upp i relatioQHQ WRWDOW 'HW NDQ OnWD PRGHVW 9L VNXOOH KHOVW VH PHQ YL KDU OnJ personalomsättning och då tar det lite tid. För att lyssna in vad som är viktigt för kvinnorna på Renova hade vi en NYLQQRGDJ EnGH RFK RFK EM|G in rallystjärnan Tina Thörner. ± 9L KDU HQ SXQNWVOLVWD GlU YL nWJlUGDW FLUND 'HW U|U VLJ RP EODQG annat utbildningar och arbete med jargong, kvinnliga mentorer, kläder anpassat efter kvinnor, samt WLOOJnQJ WLOO ÀHU WRDOHWWHU 9L KDU också infört fria mensskydd. Normalt? När det gäller fokusområdena har de valt olika insatser. – Vi funderar mycket på vad det innebär att inte tillhöra en norm. Tillhör man normen är det svårare att förstå hur det är att inte göra det. Satsningen på HBTQI började försiktigt för några år sedan med en regnbågs- ÀDJJD RFK HQ UHJQEnJVWnUWD I|U DWW Yl[OD upp, bland annat med deltagande i Göteborgs West Pride parad i juni, Renova bedriver ett likabehandlingsarbete på flera plan och vill skapa en arbetsplats för alla. Det har gett riktigt bra resultat. TEXT BARBARA TULTAVULL, FRILANS FOTO LARS ARDARVE Här platsar alla Satsningen på HBTQI började försiktigt för några år sedan med en regnbågsflagga och en regnbågstårta för att växla upp, bland annat med deltagande i Göteborgs West Pride parad i juni 2023.
Nr 2 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 19 SOCIAL HÅLLBARHET TEMA dekaler på samtliga sopbilar, föreläsningar och framtagandet av knappen ”Var dig själv”. – Vi ska gå i tåget i år också. Jag upplever att det blivit mer öppet. Vi pratar mer om dessa saker och det har stor betydelse för hur man presterar. Under förra året infördes även ett könsneutralt omklädningsrum med fyra platser. – Jag tror vi ligger rätt så tidigt ute med detta. Ledningens stöd Vad krävs för att satsningarna ska lyckas? – Vi har en ledningsgrupp som på riktigt tycker detta är viktigt, och inte bara något man säger. Vi har jobbat med likabehandlingsfrågor i många år, vi har en aktiv likabehandlingsgrupp med representanter från både produktionen och staben. – Årets fokusområde [etnicitet och hudfärg] är nytt och blir en utmaning. Det är svårare att prata om. Man vill inte låtsas om att man gör skillnad, men forskning visar på det. Och de som har en annan hudfärg eller bakgrund är medvetna om det. Språket spelar roll, men det handlar också om kulturVNLOOQDGHU 9L InU LQ DOOW ÀHU SHUVRQHU PHG annan etnicitet. Vi kommer jobba med kunskapshöjande åtgärder. Arbetet med HBTQI var lättare som tema eftersom det uppmärksammas mer i samhället. Elna Hansson, HR-chef. TRE TIPS Ha en ledning som tycker detta är viktigt Inse att arbetet tar tid Ta ett fokusområde i taget, man kan inte greppa allt samtidigt HBTQI är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner. Helelektrisk sjötransport NOAH påbörjar nu övergången till transport av ƪ ÚÚǤ ƪ ͚ ͔͔͔ ¤ ¤ ¡ Ú ¤ ÚǤ ¡ ƪ Ú ¡ ƦǤ ÚÚ ¡ Ú ¡Ǥ Ú ¡ ¡ Ú Ǥ ͖͔͖͘ ¡ ¤ Ú Ú Ǥ ¤ Ǥ
