Nr 2 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 35 ENERGIÅTERVINNING FossilEye kan förändra avfallsmarknaden – VI SER ATT det är väldigt mycket återvinningsbar restplast i avfallet. Nu vet vi hur mycket, och hur det fördelas på olika kunder. Det säger projektledaren Henrik Lindståhl, forskningsingenjör på Tekniska Verken i Linköping. Han ser stora möjligheter med tekniken. ± (Q SURYHOGQLQJ NUlYHU WRQ RFK det dröjer sex veckor innan du får resulWDWHW 0HG )RVVLO(\H NDQ GX WHVWD NJ och du får svar direkt. – Det öppnar för olika möjligheter. Man kan kommunicera med kunden om plastinnehållet och belöna minskat plastinnehåll, så kunden känner en drivkraft. Det blir också möjligt att tydliggöra att plasten är ett problem för avfallskunderna, inte för fjärrvärmekunderna. Tre tester Än så länge ¿QQV )RVVLO(\H EDUD L HQ upplaga, i form av en mobil anläggning. Den har turnerat mellan de anläggningar som ingår i konsortiet bakom projektet tillsammans med Tekniska Verken i Linköping – Vattenfall Värme i Uppsala och Umeå Energi. De tre har utvärderat tekniken på tre olika sätt. – Vi körde mängdprov, för att sedan bränna och jämföra med kol 14-tester av rökgaserna. I Uppsala gjordes plockanalyser för att se att det stämde, och Umeå har gjort fysiska miljötester, bland annat för att se hur den klarar kylan. Anläggningen är anpassad för att stå väderskyddad utomhus. Det har krävts vissa kompletteringar, men elektroniken fungerar väldigt bra, säger Henrik Lindståhl. Framför allt visar utvärderingarna att FossilEye ger en god bild av det fossila innehållet. Verksamheter påverkas Tekniska Verken kommer framför allt att utnyttja FossilEye för verksamhetsavfall. Hushållsavfallet hanteras istället vid förbehandlingsanläggningen, där restavfallspåsarnas innehåll granskas med liknande teknik men där återvinningsbart material sorteras ut. De två anläggningarna kompletterar varandra, menar Henrik Lindståhl. – Verksamhetskunderna är mer priskänsliga än hushållsavfallskunderna. – Jag tänker mig att vi kommer att LGHQWL¿HUD GH NXQGHU VRP lU LQWUHVVHUDGH av det här och tillsammans jobba fram en modell för hur mottagningsavgiften kan se ut. Det är Robowaste som utvecklat FossilEye i samarbete med konsortiet, och snart kan de få bråda dagar. – Vi är väldigt nära att skriva ett samarbetsavtal om fortsatt utveckling av FossilEye, där de tar del av våra erfarenheter för att bygga en stationär anläggning. Henrik Lindståhl tror att målet om en fossilfri energiåtervinning innebär att många kommer att vilja investera i en egen FossilEye. – Om några anläggningar kan välja fossilfattigt avfall kommer övriga snart inse att det blir mer i deras anläggningar. Vår vision är att det ska säljas många sådana här system. Efter ett år av testkörningar och teknikutveckling är nu en lösning för att identifiera fossilt innehåll i avfall redo att växlas upp. Det ger möjlighet att låta förorenaren betala, vilket ger tydliga incitament till att sortera vid källan – viktiga steg mot målet om netto-noll-utsläpp för energiåtervinningen. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO TEKNISKA VERKEN KORT OM FOSSILEYE En stereokamera är kärnan i tekniken bakom FossilEye. Den ser på ljuset i andra våglängder, där olika material framträder tydligt. Denna information skickas vidare till en spektralkamera, som mäter volymen på de objekt som identifierats som plast. Utifrån denna data beräknas sedan densiteten. Omkring 10 miljoner kronor har anläggningen kostat. För att tekniken ska fungera optimalt krävs att avfallet sönderdelas ner till maximalt 40 centimeter stora delar. Grus och damm bör också siktas bort för att kamerorna ska kunna avläsa avfallet korrekt. Henrik Lindståhl ser FossilEye som ett effektivt verktyg för att minska mängden fossilt avfall.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=