Nr 2 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 23 SOCIAL HÅLLBARHET TEMA ”I ett miljöhus i Bergsjön har vi arbetat med tydligare skyltning av fraktioner, och generell upprustning”, säger Lars Bankvall, forsknings- och utvecklingschef på Framtiden. Skräp är ingen skitsak Renare områden ger ökad trygghet. Det visar Framtidenkoncernens hyresgästenkäter. I ett stort forskningsprojekt försöker de nu hitta nycklar till minskad nedskräpning. ”Det primära är att förändra normerna”, säger deras forsknings- och utvecklingschef Lars Bankvall. TEXT BARBARA TULTAVULL, FRILANS FOTO RICKARD BRYNGELSSON FÖRVALTNINGS AB FRAMTIDEN har en strategi för utvecklingsområden, vilken omfattar satsningar på 11 miljarder kronor på tio år. Ett forskningsprojekt knutet till denna strategi handlar om hur nedskräpningen kan minska i sex utsatta områden i Göteborg och bedrivs i samarbete med Göteborgs Universitet. – Vi söker förändra normer kring sophantering. Våra boendeenkäter visar att när nedskräpningen minskar och områdena blir renare ökar också tryggheten, säger Lars Bankvall och berättar att det blivit renare där de satsat och testat olika åtgärder. Tillit och skräp Utgångspunkten för projektet är två saker, som enligt forskning kännetecknar utsatta områden, uppger han. – Det ena är att den mellanmänskliga tilliten är mindre i dessa områden än i socioekonomiskt starkare områden. Det andra är att de boende upplever att nedskräpning är ett stort problem i områdena, en bild som våra underlag bekräftar. Genom projektet adresserar vi båda dessa utmaningar, och använder arbetet med minskad nedskräpning som ett sätt att åstadkomma ökad mellanmänsklig tillit. Minskad nedskräpning är en mycket större fråga än man tror för att bygga starka lokala samhällen. I projektet sker en kartläggning av nuläget och av åtgärder alltifrån nya miljöhus till information och nudging, som sedan ska följas upp. – Vi behöver bli bättre på att följa upp våra insatser, för att veta vad som har H̆ HNW 9L J|U GlUI|U H[SHULPHQW GlU YL testar olika åtgärder och mäter innan och efter åtgärd, för att kunna härleda HYHQWXHOO H̆ HNW 9L PlWHU VDPWLGLJW lYHQ på ett jämförbart ställe där ingen åtgärd J|UV I|U DWW VlNHUVWlOOD RP GHW ¿QQV HWW orsakssamband. Unika lösningar krävs En svårighet är DWW GHW LQWH ¿QQV HQ XQLversell lösning, framhåller han. – Det behövs olika lösningar i olika områden. Tesen är att vi behöver stärka en skötsamhetsnorm bland de boende. Forskningsstödet är svagt för att det UlFNHU PHG LQIRUPDWLRQ 'H ÀHVWD YHW hur man ska bete sig. Frågan är varför de inte gör det och hur vi kan stärka rätt beteenden. Ett steg kan vara att öka övervakning och sanktionering av felaktigt beteende, något som också har starkt stöd bland de boende. Men det är viktigt att kombinera sådana insatser med ändamålsenlig kommunikation. Projektet har visat att även om det är viktigt med rätt fysiska förutsättningar, så räcker inte detta för att skapa varaktiga förändringar. – Kärnan av resonemanget handlar om att stärka de skötsamma hyresgästerna, och att deras norm ska bli normen för hela området. Lösningen är inte att städa mer, det är mer att åtgärda ett symtom, utan att skapa förutsättningar för hyresgästerna att ändra beteenden. Komplexa samband Vad tror du de felaktiga beteendena beror på? – Det handlar KHOW VlNHUW RP ÀHUD ROLND samband, allt handlar ju inte om bristande normer. Många har exempelvis inte bil, vilket kan utgöra en extra utmaning vid PnQDGVVNLIWHQD Gn PnQJD À\WWDU RFK OlPnar grovsopor på gården. För att motverka detta så har vi exempelvis testat med att ställa ut containrar. Vi testar hela tiden. INITIATIV MED POSITIVT UTFALL En sop-app för miljövärdarna. Med den fotar de innan och efter en insats och samlar data. Rotera kärlen i miljöhusen så att de tomma står närmast dörren och blir lättare att nå Snabbt ta bort klotter. Åtgärdar man det lilla motverkar man det stora. Om det inte blir kvar blir det inte lika roligt. Insatser kopplade till äckelkänslan – städa direkt. Viktigt kommunicera rätt. Förklara för att förändra beteenden utan att bli arg. Renare = tryggare.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=