AVFALL OCHMILjÖMalmö stoppar sopbrotten Rapport från Ifat-mässan Skratt en väg till kunskap Bättre koll på containern Här återvinns madrasser Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #3/2024 TEMA EKONOMISK HÅLLBARHET: Syre ska göra textilen hållbar
"# ! ! ! ! ! ## $$ "$ !
Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #3/2024 Ett jobb för barnens framtid.........................33 Chippad container ger koll.............................34 Massor av förebyggande-verktyg..............35 LCA på behandling av flygaska..................36 Så bra är matavfallstorkar.............................37 Vägledning för miljötillstånd.........................38 Vägledning för metanmätning.....................39 Guide om ABP har uppdaterats................40 Jorden runt......................................................................41 Besök på madrassåtervinningen............42 AVFALL SVERIGE..............................................44 NOTISER........................................................................49 TEMA EKONOMISK HÅLLBARHET................10 AKTUELLT Malmömodell stoppar sopbrott................22 Rapport från Ifat-mässan................................24 Avfallsdetektiver vann Hackaton..............26 Komiker ger bra kommunikation..............27 Sopmonster 2.0 i Göteborg..........................27 Producenter om textilinsamling................28 Hyresgäster missar information...............30 Forskare testar digital feed back............31 Stor satsning för omställning......................32 LEDARE.............................................................................. 5 NYHETER EU-beslut i flera hållbarhetfrågor................ 6 Lustgasförsäljning kan begränsas............ 7 Strejkvarsel avblåstes........................................... 7 Svårt nå matavfallsmålet................................... 8 Varning: resurserna utarmas.......................... 8 Miljöbrott kan ge tio års fängelse............. 8 Avfallsbrottslingar kartlagda............................ 9 Affärsnytt.............................................................................. 9 11 14 21 28 33 42 36
Föreställ dig att slänga alla avfallsfraktioner i ett och samma kärl… )RZEG IVFNYHIV EPXIVREXMZIX WSQ FIƼRXPMKE ERZʞRHEVI YTTWOEXXEV WSQ ʞV PʞXX EXX MRJʯVE SGL WSQ PʟXIV IV ERZʞRHE FIƼRXPMK MRJVEWXVYOXYV OʞVP FILʟPPEVI FMPEV SGL YXV]QQIR 1IH STXMWO WSVXIVMRK STXMQIVEW MRWEQPMRKWPSKMWXMOIR M EPPE X]TIV EZ FIF]KKIPWI SGL W]WXIQIX ʞV ƽI\MFIPX JʯV EXX QʯXE ZEVMIVERHI EZJEPPWQʞRKHIV SGL JVEQXMHE OVEZ Tʟ ]XXIVPMKEVI OʞPPWSVXIVMRK EZ ƽIV EZJEPPWX]TIV ʃV ƽIVE OʞVP SGL WSTFMPEV PʯWRMRKIR JʯV JEWXMKLIXWRʞVE MRWEQPMRK EZ JʯVTEGORMRKEV# &IWʯO SWW Tʟ %ZJEPP 7ZIVMKIW ʟVWQʯXI M 1EPQʯ 0ʞW QIV SQ 3TXMWO WSVXIVMRK
Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 5 Arga lappar ger mig hopp LEDARE REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 28 maj 2024 OMSLAGSBILD Rosie Alm UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 525 kr/år. Icke medlemmar 650 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK ByWind, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 39. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 NÄR JAG GÅR in vår fastighets miljörum EOLU MDJ KRSSIXOO +lU ¿QQV DOOW DYIDOO prydligt och snyggt sorterat. Nja, nästan allt i alla fall. När jag eller någon annan slarvar sätter någon annan upp en uppfodrande lapp på en väl synlig plats i rummet. Den sociala kontrollen fungerar. SORTERANDET ÄR INGEN självklarhet. Det bygger på att vi alla känner ett ansvar och ett engagemang. Och det bygger på att vi litar på att andra gör sitt, att det ¿QQV QnJRQ VRP WDU KDQG RP DYIDOOHW Som bekant har det hänt oerhört mycket under åren. Min barndoms soptippar är nästan helt ett minne blott. Nästan allt avfall återanvänds eller återvinns i någon form. Så är det inte överallt. Nu har vi påbörjat nästa steg i och med kommunernas övertagande av ansvaret för insamlandet av förpackningsavfall och den fastighetsnära insamlingen. DET FINNS MÅNGA skäl att känna oro. Vi översköljs av dystra nyheter och rapporter. Självklart är även jag orolig för krigen och för vårt klimat. Men det som oroar mig mer än något annat är att vi människor förlorar tron på att det går att vända utvecklingen. Att vi förlorar hoppet. Det hopp som är all förändrings förutsättning. JAG SER FRAM emot att ses i Malmö och jag ser fram emot några dagar med allt ifrån diskussioner om EU-förordningar och lagstiftning till samtal om tekniska och praktiska lösningar för en fungerande insamling. Avfall Sverige sysslar med mycket, stort och smått. Men det hänger verkligen ihop. Det är viktigt med lagstiftning, men om vi inte kan utveckla praktiska lösningar för både Stockholm och Dorotea, då hjälper det inte med stolta mål och skärpta lagar. DET ÄR DÄRFÖR som jag blir hoppfull när jag kommer in i miljörummet. Här ser jag spåren av ett engagemang som visar att mina grannar tror på att det går att påverka. De hjälper till, och det gör de därför att de vet att deras insats gör skillnad. Det är den övertygelsen, den drivkraften, som betyder mer än något annat för att åstadkomma en positiv samhällsförändring. Det är den övertygelsen som gör att jag till exempel vågar vara säker på att Avfall Sveriges kampanj för att få bort det vi kallar för fulplast, plast som inte kan återvinnas, kommer att nå framgång. Min optimism bygger på att vi har gjort skillnad förut. DET ÄR DEN här hoppfullheten som gör att jag småleende noterar lappen som PHG DUJD YHUVDOHU EHUlWWDU DWW HQ ÀDVND i ofärgat glas felaktigt lagts i kärlet för färgat glas. Hoppfullheten gör att jag kan OHYD PHG VNDPPHQ HIWHUVRP ÀDVNDQ YDU min. TEXT LASSE STJERNKVIST, ORDFÖRANDE AVFALL SVERIGE FOTO ROSIE ALM
