Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER 450000 ton livsmedel når aldrig butiken Jordbruksverket bedömer att de årliga förlusterna av livsmedelsråvaror som inte lämnar gårdar, båtar, packerier, kvarnar och slakterier till nästan en halv miljon ton. Förlusterna betyder uteblivna intäkter och ger klimatpåverkan i onödan. LIVSMEDELSFÖRLUSTER ÄR till exempel spannmål och grönsaker som inte kan skördas, som komposteras på gården eller blir foder fast de var tänkta att bli mat. Det handlar också om djur som inte NDQ VODNWDV ¿VN VRP NDVWDV WLOO EDND WLOO havet och biprodukter från industrin. En rapport från Jordbruksverket visar bland annat att en tredjedel av morötterna som RGODGHV DOGULJ OlPQDGH JnUGDU RFK packerier. Beräkningen baseras på åtta delrapporter som omfattar produktion av nötkött, griskött, mjölk, kvarnvete, potatis, PRU|WWHU MRUGJXEEDU ¿VN RFK VNDOGMXU De utgör tillsammans cirka hälften av primärproduktionen – den verkliga förlusten är alltså troligen betydligt större. En slutsats är att produktionen kan öka utan att klimatpåverkan ökar, bara vi får bukt med förlusterna. – Livsmedelsförluster behöver få större fokus framöver. Vi vill i samverkan med branschen, myndigheter och andra aktörer jobba med åtgärdsförslagen för att få till en förändring, säger Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket. 2020 lämnades 38 000 ton morötter kvar på gårdar eller packerier. Sverige har kommit en bra bit på vägen för att mindre mängd ätbar mat ska slängas, men takten bör öka för att målen ska nås. DET MENAR Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket i en rapport till regeringen. De tre myndigheterna har sedan Sn UHJHULQJHQV XSSGUDJ VDPYHUNDW NULQJ IUnJDQ RP PDWVYLQQ I sin senaste delredovisning konstaterar de att matsvinnet har PLQVNDW L ÀHUD GHODU DY NHGMDQ nWJlUGHU lU JHQRPI|UGD (WW QDWLRQHOOW HWDSSPnO KDU H[HPSHOYLV WDJLWV IUDP RFK GHW ¿QQV HWW formaliserat samarbete i hela livsmedelskedjan. Information till NRQVXPHQWHU RFK WLOO R̆ HQWOLJ VHNWRU KDU I|UElWWUDWV RFK PlUNQLQJ med sista förbrukningsdag används bara när det är nödvändigt. Men med nuvarande takt kommer inga mål nås, varken det inom $JHQGD RP HQ KDOYHULQJ DY PDWVYLQQHW HOOHU GH VYHQVND HWDSSPnOHQ RP PLQVNDGH OLYVPHGHOVI|UOXVWHU RFK SURFHQW PLQGUH PDWVYLQQ IUnQ WLOO )OHU DNW|UHU EHK|YHU MREED aktivt för att minska matsvinnet. Andra åtgärder återstår också att få till stånd eller skala upp. Framför allt saknas data kring matsvinnet, det krävs för att kunna prioritera rätt åtgärder. Vidare krävs mer information och bättre måltidsmiljö i vård, skola och omsorg, samt ökad kunskap om svinnförebyggande upphandlingar. Fler gör mer för minskat matsvinn LÄS MER i Slutrapport om livsmedelsförluster – Resultat och åtgärder för att mer ska bli mat 2024:1, som kan laddas ner från www2.jordbruksverket.se LÄS MER i Fler gör mer 2020–2023, som kan laddas ner från livsmedelsverket.se Sedan 2022 har den europeiska kemikaliemyndigheten Echa arbetat på ett nytt system för att publicera information om kemikalier. Nu är den första delen publicerad. I ECHAS BEFINTLIGA GDWDEDV VRP WLOONRP ¿QQV PHU lQ NHPLNDOLHU +lU NRPELneras information från industrin med EU:s lagstiftning. Den nya, Echa Chem, ska ge än bättre möjligheter för att hantera det växande antalet ämnen och utnyttjar ny teknik på ett bättre sätt. – Echa Chem har utformats för att vara en ÀH[LEHO WHNQLVN SODWWIRUP VRP NDQ KDQWHUD VWRUD PlQJGHU GDWD RFK YDUD ÀH[LEHO I|U ROLND EHKRY som uppstår, till exempel från nya uppgifter som ska tilldelas Echa. Så man kan säga att med de tekniska val som gjorts är Echa Chem verkligen en framtidssäker lösning, kommenterar Kai Taka-aho, Echas chef för informationssystem. Ny databas för kemikalier DATABASEN hittar du på chem.echa.europa.eu
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=