Avfall och Miljö nr 3 2024

Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 21 EKONOMISK HÅLLBARHET TEMA DET FINNS OFTAST en rimlig förklaring till att kommunala bolag har verksamhet som vid första anblick kan vara utanför den kommunala kompetensen. Det är slutsatsen i en färsk rapport från Sobona, berättar rapportförfattaren Louise Pons Dreifeldt. En av insikterna som lyfts i rapporten är att verksamheterna som drivs i kommunens regi har uppstått för att privata aktörer inte kan eller vill kliva in. – När kommunen bedömer att verkVDPKHWHQ lQGn EHK|YHU ¿QQDV I|U DWW leverera samhällsnyttiga tjänster till invånarna är det befogat att driva i egen regi, säger hon. I rapporten har Sobona tittat närmare på kommunala bolag i fyra branscher. Ett energibolag satte upp laddstolpar där inga privata aktörer var intresserade av att driva dem. Detsamma gällde caféerbjudande kopplat till annan verksamhet och ett gym startat i ett utanförskapsområde i Trollhättan. Dessutom granskades stadsnät. ± )|U $YIDOO 6YHULJHV PHGOHPPDU handlar frågan om osund konkurrens primärt om återbruk. Precis som i de andra fallen vi tittat på erbjuder det kommunala bolaget något som den privata marknaden inte fullt ut kan lösa. Det kommunala bolaget levererar HQ VDPKlOOVQ\WWD 2IWD ¿QQV GHW också en vilja att samverka med lokala aktörer, säger Louise Pons Dreifeldt. ± 'HW ¿QQV en rimlig förklaring till att det ser ut som det gör. Begränsad kritik Bakgrunden till rapporten var att Sobona upplevde att det fanns mycket kritik kring att kommunala bolag bidrar till osund konkurrens, vilket de alltså inte fann fog för. Enligt en enkät bland de kommunala bolagsmedlemmarna uppgav 73 procent att de inte fått någon kritik för osund konkurrens, något som förvånade med tanke på hur debatten ibland upplevs. Av dem som fått kritik vidtog 75 procent åtgärder medan 23 procent avstod då de upplevde kritiken som mer ideologisk. – Åtgärderna handlade bland annat om förändringar i verksamheten, en dialog med näringslivet och tydligare kommunikation om vad det kommunala gör och inte gör samt varför. Vilken driftsform som är bäst av kommunal förvaltning, kommunalt bolag eller att lägga ut helt privat är beroende av många olika faktorer, exempelvis vilken typ av verksamhet det handlar om och hur förutsättningarna ser ut för det lokala näringslivet, enligt rapporten. Egna villkor bör avgöra driftform Oavsett hur det ser ut i kommunen är det dock viktigt att väcka frågan om valet av driftform och fråga sig varför man valt att göra som man gjort, understryker hon. Vad är ok för en kommunal verksamhet att göra och inte? – Det handlar mycket om vilka förutVlWWQLQJDU VRP UnGHU )|UVW RFK IUlPVW handlar det om den så kallade kommunala kompetensen, alltså vad som ligger inom kommunens uppdrag. Sedan kan man gå utanför den kommunala komSHWHQVHQ QlU GHW ¿QQV EHKRY GHW NDQ exempelvis handla om en glesbygdskommun som driver en livsmedelsbutik efterVRP GHW LQWH ¿QQV SULYDWD DNW|UHU VRP ¿QQHU GHW O|QVDPW Merparten av konkurrensen mellan kommuner och det privata näringslivet är inte osund, enligt en rapport från Sobona. Slutsatsen är att samhällsviktiga verksamheter många gånger inte har tillräckligt stor lönsamhet för att det ska vara intressant för privata aktörer att driva. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST Louise Pons Dreifeldt. RAPPORTEN bygger på enkätsvar från 343 kommunala företag och intervjuer med fyra bolag. inte negativt för privata Kommunala bolag Sobonas rapport presenteras i Almedalen, läs mer på sidan 44.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=