12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2024 TEMA EKONOMISK HÅLLBARHET konsumtionskultur” Anders Wijkman: Ständigt ökad resursanvändning och en hållbar värld är inte förenligt. Den rika världen måste ändra sin konsumtionskultur radikalt, understryker hållbarhetsprofilen Anders Wijkman. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST FOTO MIKAEL SJÖBERG/TT Samhällsdebattören Anders Wijkman har i decennier kämpat för att vända den negativa klimatutveckling- HQ +DQ KDU ÀHUD JnQJHU korats till en av Sveriges hållbarhetsmäktigaste och är också ledaPRW L )1 V UHVXUVSDQHO ,53 – En ständig tillväxt som hela tiden ökar uttaget av jungfruliga naturresurVHU lU LQWH KnOOEDU 5DSSRUWHQ IUnQ )1 V resurspanel visar att först och främst den negativa påverkan på klimatet och H̆ HNWHUQD Sn GHQ ELRORJLVND PnQJIDOGHQ gör att tillväxten i resursanvändningen måste böja av främst i den rika delen av världen – i en värld där så många som 4 miljarder fortfarande lever i fattigdom. Vi måste konsumera helt annorlunda, säger Anders Wijkman. Slutsatsen är att det inte räcker med att göra produktionen grönare utan att det krävs kraftiga åtgärder för att förändra efterfrågan på energi och material i de rika länderna. Tänka om och ställa om – Även i Sverige slängs 30 procent av all mat som produceras. Vi måste börja med att kraftigt reducera allt svinn och slöseri, öka livslängden på produkterna vi använder, satsa på återbruk och renovering och förbättra återvinningen. Ytterst gäller det Anders Wijkman vill se en ny sorts samhälle, både inom produktion och konsumtion. att tillfredsställa våra behov på ett mer intelligent sätt, säger Anders Wijkman. – Det är ett stort slöseri idag med många produkter med mycket kort livslängd. Tydliga exempel hittar vi inom fast fashion och elektronik, där syftet ofta är att produkterna ska bytas ofta – trots att de fungerar bra. Problemet är att det kostar för lite att XWQ\WWMD QDWXUHQ SRlQJWHUDU KDQ )|U att få till en förändring efterlyser han en skatteväxling så att det blir dyrare att utnyttja naturresurser och samtidigt sänkt skatt på arbete. – En sådan reform skulle leda till att kort livslängd på produkterna helt enkelt inte lönade sig. Möjligen är det svårt att göra i ett enskilt land med hänvisning till konkurrenskraften. Men på EU-nivå borde det fungera. Ljuspunkter Det är också för mycket kortsiktighet i ekonomin och i näringslivet, konstateUDU KDQ +DQ YLOO VH ÀHU LQFLWDPHQW I|U företag och konsumenter, men ser även en positiv utveckling. – Ikea är ett bra exempel som gått från produktion av billiga möbler till att utveckla designprinciper för längre livslängd och cirkularitet. Ett annat exempel är utvecklingen av BoKlok-konceptet inom Skanska. ± 'HW ¿QQV D̆ lUVPRGHOOHU VRP lU väldigt spännande. Att leasa och hyra ut kan vara bättre än att sälja till eller köpa av någon. Det ökar intresset för att produkten håller längre och leder till att den designas så att den kan återvinnas. Det är HQ XWPlUNW D̆ lUVPRGHOO VRP E|UMDU NRPma nu. Även solpaneler hyrs ut i fattigare länder och det kommer även här. Måste vi sträva efter vinst och tillväxt? – Alla företag vill växa, ett litet företag VRP VWnU VWLOO JnU XQGHU 'HW ¿QQV HQ naturlig drift att vilja expandera, men jag tror inte att vi kommer ifrån att vi måste tänka om när naturen – som är basen för både ekonomin och vår överlevnad – tar så mycket stryk. Vinsten går inte att tänka bort. Varje företag måste ha någon form av överskott. Har man ingen EX̆ HUW NDQ PDQ LQWH I|UQ\D LQWH LQI|UD ny teknik. Det är klart man ska visa vinst, men den måste vara rimlig. ± )|U DNWLHERODJ lU DNWLHlJDUYlUGH GHW SULPlUD PHQ GHW ¿QQV DQGUD I|UHWDJVformer. Jag har aldrig förstått varför inte den kooperativa rörelseformen slagit igenom mer. ”Vi måste ändra vår k ti k lt j
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=