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 NYHETER Skanna för att prenumerera på vårt nyhetsbrev! Förpackningsförordningen, ekodesignförordningen och direktivet om rätten att reparera antogs av EU-parlamentet vid deras sista sammanträda innan valet. Förpackningsförordningen LQQH KnOOHU WX̆ D NUDY I|U DWW PLQVND mängden förpackningar och göra dem mer hållbara. Vissa engångsförpackningar förbjuds, till exempel portionsförpackningar och mycket tunna plastbärkassar. Mer ska återvinnas; alla förpackningar ska kunna återvinnas enligt strikta kriterier. Undantag görs bara för förpackningar i lättviktsträ, kork, textil, gummi, keramik, porslin och vax. Det införs nya mål för återanvändning för många dryckesförpackningar som ska införas senast 2030. De som säljer drycker, men även hämtmat, ska ge konsumenterna möjlighet att ta med sig en egen behållare. Kvotplikt införs 2030 och från 2040 ska 65 procent av materialet i PET- ÀDVNRU YDUD nWHUYXQQHW )|U DQGUD SODVWförpackningar varierar kravet mellan 25 och 65 procent beroende på typ av plast och hur den används. )|USDFNQLQJDUQD VND EOL UHQDUH DQYlQGQLQJ DY 3)$6 PnVWH KnOODV XQGHU vissa tröskelvärden. Ekodesignförordningen innehåller bland annat bestämmelser för att stoppa förtida åldrande av konsumentprodukter och för att förhindra att osålda konsumentprodukter förstörs. Den kommer att tillämpas på ett stort antal produkter, med undantag för bland annat livsmedel och läkemedel. Intressant för avfallshanteringen är att produktpass införs, som bland annat ska innehålla information om material och säkerhet, om tillverkare och importör. Direktivet om rätten till reparation klargör tillverkarnas skyldigheter att reparera konsumentvaror och uppmuntra dem att förlänga en produkts livscykel JHQRP UHSDUDWLRQ 'HW VND ¿QQDV reservdelar, verktyg och reparationshandledning för konsumenter. En EU-webbportal med nationella sektioner ska lanseras för att hjälpa konsumenterna att enkelt hitta lokala reparationsverkstäder, säljare av renoverade varor, köpare av defekta föremål eller lokala initiativ, exempelvis reparationskaféer. Innan de tre regelverken kan träda i kraft måste ministerrådet godkänna dem, vilket väntas ske i juni. Flera stora frågor klubbade av parlamentet
Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Tryggare utan lustgas Regeringens utredare föreslår begränsningar i försäljningen av lustgas för att förhindra att den används i berusningssyfte. UTREDNINGEN FÖRESLÅR EN ny lag om lustgas som förbjuder försäljning av OXVWJDV RP GHW ¿QQV DQOHGQLQJ DWW DQWD att den ska användas som berusningsmedel. Unga under 18 år ska inte alls få köpa lustgas och ska inte heller få föra in lustgas från utlandet. Annan försäljning till privatpersoner begränsas till maximalt två behållare som kan innehålla högst 9 gram. Vidare I|UHVOnV NUDY Sn DQPlODQ WLOO )RONKlOVR myndigheten för att kunna sälja lustgas. – Utredningen nämner ingenting om hanteringen av de tömda behållarna, men om utredarens förslag går igenom lär antalet minska drastiskt. Det är positivt, eftersom de idag medför både hanteringsproblem och höga kostnader för kommunerna, säger Tony Clark, vd för Avfall Sverige. )|UVODJHQ RP OXVWJDV LQJnU L HQ EUHGDUH XWUHGQLQJ )|UVODJHQ VND OHGD WLOO HQ tryggare uppväxt där barn inte använder nikotin, alkohol eller lustgas. Lustgas som används på ett felaktigt sätt kan leda till förgiftningar och allvarliga skador på centrala nervsystemet RFK U\JJPlUJHQ )OHUD OlQGHU KDU UHGDQ infört begränsningar i försäljning av lustgas. Med bara timmar tillgodo accepterade Kommunal, SKR och Sobona medlarnas bud om ett nytt avtal. KOMMUNAL HADE VARSLAT om strejk på avfallsområdet i 27 kommuner med start den 18 april. Löner och dygnsvila var några delar i den pågående förhandlingen med arbetsgivarrepresentanterna, SKR och Sobona, där parterna inte hade lyckats enas. í 9L RFK .RPPXQDO KDU WDJLW HWW JHPHQVDPW VDPKlOOVDQVYDU I|U GHQ WX̆ D HNRQRPLVND VLWXDWLRQHQ L HQ osäker tid. Vi är också överens om ett antal viktiga strategiska frågor som vi ska arbeta med under avtalsperioden. Sammantaget har vi landat i ett avtal som vi tror kommer att vara bra för både medarbetare och arbetsgivare, säger Ulf Olsson, ordförande SKR:s förhandlingsdelegation och Sobonas föreningsstyrelse. Avtalet är ettårigt och innehåller avsiktsförklaringar om friskfaktorer för en stärkt arbetsmiljö och om kompetensförsörjning för att behålla och rekrytera ÀHU PHGDUEHWDUH 3DUWHUQD lU RFNVn |YHUHQV RP HQ avsiktsförklaring gällande arbetstid. Det handlar till exempel om att se över behov av att anpassa arbetstiden till de olika verksamheternas behov och säkerställa medarbetarnas skyddsregler. Ingen strejk LÄS MER i utredningen En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas, SOU 2024:23 cellwood.se Söker ni lösningar för ren slurry och förbättrad driftsekonomi för er biogasanläggning? HighDensity Cleaner för effektiv tungfasavskiljning 23057 Cellwood High density.indd 1 2023-11-28 13:52
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 Användningen av resurser ökar och spås fortsätta öka framöver. Det kan leda till ökande skador och risker. TILL ÅR 2060 kan resursutvinningen öka med 60 procent från nUV QLYnHU YDUQDU )1 V LQWHUQDWLRQHOOD UHVXUVSDQHO Under 15 år har de samlat data och byggt modeller för sin analys. Nu är situationen allvarlig, och panelen är enig om att omedelbara steg måste tas mot en hållbar användning av resurser. Panelen vill se djärva politiska åtgärder, det beskrivs som avgörande för att fasa ut ohållbar verksamhet, påskynda ansvarsfulla och innovativa sätt att möta mänskliga behov och skapa förutsättningar som främjar social acceptans och rättvisa inom de nödvändiga övergångarna. Det behövs också såväl PXOWLODWHUDOD PLOM|DYWDO VRP ¿QDQVLHOOD handelsmässiga och ekonomiska incitament, menar rapportförfattarna. Men det brådskar, ”the window of opportunity is closing”, skriver de. FN varnar för resursutarmning LÄS MER i rapporten Global Resources Outlook 2024 – Bend the trend: Pathways to a Liveable Planet as Resource Use Spikes, som kan laddas ner från wedocs.unep.org Mängden matavfall minskar, men inte tillräckligt fort, visar Naturvårdsverkets statistik. Tio års fängelse ska kunna utdömas för miljö- brott – det är vad vi har att vänta efter parla- mentets ja till en lång lista över nya påföljder. – LIVSMEDELSAVFALLET SKA minska med minst 20 procent per person från 2020 till 2025, hittills har vi sett en minskning på bara tre procent. Det går för långsamt RFK QX EHK|YHU ÀHU J|UD PHU RP YL VND nå etappmålet säger Christina Anderzén, handläggare på Naturvårdsverkets miljö- och avfallsanalysenhet. I Sverige slängdes 117 kg fast livsmedelsavfall per person under 2022. Livsmedelsavfallet uppstår i alla led i livsmedelskedjan. Hushållen står nu för 48 procent av det totala livsmedelsavfallet i Sverige. Trenden fortsätter åt rätt håll och det fasta livsmedelsavfallet uppgick till 56 kg per person och år, varav 15 kg matsvinn, alltså onödigt matavfall. )UnQ PDWEXWLNHU KDU OLYVPHGHOVDYIDOOHW minskat betydligt de senaste två åren. MILJÖBROTT ÄR DEN fjärde vanligaste kriminella verksamheten i världen. Vid sidan av narkotika, vapen och människohandel är det en av de största inkomstkällorna i den organiserade brottsligheten. Men kanske inte så länge till. (QOLJW GH XSSGDWHUDGH UHJOHUQD NDQ NYDOL¿FHUDGH EURWW JH åtta år i fängelse – tio år om de orsakar någons död. De andra brotten kan ge upp till fem års fängelse. Alla förövare är också skyldiga att återställa den skadade miljön och kompensera skadorna. Böter kan också komma i fråga; för företag kan bötesbeloppet uppgå till tre eller fem procent av deras årliga globala omsättning, upp till 40 miljoner euro beroende på brottets art. – Enligt den här överenskommelsen är det förorenarna som får betala. Dessutom är det ett stort steg i rätt riktning att när ett företag förorenar är det inte bara företaget självt utan även personer i ledande ställning som hålls ansvariga. I och med införandet av en aktsamhetsplikt går det inte att gömma sig bakom tillstånd eller kryphål i lagstiftningen, sade den kristdemokratiske parlamentarikern Antonius Manders. Medlemsländerna har två år på sig att införliva direktivet i sin nationella lagstiftning. Livsmedelsavfallet från butiker motsvarar nio kg per person och år, vilket utgör sju procent av det totala livsPHGHOVDYIDOOHW )UXNW RFK JU|QW VWnU I|U en tredjedel, vilket är den största delen av livsmedelsavfallet. Andra stora varugrupper som slängs är mejerivaror som utgör 17 procent och bröd som utgör cirka 15 procent av livsmedelsavfallet. Kött och chark utgör tillsammans cirka 16 procent av livsmedelsavfallet från matbutiker. En ny undersökning i livsmedelsindustrin visar att nästan sex gånger mer livsmedelsavfall uppkommer jämfört mot vad som beräknats tidigare år. Det betyder dock inte att det är mer som kasseras, utan att statistiken har blivit mer komplett. Uppgifterna baseras nu på självrapporterade uppgifter från branschen. Livsmedelsavfallet från industrin motsvarar 29 kg per person och år samt utgör nu 25 procent av det totala livsmedelsavfallet. Därtill kommer matavfall från restauranger och hotell, samt från jordbruk och ¿VNH RP UHVSHNWLYH SURFHQW Matavfallsmålet blir svårt att nå EU skärper straff för miljöbrott NYHETER LÄS MER i rapporten Livsmedelsavfall i Sverige 2022, som kan laddas ner från naturvardsverket.se Livsmedelsavfall per led 2022 (ton) Jordbruk och fiske: 92000 (7%) Livsmedelsindustri: 305000 (25%) Livsmedelsbutiker: 89000 (7%) Grossister och e-handel: 13000 (1%) Restauranger och hotell: 107000 (9%) Offentliga måltider: 37000 (3%) Hushåll: 587000 (48%) Totalt 1230000 ton
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 Direktörsbyte i Malmö Karin van der Salm blir VA Syds nya förbundsdirektör. Hon är civilingenjör i grunden med mångårig ledarerfarenhet, och sedan 2017 är hon vd för Gryaab i Göteborg. – Jag är superstolt över att ha fått förtroende att leda en organisation med så mycket erfarenhet och kompetens. Att vara kvar i VA-branschen och att få ta med mig min erfarenhet från Göteborg är jag jätteglad över, säger Karin van der Salm. Hon startar sin tjänst den 19 augusti. Förre direktören, Joel Olthed, flaggade redan i oktober för att han planerade lämna VA Syd. Så här skriver han på LinkedIn: ”Under våren och sommaren 2024 är jag ledig från uppdrag för att reflektera över vad nästa utmaning ska vara. Är öppen för spännande samtal och nätverkande.” Glasåtervinning uppköpt Ardagh Glass Packaging-Europe (AGP-Europe) är ett av fem företag som har varit delägare i Svensk Glasåtervinning (SGÅ) sedan det grundades 1986. Genom att köpa de övriga fyra delägarnas andelar blir företaget nu ensam ägare. SGÅ behåller sitt namn och sin verksamhetsmodell, med fokus på mottagning och återvinning av glasförpackningsavfall samt försäljning av krossglas. AGP:s säte är i Luxemburg men företaget har verksamhet över stora delar av Europa samt i Afrika, USA och Sydamerika. Ny chef på OP System Timmy Zackrés har tillträtt vd-posten på OP System Nordic, det vill säga företagets bolag i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Tidigare har han varit operativ chef på Lantmännen Lantbruk, men också jobbat med varuflöden såväl nationellt som internationellt. – Jag är otroligt stolt och inspirerad av att få möjligheten att leda detta gedigna företag, med familjerötter sedan 1980-talet, in i en spännande framtid, säger Timmy Zackrés. NYHETER AFFÄRSNYTT EU:s organ för brottsbekämpning, Europol har identifierat 821 kriminella nätverk, som hotar EU. Fyra av dem har specialiserat sig på avfall och föroreningar. KORRUPTION ÄR OFTA YlJHQ LQ L SULYDWD RFK R̆ HQWOLJD YHUNVDPKHWHQ I|U GH NULPLQHOOD DNW|UHUQD )UDPI|U DOOW lU GHW ,WDOLHQ Nederländerna och Spanien som drabbats av brottslighet relaterad till avfall och föroreningar. De avfallsslag som oftast förekommer i dessa kretsar är kemiskt avfall, bygg- och rivningsavfall, plastavfall, elavfall, skrot, skrotbilar och bildelar. Miljökriminella nätverk kartlagda LÄS MER i Decoding the EU’s Most Threatening Criminal Networks, som kan laddas ner från europol.europa.eu Så mycket råmaterial kan de nordiska ländernas avfall teoretiskt sett förse industrin med, visar en rapport från Nordiska Ministerrådet, Recycling of critical raw materials i the Nordics. 900 000 ton Reen öppnar i Sverige Med mål att digitalisera den svenska avfallshanteringen etablerar sig nu norska Reen AS i Göteborg med två säljare. Företaget har nyligen rankats som det mest lovande bland de fyra största leverantörerna av sensorbaserade lösningar i världen av Berg Insight. Reen erbjuder också bland annat system för fordons- och containerhantering. Nya utsorteringskrav för matolja Sedan årsskiftet får matolja inte längre slängas i restavfall*. Vilka alternativ kommer ni erbjuda invånarna i din kommun? Hör av dig till oss så tittar vi på en lösning för insamling och återvinning! www.miljotratten.com Karin Sundby, karin@ideando.se * Läs om undantag på www.avfallsverige.se
Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 11 EKONOMISK HÅLLBARHET TEMA En nationalekonom och en före detta politiker, numera samhällsdebattör, ger helt olika svar på frågorna om hur vi kan nå hållbarhet på det ekonomiska planet. K llvä ʦät ? r når t? V förän ävs? r r omi t håll !"älle $? Ekonomisk
