Nr 3 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 41 JORDEN RUNT 0lQJGHQ HO DYIDOO Yl[HU IHP JnQJHU VQDEEDUH lQ YDG GHQ Ṙ FLHOOD VWDWLVWLNHQ YLVDU 'HW VNULYHU )1 L VLQ IMlUGH XWJnYD DY *OREDO ( ZDVWH 0RQLWRU 7RWDOW XSSVWRG PLOMRQHU WRQ HO DYIDOO XQGHU YLVDU )1 V VWDWLVWLN vilket är en ökning med 82 procent sedan 2010. Mängden kan komma att öka med ytterligare 32 procent till år 2030. El-avfallet växer snabbt 0lQJGHQ HO DYIDOO Yl[HU IHP JnQJHU VQDEEDUH lQ YDG GHQ Ṙ FLHOOD VWDWLVWLNHQ YLVDU 'HW VNULYHU )1 L VLQ IMlUGH XWJnYD DY *OREDO ( ZDVWH 0RQLWRU Den blå näringen i Norge samlade in drygt 6000 ton plastredskap till återvinning under 2023. Det är nästan 1000 ton mer än det tidigare rekordet från 2017 och innebär en besparing av klimatutsläpp motsvarande drygt 34000 ton koldioxid. Norskt fiske sätter insamlingsrekord 11 kvinnor i Parappanangadi i delstaten Kerala i södra Indien har dragit vinstlotten i det stora Monsunlotteriet. Det var förra sommaren som ett gäng kollegor vid den kommunala sopsorteringen gick samman för att köpa en lott. 32 kronor kostade lotten. De vann motsvarande 12 miljoner svenska kronor, en summan som det skulle ta dem 80 år att tjäna in. Trots den plötsliga rikedomen jobbar de kvar, alla 11, och fortsätter sortera och rengöra plast, pappförpackningar och tidningar. De bidrar till att delstaten hålls renare än många andra. – Jag gillar mitt arbete, säger 44-åriga Lakshimi, som är en av vinnarna, till Dagens Nyheter. )|U VLQD SHQJDU KDU KRQ N|SW ett stycke mark där barnen kan bygga egna hus, några stolar så att alla ska kunna sitta, en tv och ett kylskåp. Sopsorterare blev miljonärer )UDQNULNH YLOO LQI|UD I|UEXG PRW UHNODP I|U billiga textilier och en miljöskatt på lågpriskläder. Om förslaget klubbas blir de först i världen med den typen av lagstiftning. Modeindustrin uppskattas stå för tio procent av de globala koldioxidutsläppen. Den nya regleringen ska spara resurser, men också skydda den franska modeindustrin – kinesiska Shein, som sägs släppa tusentals nya plagg varje dag, pekas särskilt ut som en orsak till att lagen tillkommit. I skrivande stund väntar en slutlig omröstning i senaten innan lagen kan antas, vilket dock ses som en formalitet. Ett nystartat projekt, RecAL, ska utveckla bättre återvinningsmetoder för aluminium. Projektet samlar 19 organisationer från nio länder i Europa, däribland svenska Swerim, under ledning av Tekniska Institutet i Österrike. En digital plattform för att underlätta ett FLUNXOlUW À|GH LQJnU L XSSGUDJHW Nästan hälften av Europas behov av aluminium skulle kunna tillgodoses av återvunnet material. En utmaning är att aluminiumet ofta återvinns i legeringar, där det blandats med andra metaller. Att skilja ut de önskvärda materialen utan att öka påfrestningarna på klimat och miljö är ett mål för forskaralliansen. Unik skatt på snabbmode Stor satsning för bättre återvinning En biprodukt från osttillverkning har visat sig kunna utvinna guld från elavfall. Det är en protein- ¿EULOVYDPS IUnQ YDVVOH VRP IRUVNDUH YLG (7+ L Zürich har studerat. Guldjonerna fäster gärna mot proteinerna, och efter uppvärmning faller guldÀLQJRU L NDUDW XW 1X YLOO IRUVNDUWHDPHW XWYHFNOD sina rön till en marknadsprodukt. – Vi förvandlar två avfallsprodukter till guld, en biprodukt från livsmedelsindustrin och elektroniskt avfall. Det kan ju inte bli mycket mer hållbart än så, VlJHU SURIHVVRU 5D̆ DHOH 0H]]HQJD L HQ NRPPHQWDU på högskolans hemsida. Vassle guld värt i återvinningen FOTO LOTTA HÄRDELIN/DN/TT
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=