34 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2024 ENERGIÅTERVINNING Plastförpackningar, som omfattas av producentansvar, står för mest av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. FORSKNINGSPROJEKTET ”Fördjupad analys av plast i hushållens restavfall och dess potential till ökad materialåtervinning och minskad klimatpåverkan” visar att plastförpackningar, både hårdplast och mjukplast, står för mellan 35 och 43 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall, beroende på boendetyp. Dessutom har plast som inte omfattas DY SURG XFHQW DQVYDU LGHQWL¿HUDWV VRP en betydande bidragsgivare, med 12–17 procent av dessa utsläpp. Vissa plaster i denna avfallsfraktion kan också inneKnOOD lPQHQ VRP ¿QQV Sn NDQGLGDWOLVWDQ över farliga ämnen, vilket omöjliggör materialåtervinning. Men det stannar inte där. Studien belyser också andra avfallsfraktioners betydelse för klimatpåverkan. Blöjor och textilier, till exempel, bidrar också avsevärt till de totala koldioxidutsläppen, PHG EO|MRU VRP VWnU I|U ± SURFHQW RFK textilier 3–8 procent vid förbränning av hushållens restavfall. Stöd för fortsatt klimatarbete Resultaten från projektet, som baseras på faktiska mätningar, ger en mer konkret och exakt bild av klimatpåverkan från samtliga ingående avfallsfraktioner jämfört med tidigare studier som delvis baseras på uppskattningar. Detta ger beslutsfattare och andra intressenter ett bättre underlag för att utforma och implementera åtgärder för att minska klimatpåverkan från energiåtervinning av hushållens restavfall. Ökad och förbättrad källsortering, kommunikationsinsatser för att påverka konsumentbeteenden och investeringar i teknik för materialåtervinning samt koldioxidavskiljning och -lagring (CCS) eller -användning (CCU) är några av de åtgärder som kan vara aktuella. I Sverige står energiåtervinning av avfall för omkring 75 procent av klimatpåverkan från el- och fjärrvärmesektorn. Plastförpackningar i hushållens restavfall är en betydande källa till dessa utsläpp men en ny studie har funnit att det inte bara är plastförpackningar som leder till klimatpåverkan från avfallsförbränning. TEXT MAR EDO GIMÉNEZ OCH CARL JENSEN, RISE Här är plastbovarna i restavfallet PROJEKTET INITIERADES AV Renova och Göteborgs Stad (Kretslopp och vatten) och genomfördes av Rise. Finansieringen kom från olika håll, inklusive Avfall Sverige, Klimatledande Processindustri (finansierat av Vinnova, Västra Götalandsregionen och Västsvenska kemi- och materialklustret), samt Renovas utvecklingsfond. LÄS MER i rapport 2024:03 Fördjupad analys av plast i hushållens restavfall och dess potential till ökad materialåtervinning och minskad klimatpåverkan, som kan laddas ner från avfallsverige.se -1 0, 0. ,( +* )* )) )( . +(+ 4 / 5 / 5 % 2 / 2 3 // 3 5 / /5 & / '4 5 / ' 4 3 // 3 / 4 / // / / 5 / 5 / 2 3 / ' 4 3 .. .0 ,* ,( +1 *. . *- ++. Utsläpp kg fossil CO2/ton restavfall ĨƌĊŶ ŇĞƌďŽƐƚĂĚƐŚƵƐ ƌĞƐƉĞŬƟǀĞ ƐŵĊŚƵƐ &ŽƐƐŝůĂ ŬŽůĚŝŽdžŝĚƵƚƐůćƉƉ ďŝĚƌĂŐ ĨƂƌ ƌĞƐƉĞŬƟǀĞ ĂǀĨĂůůƐĨƌĂŬƟŽŶ ǀŝĚ ĨƂƌďƌćŶŶŝŶŐ Ăǀ ŚƵƐŚĊůůĞŶƐ ƌĞƐƚĂǀĨĂůů
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=