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 TEMA EKONOMISK HÅLLBARHET konsumtionskultur” Anders Wijkman: Ständigt ökad resursanvändning och en hållbar värld är inte förenligt. Den rika världen måste ändra sin konsumtionskultur radikalt, understryker hållbarhetsprofilen Anders Wijkman. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST FOTO MIKAEL SJÖBERG/TT Samhällsdebattören Anders Wijkman har i decennier kämpat för att vända den negativa klimatutveckling- HQ +DQ KDU ÀHUD JnQJHU korats till en av Sveriges hållbarhetsmäktigaste och är också ledaPRW L )1 V UHVXUVSDQHO ,53 – En ständig tillväxt som hela tiden ökar uttaget av jungfruliga naturresurVHU lU LQWH KnOOEDU 5DSSRUWHQ IUnQ )1 V resurspanel visar att först och främst den negativa påverkan på klimatet och H̆ HNWHUQD Sn GHQ ELRORJLVND PnQJIDOGHQ gör att tillväxten i resursanvändningen måste böja av främst i den rika delen av världen – i en värld där så många som 4 miljarder fortfarande lever i fattigdom. Vi måste konsumera helt annorlunda, säger Anders Wijkman. Slutsatsen är att det inte räcker med att göra produktionen grönare utan att det krävs kraftiga åtgärder för att förändra efterfrågan på energi och material i de rika länderna. Tänka om och ställa om – Även i Sverige slängs 30 procent av all mat som produceras. Vi måste börja med att kraftigt reducera allt svinn och slöseri, öka livslängden på produkterna vi använder, satsa på återbruk och renovering och förbättra återvinningen. Ytterst gäller det Anders Wijkman vill se en ny sorts samhälle, både inom produktion och konsumtion. att tillfredsställa våra behov på ett mer intelligent sätt, säger Anders Wijkman. – Det är ett stort slöseri idag med många produkter med mycket kort livslängd. Tydliga exempel hittar vi inom fast fashion och elektronik, där syftet ofta är att produkterna ska bytas ofta – trots att de fungerar bra. Problemet är att det kostar för lite att XWQ\WWMD QDWXUHQ SRlQJWHUDU KDQ )|U att få till en förändring efterlyser han en skatteväxling så att det blir dyrare att utnyttja naturresurser och samtidigt sänkt skatt på arbete. – En sådan reform skulle leda till att kort livslängd på produkterna helt enkelt inte lönade sig. Möjligen är det svårt att göra i ett enskilt land med hänvisning till konkurrenskraften. Men på EU-nivå borde det fungera. Ljuspunkter Det är också för mycket kortsiktighet i ekonomin och i näringslivet, konstateUDU KDQ +DQ YLOO VH ÀHU LQFLWDPHQW I|U företag och konsumenter, men ser även en positiv utveckling. – Ikea är ett bra exempel som gått från produktion av billiga möbler till att utveckla designprinciper för längre livslängd och cirkularitet. Ett annat exempel är utvecklingen av BoKlok-konceptet inom Skanska. ± 'HW ¿QQV D̆ lUVPRGHOOHU VRP lU väldigt spännande. Att leasa och hyra ut kan vara bättre än att sälja till eller köpa av någon. Det ökar intresset för att produkten håller längre och leder till att den designas så att den kan återvinnas. Det är HQ XWPlUNW D̆ lUVPRGHOO VRP E|UMDU NRPma nu. Även solpaneler hyrs ut i fattigare länder och det kommer även här. Måste vi sträva efter vinst och tillväxt? – Alla företag vill växa, ett litet företag VRP VWnU VWLOO JnU XQGHU 'HW ¿QQV HQ naturlig drift att vilja expandera, men jag tror inte att vi kommer ifrån att vi måste tänka om när naturen – som är basen för både ekonomin och vår överlevnad – tar så mycket stryk. Vinsten går inte att tänka bort. Varje företag måste ha någon form av överskott. Har man ingen EX̆ HUW NDQ PDQ LQWH I|UQ\D LQWH LQI|UD ny teknik. Det är klart man ska visa vinst, men den måste vara rimlig. ± )|U DNWLHERODJ lU DNWLHlJDUYlUGH GHW SULPlUD PHQ GHW ¿QQV DQGUD I|UHWDJVformer. Jag har aldrig förstått varför inte den kooperativa rörelseformen slagit igenom mer. ”Vi måste ändra vår k ti k lt j
Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 13 EKONOMISK HÅLLBARHET TEMA kan fortsätta” John Hassler: Grön tillväxt är absolut möjlig, men inte om omställningen sker alltför snabbt, varnar nationalekonomen John Hassler. Från branschen bör man vara mer aktiv på EU-nivå, råder han. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST FOTO ADAM JAKOBSSON Det går absolut att tala om grön tillväxt även om det ¿QQV EHJUlQVQLQJDU HQOLJW professor John Hassler, makroekonom vid Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms universitetet med forskningsfokus på klimatekonomi. Hans argumentation bygger på historiska samband. – De pekar på att det går att ha tillväxt även om man sätter begränsningar för resursanvändningen i ekonomin. Tillväxten blir förmodligen inte lika hög i framtiden men jag tror inte konsekvenserna av en omställning till klimatneutralitet blir så stora, säger han. Det är inte ekonomisk tillväxt som ligger bakom våra ohållbara koldioxidutsläpp, enligt professorn. Och omvänt, så tillåter globala hållbarhetskrav ekonomisk tillväxt även om vi sätter nödvändiga gränser för resursanvändningen, framhåller han. Forskningen ska leda väg I sin forskning har han tittat på energianvändning och tillväxt. – Om vi ska klara oss med minskad mängd energi, åtminstone inte ökad, måste en del forskning och utveckling I|UDV |YHU WLOO DWW |ND HQHUJLH̆ HNWLYLWHWHQ och hitta sätt för smartare användning av naturresurser. Då kan tillväxten fortsätta, förklarar han. – Vår forskning visar att om ökningsWDNWHQ L HQHUJLH̆ HNWLYLWHWHQ VND |ND PHG 1 procent per år så har det lett till att ökQLQJVWDNWHQ L DQQDQ H̆ HNWLYLWHW PLQVNDW med 0,09 procent per år. Det betyder att GHW LQWH lU JUDWLV DWW |ND H̆ HNWLYLWHWHQ L resursanvändningen men inte heller att hållbar tillväxt blir omöjlig. Han räknar inte med någon omvälvande förändring av samhället eller hur vi lever. – Det blir ingen total förändring. Vi PnVWH IDVD XW GHW IRVVLOD HOHNWUL¿HUD transportsektorn, ställa om fossilbaserad produktion och uppvärmningen av bostäder och lokaler. Men det krävs ingen fundamental förändring av livsstilen. Måste vi inte minska vår konsumtion? – Nej. Det viktiga är att vi hushåller med naturresurser och återanvänder. Det är inte detsamma som att ändra livsstil. I Sverige är det viktigaste att ställa om transportsektorn, poängterar han. – Det är den stora utsläppskällan. Det krävs styrmedel som gör att biltillverkarna tar fram elbilar, vilket sker. Att ställa om till eldrivna transporter tar 20–30 år men är då inte en stor teknisk eller ekonomisk utmaning. Anledningen till att