20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2024 TEMA SOCIAL HÅLLBARHET Det är livsviktigt att ha en korruptionsanalys. Den måste in i alla led, man måste ha koll på riskerna och ta bort dem och kriminaliseringen inom avfallssektorn, säger Parul Sharma. Hållbarhetsexperten och människorättsjuristen Parul Sharma med gedigen HUIDUHQKHW L &65 IUnJRU KDU ÀHUD JnQJHU korats till en av Sveriges hållbarhetsmäktigaste. Hon är idag vd för Academy for Human Rights in Business, ordförande för Amnesty international i Sverige och tf generalsekreterare för Institutet mot mutor, IMM. – Nya regler som CSRD är en tydlig signal från EU om att lyfta sociala, klimat- och miljöfrågor. Lagstiftarna har förstått att de inte kan bortse från den sociala dimensionen. Innan jul förde näringslivsorganisationen Institutet mot mutor, vars mission är att skapa tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt, en stor kampanj och släppte en rapport kopplad till bland annat avfallssektorn. – Det är livsviktigt för branschen att förstå korruptionsriskerna, vikten av förebyggande arbete och behovet av att LQWHJUHUD DUEHWHW L ÀHUD OHG XQGHUVWU\- ker Parul Sharma. – Antikorruption krävs för ökad social hållbarhet. Korruption har negativ social SnYHUNDQ Sn ÀHUD VlWW Särskilt utsatt för korruptionsrisker I rapporten ”Framträdande korruptionsrisker inom miljö och klimat”, som IMM publicerade i december, belystes miljö- och klimatområden som speciellt utsatta för korrupta ageranden. – I Sverige är förståelse av korruptionens betydelse inom miljö- och klimatområdet för all form av farligt avfall i allra högsta grad en social fråga, framhåller Parul Sharma. Rapporten tar upp fem områden inom klimat och miljö, som är särskilt riskutsatta för korruption. Ett av dem gäller dumpning och illegal transport av miljöfarligt avfall. – Vi vet sedan tidigare att korrupta ageranden är negativt för arbetet med hållbar utveckling. Det påverkar arbetet på såväl global nivå som i Sverige. En viktig del av arbetet är att förebygga att korruption ens förekommer, där det dessutom är viktigt att känna till de områden där korruptionsrisker är framträdande, kommenterar Parul Sharma. De årliga intäkterna, som genereras genom den illegala handeln med och dumpningen av farligt avfall, uppskattas till mellan 1,5 och 1,8 miljarder euro, enligt Parul Sharma. Även plast utgör ett problem. – För plastsektorn menar Interpol att JlUQLQJVPlQ DOOW RIWDUH LQ¿OWUHUDU ODJOLJ verksamhet för att använda detta som täckmantel och få tillgång till informaWLRQ RP À|GH RFK WUDQVSRUWHU 9L VHU RFNVn UHJHOEXQGQD ¿QDQVLHOOD EHGUl gerier och förfalskningar av dokument inom samtliga sektorer globalt och Sverige inkluderat, säger Parul Sharma. Fem rekommendationer För att bekämpa korruptionen vill Parul Sharma främst se fem åtgärder. 1. Större förståelse för vikten av att göra en risk- och sårbarhetsanalys inom miljö- och klimatområdet för korruption i näringsliv, myndigheter och andra aktörer. Att verka för antikorruption är den absolut viktigaste sociala hållbarhetsfrågan, understryker hållbarhetsprofilen Parul Sharma. Här delar hon med sig av sina främsta rekommendationer. TEXT BARBARA TALTAVUL, FRILANS FOTO NN Miljarder att vinna på stoppad Parul Sherma. Korruption betraktas som ett av de största hindren mot hållbar utveckling och förverkligandet av Agenda 2030.
