Avfall och Miljö nr 4 2024

AVFALL OCHMILjÖDe satsar på CCUS Global cirkulär standard Här ska slam pyrolyseras Nytt liv för svenska sängar Osäkert kring brittisk export Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #4/2024 TEMA MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET: Han gör deponin till ett zoo

Med över 25 års erfarenhet har Varig Teknik & Miljö varit en pionjär i utvecklingen av avfallshantering, från de första mobila komprimatorerna till dagens avancerade stationära anläggningar. Vår senaste innovation, Waste Logistic Centers, representerar det allra senaste inom effektivitet och miljövänlig avfallshantering. Våra avfallslogistikcentraler är inte bara tekniskt avancerade utan är också designade för att ge er optimal lönsamhet och samtidigt förbättra miljön både inom och runt anläggningen. Vi är stolta över vår omfattande erfarenhet och det stora antal framgångsrika projekt vi har genomfört, vilket gör oss till er pålitliga partner för att möta era specifika behov. Kontakta oss för att inleda en diskussion om hur vi kan skräddarsy den optimala avfallshanteringslösningen för just era behov. Revolutionera er avfallshantering Varig Teknik & Miljö AB - info@varigteknik.se 0771-88 68 35 - www.varigteknik.se Med över 25 års erfarenhet har Varig Teknik & Miljö varit en pionjär i utvecklingen av avfallshantering, från de första mobila komprimatorerna till dagens avancerade stationära anläggningar. Vår senaste innovation, Waste Logistic Centers, representerar det allra senaste inom effektivitet och miljövänlig avfallshantering. Våra avfallslogistikcentraler är inte bara tekniskt avancerade utan är också designade för att ge er optimal lönsamhet och samtidigt förbättra miljön både inom och runt anläggningen. Vi är stolta över vår omfattande erfarenhet och det stora antal framgångsrika projekt vi har genomfört, vilket gör oss till er pålitliga partner för att möta era specifika behov. Kontakta oss för att inleda en diskussion om hur vi kan skräddarsy den optimala avfallshanteringslösningen för just era behov. Revolutionera er avfallshantering Varig Teknik & Miljö AB - info@varigteknik.se 0771-88 68 35 - www.varigteknik.se

Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #4/2024 Rätt hanterat sjukvårdsavfall.......................33 Bättre plockanalyser.............................................34 Mät återbruk bland grovavfall......................35 Verksamheters matavfallsinsamling...............................................36 Rutiner för lustgastuber. ...................................36 Samarbete kring statistik................................37 Checka av informationskraven...................37 Många ville besvara FNI-enkät. ..................38 De ska energiåtervinna slam. .....................39 Produktnytt. .....................................................................40 Jorden runt......................................................................41 Avfall bränsle i brittisk politik......................42 AVFALL SVERIGE..............................................45 NOTISER. .......................................................................50 TEMA MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET. .........14 AKTUELLT Rekordstort årsmöte. ...........................................24 Rekordstor utställning.........................................25 Nytt liv för madrasser. .........................................27 Fångad CO2 ska ge ren sjöfart...................28 Mer rättvis fördelning av utsläpp.............29 Fiskeredskap ska samlas in separat. ........................................................................30 Index för utsläppsrätter.....................................30 Impregnerat trä inte alltid farligt. .............31 Hjälp att välja rätt lösning för FNI. ..........32 Tips inför textilinsamlingen............................32 Beräkna rätt antal kärl........................................33 LEDARE. ............................................................................. 5 NYHETER Stena åtalas för miljöbrott................................. 6 Think Pink-målet har inletts.............................. 6 Biogasbussar exploderade................................ 6 Cirkulär ekonomi får egen standard........ 6 Styrbjörn vann................................................................. 7 EU-kommissionen rivstartar............................. 7 Årets avfallskommun............................................... 8 Så mycket textil slängs......................................... 8 Positiv avfallstrend..................................................... 9 Avfallsindex får ny ägare...................................10 Strategi ska minska metanutsläpp.......10 Ny nationell avfallsplan......................................11 Affärsnytt...........................................................................12 10 18 28 14 25 22 42

www.recyclingteknik.se T. +46 (0)31-760 60 16 Värt att bevara?

Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 5 Svettigt för sophämtarna LEDARE REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 19 september 2024 OMSLAGSBILD Jan Pontho UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 525 kr/år. Icke medlemmar 650 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK ByWind, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 39. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 ATT SVERIGE ÄR fantastiskt tycks allt fler uppmärksamma, både svenskar och utlänningar. Många vill besöka fjällvärlden, de pittoreska städerna och badorterna. Det är förstås roligt för turistnäringen, men det innebär utmaningar för turistkommunerna. I VISBY VAR mängden avfall mer än fyra gånger så stor som vanligt under Stockholmsveckan i mitten av juli. Till skillnad från de tillresta semesterfirarna jobbade renhållningspersonalen då som mest; alla bilar rullade, all personal var igång. När avfallshanteringen utsätts för den typen av påfrestningar blir det uppenbart vilken skillnad de gör, alla sophämtare, kundservicemedarbetare och planerare som ser till att de svenska turistmagneterna hålls rena och att rätt resurser sätts in på rätt platser. I TAKT MED att den fastighetsnära insamlingen byggs ut behöver vi mycket mer av deras kompetens. För att kunna locka nya, kompetenta medarbetare är det viktigt att fundera över hur vi som bransch uppfattas av omvärlden. Avfall Sverige har just inlett en översyn av sin värdegrund, det kommer att ge värdefulla insikter av just detta slag. Under hösten finns det möjlighet för medlemmarna att delta aktivt i arbetet; förhoppningsvis kan det också vara till hjälp för att stärka det egna varumärket, oavsett om det gäller en liten kommun eller ett stort avfallsbolag. ÄVEN DEN OMVALDA ordföranden för EU-kommissionen Ursula von der Leyen jobbade i juli, och lovade att arbeta för en marknad för sekundära råmaterial. Vi kommer att följa hur den nya kommissionen, när den är på plats, tar detta vidare. För att kunna jobba högre upp i avfallshierarkin behöver vi ha regionala perspektiv – ett gott exempel är de svenska madrasstillverkarna som nu samarbetar med Danmark för att kunna skapa en fungerade återvinning – läs mer om planerna på sidan 27. SOMMARENS STORA avfallsnyhet är förstås att Sida har tilldelat Avfall Sverige och Salar International 160 miljoner kronor för att bistå i utvecklingen av Ukrainas avfallshantering. Det är en stor ära att vi har fått regeringens förtroende att hjälpa detta krigsdrabbade land. Tillsammans med kommuner och centrala myndigheter i Ukraina ska vi skapa en avfallshantering som lever upp till EU:s krav, i praktiken blir det ett steg mot medlemskap. Även här finns möjlighet för medlemmarna, både att bidra på olika sätt och att utveckla den egna organisationen genom kunskapsutbyte. EN VIKTIG LÄRDOM att ta med dig in i detta jätteprojekt är att hela kedjan måste fungera, från de enskilda hushållens källsortering till behandling och återföring av resurserna, från planerarna till sophämtarna. Avfallshanteringens alla medarbetare behövs. TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON

6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 NYHETER Minst sju personer och fyra företag har åtalats för grovt miljöbrott och några av dem också för grovt penningtvättbrott sedan stora mängder miljöskadligt avfall påstås ha dumpats. I september inleddes huvudförhandlingen mot företrädare för Think Pink-bolagen. Förutom omfattande miljöbrott har nu ekonomisk brottslighet lagts till åtalet. För första gången har internationella standarder för att underlättas omställningen till cirkulära affärsmodeller och arbetssätt tagits fram. Inom loppet av ett år har tre gasfordon exploderat. DET ÄR 35 000 ton krossat restavfall från Stena Recyclings anläggningar för skrotbilsåtervinning i Halmstad och Hallstahammar som enligt åklagaren efter vilseledande uppgifter till tillsynsmyndigheten lagts upp på två områden. Det gäller dels en före detta bergtäkt utanför Håveryd i Melleruds kommun, där avfallet använts som utfyllnad blandat med jord och andra massor, dels en gammal deponi utan bottentätning i Björneborg, Kristinehamns kommun. Förutom Stena Recycling misstänks tre företag samt privatpersoner för inblandning. – Om man väljer att inte följa de regler som finns på området, och således inte heller hanterar avfallet på ett sätt som är säkert för miljön och människors hälsa, finns tyvärr stora ekonomiska förtjänster att göra, säger senior åklagare Martin Elofsson i Polisens pressmeddelande. Stena Recycling nekar till brott. Markprover visar dock på höga föroreningshalter av bly, koppar, zink och PFAS. Halten av zink är enligt Nationellt Forensiskt Center cirka 500 gånger högre än jämförvärde för svensk mark, kopparhalten cirka 430 gånger högre, och blyhalten cirka 230 gånger högre. Stena Recycling Riskerar företagsböter om 12 miljoner kronor för att inte ha gjort tillräckligt för att förhindra brottet. 15 KOMMUNER HAR drabbats av Think Pinks verksamhet, där stora mängder avfall dumpats utan att företaget kunnat hantera det. Elva personer står åtalade för miljöbrott, varav fem för grovt miljöbrott. En miljökonsult misstänks ha medverkat till miljöbrott genom uppdrag för Think Pink. Sammantaget har tillgångar om 232 miljoner kronor frysts i väntan på rättegång. I somras tillkom åtal mot fyra personer för flera fall av ekonomisk brottslighet. Det handlar om oriktiga fakturor och privata kostnader som bokförts som affärshändelser. Rättegången är planerad att pågå till och med våren 2025. En rättegång kring ekonomisk brottslighet tillkommer. STANDARDERNA SKA SKAPA nya möjligheter för företag att bli mer resurseffektiva, minska sitt avfall och förlänga sina produkters värdekedjor. – Standarderna är viktiga eftersom de ger en gemensam modell för hur vi designar, tillverkar och hanterar produkter och tjänster på ett hållbart sätt, och vägleder oss att göra förflyttningen till ett cirkulärt samhälle, säger Laura Linnala, projektledare, Svenska institutet för standarder, SIS. Det är ett hundratal länder och ett stort antal organisationer och experter som varit med och utformat de tre nya standarderna som tagits fram inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO. Flera svenska företag och organisationer har medverkat i arbetet, exempelvis Ikea, Rise, Linköpings universitet, Naturskyddsföreningen, Skogsindustrierna och Avfall Sverige. De nya standarderna kommer att uppdateras kontinuerligt för att följa den snabba utvecklingen inom området. Arbetet fortsätter även med att ta fram standarder för den europeiska marknaden. ALLA TRE DRABBADE FORDON är av samma bilmodell, en minibuss. Alla har också genomgått samma konvertering, där de ursprungliga ståltankarna har bytts mot komposittankar för att minska vikten så de kan ta med sig fler personer. ”Det är endast dessa gasfordon som bedöms som farliga, det innebär inte att alla gasfordon helt plötsligt blivit farliga”, skriver Energigas Sverige på sin hemsida. Inga personer har kommit till skada i samband med explosionerna. I skrivande stund inväntas resultat från utredningen. Stena riskerar miljonböter Rättegång startad i Think Pink-målet Globala standarder för cirkulär ekonomi klara Biogasbussar exploderade Standarderna SS-ISO 59004:2024, SS-ISO 59010:2024, SS-ISO 59020:2024 finns att köpa på sis.se

Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Ursula von der Leyen omvaldes i juli till EU-­ kommissionens ordförande. Hennes politiska agenda för de kommande fem åren, som kommer att prägla kommissionens arbete. Sysavs bidrag med Styrbjörn i spetsen tog hem förstaplatsen i kategorin ”Public administration” under finalen av ”Europa minskar avfallet”-veckan. UVDL, SOM DEN nygamla ordföranden gärna kallas i kommissionen, vill se ett förslag om en mer cirkulär och uthållig ekonomi, en Circular Economy Act, som kan skapa marknader för återvunna material, men också för avfall. Ett nytt paket för den kemiska industrin adresserar bland annat PFAS-frågan. Hennes agenda innehåller också förslag om en Industrial Decarbonisation Act, som lyfter fram CCUS. Nu väntar utfrågningar av de nominerade kommissionärerna. Tills de är på plats sitter den gamla kommissionen kvar. I juli kom en brasklapp från den: 18 av EU:s medlemsstater når dem avfallsdirektivets mål för insamling och återvinning. EU-kommissionen begär rättning i ledet och har inlett formella överträdelseförfaranden. Senast 2020 skulle 50 procent av det kommunala avfallet förberedas för återanvändning eller återvinning. Bland de länder som nu uppmanas förbättra sin avfallshantering finns Sverige, Finland och Danmark. I SAMBAND MED Europa minskar avfallet-veckan 2023 lanserade Sysav kampanjen ”Var inte en Styrbjörn”. Syftet med kampanjen var att genom humor försöka öka ungdomars medvetenhet om vikten av att återvinna. I juni korades de främsta initiativen bland de 14 000 som hade skickats in, vilket alltså slutade väldigt bra för Sveriges bidrag. – Genom att våga använda nya grepp och utmana för att få uppmärksamhet för plastsortering har vi verkligen lyckats. Vi är väldigt glada att Europa också uppskattade den typen av humor, och vi hoppas att det bidrar till förändrat beteende och lägre klimatpåverkan," säger Susanna Christensson, kommunikatör Sysav. Europa minskar avfallet är ett EU-­ projekt som går ut på att samla så många länder som möjligt kring aktiviteter för att förebygga avfall under en specifik kampanjvecka i november. Projektet har pågått sedan 2009 och förra året deltog 29 länder. Avfall Sverige är sedan starten nationell samordnare i Sverige. Fortsatt EU-satsning på cirkularitet Skånsk besserwisser prisas handplockad kunskap PLOCKANALYSER FÖR DEN SOM BRYR SIG! Bryr ni er om innehållet i ert avfall? Envir är specialister på plockanalyser och kan bistå med analyser av olika typer av avfall, såsom hushållsavfall, källsorterade tidningar och förpackningar, industriavfall, grovavfall och deponirester. Vi är experter på att genomföra plockanalyser för att ge er en detaljerad insikt i vad som slängs och hur ni kan förbättra er avfallshantering. Envir finns för att hjälpa er att göra skillnad. KONTAKTA OSS OM ÄVEN NI BRYR ER! www.envir.se Fredrik Jedeur-Palmgren +4670 569 75 85 alt. fredrik.jedeur-palmgren@envir.se Ann Thoren och Susanna Christensson, projektledare r espektive kommunikatör på Sysav, tog emot förstapriset.