tillväxten inte beräknas påverkas så mycket är att ekonoPLQ lU JDQVND ÀH[LEHO RP GHQ InU WLG Sn sig att anpassa sig till nya förhållanden. John Hassler menar att det klimatneutrala samhället inte kräver fundamentala förändringar av livsstilen. – Med hjälp av främst teknisk utveckOLQJ lU HNRQRPLQ ÀH[LEHO Sn VLNW 3n NRUW VLNW ¿QQV GHW LQWH Vn P\FNHW DWW J|UD )|U VYHQVN GHO lU GHQ VWRUD XWPDQLQJHQ HOHNWUL¿HULQJHQ DWW In IUDP WLOOUlFNOLJW med el och att kunna föra över den till rätt plats och tid. Vad skulle framför allt behövas? – I Sverige bör beslutsfattare få ekonomiska incitament att underlätta och snabba på tillståndsprocesser. Kommunerna skulle till exempel behöva ha ekonomiska intressen att säga ja till vindkraft. På EU-nivå gäller det att vidmakthålla styrsystem som införts med 55%-paketet så att det inte blir för mycket gula västar. Globalt måste vi få med oss Kina, USA och Indien på omställningen. Vad bör avfallsbranschen tänka på? – Branschen tänker mycket på cirkularitet, det är en central del i resursanvändningen och det som behövs. Men det behövs ekonomiska drivkrafter. Jag skulle se att de var aktiva i diskussionen här och i ett EU-perspektiv. Det krävs politiska styrmedel. Jag tror inte att individer och företag frivilligt tar på sig att VWlOOD RP )|U IRVVLOD XWVOlSS KDU YL LQI|UW utsläppshandel. Här behövs liknande incitament. ”Tillväxten k f t
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 TEMA EKONOMISK HÅLLBARHET Stina Billinger. De ska göra textilindustrin I det långa loppet finns inget alternativ till hållbarhet om man vill tjäna pengar, men det krävs bättre politiskt stöd för en lyckad omställning, understryker hållbarhetsproffset Stina Billinger. Nu har hon rekryterats till Syre, som miljardsatsar på återvinning av polyester. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST FOTO ROSIE ALM Vill man säkerställa att man tjänar pengar på hållbarhet måste man bygga in hållbarhet och cirkularitet i D̆ lUVPRGHOOHQ SRlQJWHUDU Stina Billinger, expert på hållbart företagande. Stina Billinger har varit statssekreterare på Näringsdepartementet med ansvar för styrning och utveckling av den statliga bolagsportföljen, hållbarhetschef på Storebrand och SPP samt styrelseledamot i CSR Sweden och Global Impact. – Jag tror att omställningen till en cirkulär ekonomi kommer snabbare än många tror, men hur snabbt
Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 15 EKONOMISK HÅLLBARHET TEMA det går beror på respektive bransch. Hållbarhetsfrågan har utvecklats snabbare i näringslivet än många trodde initialt. Men här vill jag lyfta ett varning- HQV ¿QJHU I|U DWW GHW SROLWLVND VW|GHW WLOO hållbarhet idag – det behöver öka. Det är jätteviktigt att kunna styra efter stabila spelregler, säger Stina Billinger. Minst lika viktigt som cirkularitet är ökad livslängd på produkterna och bättre design. – Ska man få till cirkularitet på riktigt behöver man både få till längre livslängd och bättre design, som gynnar detta. Det kan handla om allt från hur vi bygger våra städer och vilka material vi använder ned till hur man kan montera isär leksaker för att få ut batterierna. Dyrare att nobba cirkularitet Sedan i höstas är Stina Billing hållbarhetschef för H&M:s och Harald Mix nya storsatsning Syre som ska återvinna polyester. Redan i år ska en produktionsanläggning stå klar i USA, och siktet är inställt på att bygga tolv stora fabriker i Europa och Asien. – Det är idag dyrare att använda återvunnet material jämfört med jungfruliga råvaror, men i långa loppet är jag helt övertygad att det blir kostsammare att inte göra det. Det handlar om hur vi prissätter CO2-utsläpp och ekosystemtjänst- er. Saker som idag är så gott som gratis kommer börja kosta. Och då förändras prisrelationen mellan cirkulärt och linjärt och utsläppsintensivt och lågutsläpp. I Syres fall har företagets vd Dennis Nobelius uppskattat att prisökningen för slutplagget landar på kanske en halv dollar, enligt en artikel i Dagens industri. 7\YlUU KDU GH ¿QDQVLHOOD PDUNQDGHUQD för lite fokus på cirkularitet, framhåller Stina Billing. ± 'H ¿QDQVLHOOD PDUNQDGHUQD PlUNHU förstås att det pågår en omställning av näringslivet, drivet av klimatomställningen. Det är fokus på att få ner utsläppen och energiomställningen och HOHNWUL¿HULQJ VWnU L FHQWUXP PHQ LQWH riktigt cirkularitet än tyvärr. Och vill man att tempot i omställningen ska öka borde GH ¿QDQVLHOOD PDUNQDGHUQD K|MD NUDYHQ både på investeringar och utlåning. De sitter på ett mycket starkt styrmedel, kanske det starkaste vi har? Nya sätt att styra bolag Verklig hållbarhet kräver att man integrerar alla tre aspekterna av hållbarhet, framhåller hon – socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Men det kräver att vi styr bolag på ett nytt sätt. – Det handlar om att ta med hållbarhetsrisker och möjligheter i alla bolagets klassiska styrmodeller, syn på risk, investeringsplaner, rapportering och uppföljning och inte minst ersättningsmodeller. De nya reglerna för rapportering kommer att hjälpa oss på traven, men det är en omfattande förändring i många bolag som inte bara handlar om att lägga till sånt som är långsiktigt hållbart utan att också orka ta bort, säga nej och stänga ner. – När man kallade hållbarhet för CSR, corporate social responsibility, fanns nog mer en tanke att hållbarhet lades utanpå NlUQDQ D̆ lUVLGpQ 0HQ L WDNW PHG DWW samhället mognar och nya regelverk är på plats inser man att det är de som kan integrera hållbarhet i sitt sätt att göra D̆ lUHU VRP KDU O\FNDWV Bör vi byta ut vinstsyftet mot något annat? – Jag tror vi kommer förhålla oss till vinstbegreppet lång tid framöver i näringslivet. Där vi idag har en mer livlig diskussion är på vilken tidsmässig horisont vi tjänar pengar. Maximerar vi vinsten på kort sikt bränner vi den bro vi sitter på på lång sikt. I Sverige har vi ägare och ägarformer som gynnar långsiktigt värdeskapande. Jag tror det är en av anledningarna till att vi ligger så långt fram ur hållbarhetshänseende. Även pensionskapitalets förvaltning jobbar för ett mer långsiktigt värdeskapande. Vad är utmaningen med gröna satsningar? – Det svåra är att skala upp lösningar. I mångt och mycket har vi tekniken, men vi behöver skala upp snabbare och större. I dagens geopolitiskt utmanande läge är det oerhört svårt. DET ÄR DE SOM KAN INTEGRERA HÅLLBARHET I SITT SÄTT ATT GÖRA AFFÄRER SOM HAR LYCKATS.”