Nr 2 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 21 SOCIAL HÅLLBARHET TEMA FALLGROPAR Några av de värsta fallgroparna i antikorruptionsarbetet, enligt Parul Sharma Att väldigt många frikopplar antikorruptionsfrågan från miljö och klimatfrågan generellt. Att man inte ser hur stor frågan är, samt att både näringslivet och offentlig sektor missar sambanden mellan social miljö och klimatmässig hållbarhet. Missar korruptionsanalyser inom miljö- och klimatstrategier. Intäktsbortfallet när man inte förstår hur viktig frågan är. Men även klimatstrategier som försenas eller hämmas på grund av att korruptionsanalysen missats. Miljö- och klimatpriser och utmärkelser till entreprenörer som arbetar inom avfallshantering utan att dessa har en tredjepartsverifiering (som exempelvis Think Pink). 2. Ökad medvetenhet och utbildQLQJ RP ULVNHUQD I|U LQ¿OWUHULQJ LQRP samtliga sektorer som de tagit upp i sin rapport. – Inom avfallshanteringen behövs kunskap om hur sårbarheten ser ut. Det ¿QQV LQJHQ HIWHUIUnJDQ Sn DWW J|UD DQDO\- serna eftersom man inte förstår hur stort problemet är. 3. Bakgrundskontroller av anställda, särskilt vid tillsynsuppdrag. – Vi ser en ökad kriminalitet och penningtvätt i avfallshanteringen. 1lUD SURFHQW DY DOOW DYIDOO L YlUOGHQ dumpas på öppna okontrollerade soptippar. Det är en konsekvens av kriminaliteten, konstaterar hon. – I Sverige måste vi få till en diskussion om bakgrundskontroller. Vi ser LQRP (8 HQ K|J LQ¿OWUHULQJ DY NULPLQHOOD aktörer. Grova miljöbrott förekommer även här, Think Pinks vd Bella Nilsson är inte ensam, säger Parul Sharma. 4. En speciell visselblåsarfunktion eller en statlig myndighet för korruption, speciellt inom miljö- och klimatexploatering. 5. Slutligen vill hon se att revisionsbranschen utvecklar verktyg så att de kan Parul Sherma deltar i inspektioner och revisioner världen över. Bilder får tas diskret med mobilen. koppla miljö- och klimatfrågor till mutor och korruption. – Det är väldigt konkreta förslag för att olagligheter i avfallssektorn ska stävjas. Fler illegala transporter , 6YHULJH DYVO|MDGHV nU GU\JW illegala gränsöverskridande transporter PHG DYIDOO YLONHW YDU WLR JnQJHU ÀHU lQ fem år tidigare, berättar hon. – Detta är ett stort problem i EU, JOREDOW RFK L 6YHULJH ,Q¿OWUHULQJHQ DY kriminella i legala sektorer är tydlig och de använder laglig verksamhet som täckmantel. Korruption är en av de större sociala hållbarhetsfrågorna som Sverige behöver beakta. Det ser säkert värre ut nu. Varför är branschen utsatt i Sverige? ± 'HW ¿QQV HQ K|J JUDG DY NRQWDQWhantering inom avfallssektorn som rör mineraler, då frodas mutor och korruption. Sverige har varit naiva inför illegala transporter och dumpning. – Avfallsbolagen vet vart deras avfall tar vägen. Men de måste förstå riskerna och sårbarheten, de måste fråga sig YDU ULVNHUQD ¿QQV KRV GHP +XU OlQJH har de arbetat med olika leverantörer? )LQQV V\VWHU GRWWHUERODJ NRSSODGH WLOO dessa, som vuxit snabbt? Är insynen dålig kopplad till leverantörer eller de kunder de säljer avfall till? Det kan ge en ¿QJHUYLVQLQJ Vilket är ditt bästa råd? – Att verkligen sätta sig ned för att försöka hitta korruption kopplat till avfallshanteringen. Den ger konsekvenser för väldigt sårbara grupper. Våga WD XSS ULVNHUQD RFK GH U|GD ÀDJJRUQD Revisionsbranschen behöver börja öka kontrollen redan nu. En förbättring inom området är akut. En verklighet i Sverige också Hur illa är det egentligen i Sverige och avseende svenska aktörer? – Vi ser att de kriminella handlingarna i avfallssektorn växer. Det är en verklighet i Sverige också. Vilken är din största oro? – De senaste tio åren har jag haft ett människorättsperspektiv och kopplat hälsofrågor till hållbar utveckling för att förstå vad som händer när klimat och miljöfrågan accelererar och är utom kontroll. Min oro gäller de människor som är kopplade till soptipparna exempelvis. Människor som bor där är inte medvetna om hur giftigt det är, för dem handlar varje dag om överlevnad.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=