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 TEMA EKONOMISK HÅLLBARHET – Reglerare behöver göra sin del för att gröna lösningar ska gynnas på marknaden. De behöver premiera den här typen av lösningar. Så många andra pusselbitar är på plats: talangerna vill jobba med detta, investerare vill investera i hållbara lösningar. Men näringslivet behöver stabila spelregler. Då fungerar marknaden. Oftast! ± )LQDQVLHULQJ JHQHUHOOW lU VYnUDUH lQ för några år sedan förstås. Det behövs mer pengar till klimatomställningen, riskkapital, statliga investeringar och garantier, kortsiktigt och långsiktigt kapital. Men min bild är att om projekten är soliGD ¿QQV GHW IRUWIDUDQGH JRWW RP SHQJDU Hur ska Syre lyckas? – Syre ska omvandla gamla textilier till nya och växa snabbt i världen. Vi börjar med den fossilbaserade polyestern, som ¿QQV L DOOW IUnQ ELOElOWHQ WLOO P|EOHU RFK blusar. Polyester är slitstarkt och nödvändigt och är därför så oerhört viktig att ställa om. Det känns otroligt roligt! Vi tittar på att placera fabriker i södra Europa och Asien. En utmaning ur ett hållbarhetsperspektiv är transporter, så därför bygger vi regionala värdekedjor. Vi är grundade av H&M och Vargas som utvecklat en modell för att skala gröna lösningar. – Vi ska göra något helt nytt. Det krävs att vi får med hela värdekedjan. Vi behöver komma åt råmaterial i form av textilavfall, det behövs infrastruktur för insamling och sortering och självklart en efterfrågan hos kunderna. Cirkularitet är nästa steg i hållbarhetsarbetet, det handlar inte bara om att minska utsläppen. – Jag vänder mig emot att prata om ekonomisk hållbarhet om det inte är hållbart i alla tre dimensioner. Vi måste värna och inte vattna ur begreppen. När QnJRW lU KnOOEDUW lU GHW HQ EUD D̆ lU L DOOD tre dimensionerna! STINA BILLING …om ekonomisk hållbarhet: ”Det är att bygga ett ekonomiskt sunt företag som tjänar pengar och levererar de ekonomiska resultat som man ska. Men det handlar om hur pengar tjänas och inte bara om hur mycket.” … om förbud mot fast fashion: ”Det är klart att hela textilbranschen behöver förändras. Det behövs både morötter och piskor, men exakt vilka styrmedel som är mest effektiva är upp till politiken att föreslå.” SYRE SKA OMVANDLA GAMLA TEXTILIER TILL NYA OCH VÄXA SNABBT I VÄRLDEN. VI BÖRJAR MED DEN FOSSILBASERADE POLYESTERN, SOM FINNS I ALLT FRÅN BILBÄLTEN TILL MÖBLER OCH BLUSAR.”
www.pwsab.se Med PWS sortiment får du tillgång till pålitliga, hållbara och praktiska avfallslösningar för olika avfallsfraktioner, där källsorteringen är både enkel och effektiv. Vill du veta mer om hur du kan införa fastighetsnära insamling på ett smidigt sätt? Tveka inte att kontakta oss! Våra lösningar är redo! Med ökade krav på fastighetsnära insamling och källsortering Blok2 flexibel med delbara moduler, platsbesparing under jord ålitliga, hållbara vfallsfraktioner, ektiv. stighetsnära att kontakta oss! moduler, platsbesparing under jord City Bin markbehållare med god tillgänglighet
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 TEMA EKONOMISK HÅLLBARHET Mölndals kommun beGULYHU ÀHUD WHVWElGGDU för att bana väg för ökad cirkularitet. En av dem handlar om att återbruka inventarier och möbler. ± 6WDGVGLUHNW|UHQ ¿FN L XSSGUDJ DWW utreda möjligheten att spara in 10 miljoner kronor i budgeten för 2024 genom återbruk av inventarier och möbler. Nu är vi redo att växla upp för att klara det, säger Andreas Svendsen, hållbarhetsstrateg på kommunens tekniska förvaltning. Kommunen har byggt en infrastruktur för att ta emot bland annat möbler och inventarier samt byggmaterial från privatpersoner och företag via Återbruket Kikås och hitta en avsättning för det igen. ± 'HW ¿QQV P\FNHW DWW KlPWD L DWW DQYlQGD EH¿QWOLJW PDWHULDO VPDUWDUH 9L NDQ exempelvis köpa in bord till stadens verkVDPKHWHU VRP YL YHW NDQ VOLSDV RP ÀHUD gånger. Vi ska bli en bättre beställare och köpa in och planera för mer återbrukat. Stordrift – Vissa kommuner har byteshörnor och loppisverksamhet. Men det blir ganska småskaligt. Vi försöker bygga storskaligt, vilket kräver en helt annan infrastruktur, kunskap och mindset. En orsak till det vinstgivande återbruket är att alternativet, deponi och avfallsförbränning, har blivit mycket dyrare sedan 1990-talet. Möbler, som tidigare ofta gick till energiåtervinning, är den I|UVWD WHVWElGGHQ VRP EHUlNQDV À\JD – Vi hjälper kommunen att inreda rum, vi redesignar, målar och lackar. Vi har fått snurr på ett 30-tal rum. På två år har vi växlat upp från ÀHU ORNDOHU RFK WUDQVporter till att skissa på beställarsystem, där det ska vara lika lätt att beställa återbrukade möbler som att köpa nytt, men mer Mölndal siktar på storskalig cirkularitet, som sparar miljonbelopp för kommunen. Även träd omfattas av visionen. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST FOTO MÖLNDALS STAD/MICHAELA HOLMDAHL Andreas Svendsen. Återbruk ger mer välfärd för Växter till via Bruksbutiken på Återbruket Kikås i Mölndal. pp DOHU RFK WUDQV ill att skissa på rsystem, där vara lika lätt älla återbrukade som att köpa en mer n.
Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 19 EKONOMISK HÅLLBARHET TEMA ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Det är oförsvarbart att använda skattebetalarnas pengar på nyinköp när vi UHGDQ KDU EH¿QWOLJD PDWHULDO VRP YL NDQ använda igen med fullgott resultat sett ur estetik och arbetsmiljö.En annan testbädd handlar om fastighetsinventarier. – Vi demonterar, lagrar, säljer byggrelaterade produkter vid lokalanpassningar, nybyggnation och rivningar. Det har vi gjort i ett år. Det tar en handfull år att bygga upp en verksamhet. Nu kan vi nå besparingar på många miljoner inom dessa områden om vi gör det storskaligt. En tredje testbädd handlar om material i skolförvaltningen. ± 'HW ¿QQV P\FNHW EUD PDWHULDO DOOW ifrån spel till idrottsutrustning, papper, pennor och spillträ till träslöjden som kan återbrukas. Hur snart kan det vara på rull? – Vi väntar på att få till ett e-handelssystem för återbruk som kan kompletteras med nyinköp. Vid 2030 ska alla dessa system sitta. Vi ska åstadkomma mer välfärd för mindre skattepengar! Devisen är att bara köpa nytt när det behövs och återbruka så mycket det bara går. En ytterligare testbädd handlar om att återbruka träd och växter. – Många växter är perenner. Vi räddar EXVNDU RFK InU LQ SODQWRU 9L À\WWDU GHP från allmänna platser där det kanske byggs dit de behövs och satsar på svenska perenner för att spara in långväga WUDQVSRUWHU 'HW ¿QQV HQ PDVVD VYHQVND blommor. Men kostar det inte mer att plantera om? ± 9L ¿FN Q\OLJHQ LQ nWWD N|UVElUVWUlG De är inte gratis. En del av arbetet sker i samarbete med arbetsmarknadsenheten. – Vi har ett socialt samarbete med GHP RFK ÀHUD GlULIUnQ KDU JnWW YLGDUH WLOO ´ULNWLJD´ MREE 'HW ¿QQV HWW HNRQRPLVNW värde i det också. Kommunen köper möbler för drygt 20 miljoner kronor per år. – Vi kommer från en nollnivå. Nu bygger vi upp en förståelse, hur vi ska göra, vilka krav vi ska ställa i upphandlingarna. Återbruket kan spara mycket skattemedel. Ibland kan det räcka att lackera materialet för att få en snygg finish.
20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 TEMA EKONOMISK HÅLLBARHET – ALLA SOM JOBBAR med upphandlingar behöver tänka strategiskt kring inköp och upphandlingar, för att öka cirkulariWHWHQ RFK VW\UD PRW PHU FLUNXOlUD D̆ lUVmodeller, framhåller Margareta Bergh. Hon lyfter vikten av att integrera alla tre hållbarhetsdimensionerna, förbereda sig väl, ha en kontinuerlig dialog med marknaden/leverantören och en uppI|OMQLQJ I|U DWW VlNUD D̆ lUHQ – Då uppstår en win-win, såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt. Den förberedande fasen är viktig för att landa i vilka krav man vill ställa. Alla behöver jobba med uppföljning, men de som verkligen gör det blir vinnare, ekonomiskt och i övrigt, slår hon fast. Ifrågasätt Enligt Margareta Bergh gäller det att jobba med inköpsbehoven i tidiga faser, förstå verksamhetens behov, driva utveckling och tänka mer långsiktigt. – Upphandlande organisation måste fråga sig vad man behöver köpa in, vad man kan avstå och vad man kan lösa på ett annat sätt idag och i framtiden ur alla tre hållbarhetsperspektiven. Det gäller därtill att ha ett långsiktigt perspektiv vid bedömningen och att rätt förutsättningar ges från beslutsfattare i organisationen såväl som från politiken, understryker hon. – Är man för kortsiktig kan upphandlingen verka dyr. Man måste ha ett längre perspektiv som sträcker sig bortom avtalsperioden med fokus på vinsterna i hela värdekedjan och på vad som är ekonomiskt mest fördelaktigt för KHOD D̆ lUHQ Tänk tjänster Upphandling av en tjänst i stället för en produkt öppnar för ökad cirkularitet, framhåller hon. – Det blir en drivkraft till längre livslängd och ökad hållbarhet för leverantören, men kräver rätt kravställning. Hon pekar på Bollnäs kommuns initiativ att upphandla ljus som en tjänst i stället för att upphandla LED-armatur när de skulle byta ut lysrören i kommunens förskolor och skolor, vilket gav YLQVWHU L ÀHUD GLPHQVLRQHU 'HW LQQHEDU en månadshyra och att ägarskapet låg NYDU KRV OHYHUDQW|UHQ VRP ¿FN VH WLOO DWW det lyser där det ska. Behovet av material och energi sjönk liksom investeringskostnaden, samtidigt som möjligheten DWW VWlOOD NUDY Sn ÀH[LELOLWHW |NDGH Ljussättningen kunde justeras för elever med synnedsättning, vilket gjorde att de själva kunde klara aktiviteter som de tidigare behövt en assistent för. Personal och elever upplevde sig generellt piggare och påverkades positivt av att ljus kan justeras efter behov. – Cirkulariteten steg med 94 procent och elförbrukningen sjönk med 50 SURFHQW 'H VRFLDOD H̆ HNWHUQD lU VYnUD DWW NYDQWL¿HUD PHQ lU YLNWLJD YLQVWHU I|U samhället och individen. Det krävs ökad samordning för hållbara upphandlingar. Fler behöver göra hemläxan för att få ut bästa effekten, enligt Margareta Bergh, hållbarhetspecialist på Upphandlingsmyndigheten. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST FOTO ANDERS CEDÉRUS integrerar mera Margareta Bergh. VAR FEMTE UPPHANDLAR CIRKULÄRT För få kommuner och regioner upphandlar cirkulärt, enligt myndighetens nationella upphandlingsrapport. – Bara drygt 20 procent försöker ta in de cirkulära aspekterna, göra en analys och se vinsterna i målstyrningen politiskt och i organisationen. Alla har en hemläxa. Kruxet är att man behöver samordna sig mycket mer inom och mellan kommuner och regioner, ändra kravbilden och få till cirkulära flöden, säger Margareta Bergh. Läs mer i Nationella upphandlingsrapporten 2023, som finns på upphandlingsmyndigheten.se TIPS FÖR EKONOMISKT BRA UPPHANDLING Jobba strategiskt med inköpen. Ha ett integrerat hållbarhetsperspektiv. Ha en långsiktig ansats och tänka bortom avtalsperioden. Tänk på vad som är mest ekonomiskt fördelaktigt för hela affären. Jobba med inköpsbehoven i tidig fas, förbered väl, ha en ständig dialog och uppföljning. Ställ krav på att material och resurser ska kunna återanvändas eller återvinnas. Använd ekonomin som incitament och verktyg för hållbarhet och cirkulariet. Analysera, förankra och tänk på långsiktigt mervärde. Väg in perspektiv på beredskap och försörjningsförmåga över tid. Källa: Margareta Bergh/ Upphandlingsmyndigheten Vinnarna i t g
Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 21 EKONOMISK HÅLLBARHET TEMA DET FINNS OFTAST en rimlig förklaring till att kommunala bolag har verksamhet som vid första anblick kan vara utanför den kommunala kompetensen. Det är slutsatsen i en färsk rapport från Sobona, berättar rapportförfattaren Louise Pons Dreifeldt. En av insikterna som lyfts i rapporten är att verksamheterna som drivs i kommunens regi har uppstått för att privata aktörer inte kan eller vill kliva in. – När kommunen bedömer att verkVDPKHWHQ lQGn EHK|YHU ¿QQDV I|U DWW leverera samhällsnyttiga tjänster till invånarna är det befogat att driva i egen regi, säger hon. I rapporten har Sobona tittat närmare på kommunala bolag i fyra branscher. Ett energibolag satte upp laddstolpar där inga privata aktörer var intresserade av att driva dem. Detsamma gällde caféerbjudande kopplat till annan verksamhet och ett gym startat i ett utanförskapsområde i Trollhättan. Dessutom granskades stadsnät. ± )|U $YIDOO 6YHULJHV PHGOHPPDU handlar frågan om osund konkurrens primärt om återbruk. Precis som i de andra fallen vi tittat på erbjuder det kommunala bolaget något som den privata marknaden inte fullt ut kan lösa. Det kommunala bolaget levererar HQ VDPKlOOVQ\WWD 2IWD ¿QQV GHW också en vilja att samverka med lokala aktörer, säger Louise Pons Dreifeldt. ± 'HW ¿QQV en rimlig förklaring till att det ser ut som det gör. Begränsad kritik Bakgrunden till rapporten var att Sobona upplevde att det fanns mycket kritik kring att kommunala bolag bidrar till osund konkurrens, vilket de alltså inte fann fog för. Enligt en enkät bland de kommunala bolagsmedlemmarna uppgav 73 procent att de inte fått någon kritik för osund konkurrens, något som förvånade med tanke på hur debatten ibland upplevs. Av dem som fått kritik vidtog 75 procent åtgärder medan 23 procent avstod då de upplevde kritiken som mer ideologisk. – Åtgärderna handlade bland annat om förändringar i verksamheten, en dialog med näringslivet och tydligare kommunikation om vad det kommunala gör och inte gör samt varför. Vilken driftsform som är bäst av kommunal förvaltning, kommunalt bolag eller att lägga ut helt privat är beroende av många olika faktorer, exempelvis vilken typ av verksamhet det handlar om och hur förutsättningarna ser ut för det lokala näringslivet, enligt rapporten. Egna villkor bör avgöra driftform Oavsett hur det ser ut i kommunen är det dock viktigt att väcka frågan om valet av driftform och fråga sig varför man valt att göra som man gjort, understryker hon. Vad är ok för en kommunal verksamhet att göra och inte? – Det handlar mycket om vilka förutVlWWQLQJDU VRP UnGHU )|UVW RFK IUlPVW handlar det om den så kallade kommunala kompetensen, alltså vad som ligger inom kommunens uppdrag. Sedan kan man gå utanför den kommunala komSHWHQVHQ QlU GHW ¿QQV EHKRY GHW NDQ exempelvis handla om en glesbygdskommun som driver en livsmedelsbutik efterVRP GHW LQWH ¿QQV SULYDWD DNW|UHU VRP ¿QQHU GHW O|QVDPW Merparten av konkurrensen mellan kommuner och det privata näringslivet är inte osund, enligt en rapport från Sobona. Slutsatsen är att samhällsviktiga verksamheter många gånger inte har tillräckligt stor lönsamhet för att det ska vara intressant för privata aktörer att driva. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST Louise Pons Dreifeldt. RAPPORTEN bygger på enkätsvar från 343 kommunala företag och intervjuer med fyra bolag. inte negativt för privata Kommunala bolag Sobonas rapport presenteras i Almedalen, läs mer på sidan 44.
22 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 AVFALLSBROTTSLIGHET Tryggare Malmö: verksamheter Tryggare Malmö är ett unikt sätt att samordna tillsynen mellan lokala och regionala myndigheter. – Vi är ensamma om att ha en enhet som bara jobbar med de här frågorna, säger Joel Persson, samordnare på enheten. +lU ¿QQV QLR SHUVRQHU VRP EDUD MREbar mot illegala verksamheter och med myndighetsövergripande samarbete, med Miljöförvaltningen som samordnare. Idén föddes ur en frustration. – Oseriösa och ljusskygga verksamheter kan ta tid att hitta och att handOlJJD YLONHW GHW RIWD LQWH ¿QQV WLG I|U inom den ordinarie tillsynen. Tidigare kunde de oseriösa klara sig undan tillsyn medan all tid lades på de seriösa, vilket riskerar leda till en osund konkurrens. – Här kan vi gräva ner oss i utredQLQJDU RFK In LQ ÀHU L WLOOV\QHQ , I|Ulängningen spar det pengar, i synnerhet när vi stöter på välfärdsbrott, då är det pengar som går tillbaka till staden. Tydligt mål Målet med verksamheten är precis vad de heter, att skapa ett tryggare Malmö. – Skjutningar och sprängningar är det som syns mest i media, men sedan har vi de näringsverksamheter som vi vet göder den här kriminaliteten. Det kan vara områden som miljöförvaltningen har tillsyn över och har ingångar i: bilverkstäder, biltvättar, massagesalonger, livsmedelsverksamheter, avfallsverksamheter, bygg- och rivningsverksamheter. Det är inom dessa branscher Tryggare Malmö verkar. Vi anser att ett utökat fokus på de oseriösa och ljusskygga verksamheterna bidrar till det brottsförebyggande arbetet och därmed även ökar Tio myndigheter ingår idag i det som kommit att kallas Malmö-modellen – Tryggare Malmö. Där den enes möjligheter begränsas kan den andre ta vid. Det gör det enklare att komma åt illegal avfallsexport men också en rad andra miljö- och samhällsfarliga verksamheter. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Joel Person och Hanna Hesselman banar nya vägar i tillsynsarbetet genom Tryggare Malmö. Kontantintensiva verksamheter är särskilt intressanta att granska. Somliga är tydliga med att de är del av ett parallellt samhälle – den här skylten hittades vid ett tillsynsbesök. FOTO KARIN JÖNSSON Tättsamarbete stoppar illegala FOTO MILJÖFÖRVALTNINGEN
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=