8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 Rejektseparator för effektiv metall- och plastseparering cellwood.se Söker ni lösningar för ren slurry och förbättrad drifts- ekonomi för er biogasanläggning? 23056 Cellwood rejektseparator liggande.indd 1 2023-11-28 13:49 Nöjda kunder och små mängder avfall bidrog till att Kristianstad klivet upp på förstaplatsen som årets avfallskommun, med ett sammanvägt index på 91,5 poäng av 100 möjliga. KRISTIANSTAD HAR HÖGA värden gällande miljö och återvinning. De använder bara förnybara drivmedel för insamlingen av avfall och har ett högt nyttjande av matavfallet som resurs i form av biogödsel och biogas. Kristanstadsborna gav upphov till 359 kg hushållsavfall per person 2023. Det ligger under riksgenomsnittet som är 411 kg per person. De är bra på att sortera ut förpackningar och matavfall, vilket möjliggör hög materialåtervinning. Det brännbara grovavfallet utgör 18 kg per person och ligger därmed långt under riksgenomsnittet på 39 kg. – Vi satte en plan för 15 år sedan, den har burit frukt. Politikerna har bytts ut, men de har vågat satsa på våra idéer, sade Johan Karlsvärd vd Renhållningen Kristianstad, vid prisutdelningen. Många kommuner i Skåne finns med på topplistan. På andra plats kom Hässleholm som kom precis utanför pallplats i fjol. På tredje plats kom fjolårets vinnare Östra Göinge. Bästa kommun i Norrland blev Hudiksvall och i Svealand hamnar Katrineholm i topp. Priset delas ut för tolfte året i samband med Avfall Sveriges årsmöte. Läs mer om det på sidan 24. Kristianstad är bäst på avfallshantering Johan Karlsvärd, vd Kristianstad renhållare, ordförande Ulf Björkell och vice ordförande Lars Olsson. Dubbelt så mycket textil slängs i soporna än vad som lämnas för återanvändning, trots att 40 procent av det hade kunnat användas igen. Det visar en unik studie från IVL Svenska Miljöinstitutet. I PROJEKTET USEREUSE har forskare vid IVL analyserat textilflöden – från inköp, användning och återanvändning till slutlig hantering av avfall – för att identifiera var de största förlusterna och potentialen för ökad återanvändning finns i vårt samhälle. – Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala konsumtions, användnings och avfallsflöden. Vi samlade huvudsakligen in data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer, säger Jurate Miliute-Plepiene. Ytterligare resultat från dataanalysen visar att konsumtionen av nya textilier ökar för varje år, att nästan en tredjedel av det vi har i garderoben inte används alls eller mycket sällan och att en dryg femtedel av insamlade textilier återanvänds i Sverige medan resten exporteras till andra marknader. Nya siffror om textilavfallet LÄS MER i rapporten Hur många kg extra har du i garderoben?, som kan laddas ner från ivl. diva-portal.org NYHETER

Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 9 0 1 2 3 4 5 Total mängd insamlat hushållsavfall, milj. ton 2019 2020 2021 2022 2023 Grovavfall Restavfall Matavfall Förpackningsavfall Returpapper Elavfall och batterier Mängden hushållsavfall minskade med 4 procent 2023 jämfört med året innan, och uppgick till totalt drygt 4,5 miljoner ton eller 431 kilo per person. Dessutom samlades 30 procent mer grovplast in för materialåtervinning. – Fortfarande produceras det väldigt mycket avfall, men det är glädjande att utvecklingen går åt rätt håll – både 2022 och 2023 ser vi minskande mängder, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige. Allt fler kommuner samlar nu in så kallad grovplast separat, det vill säga annan plast än förpackningar. På ett år har mängden grovplast som skickas till materialåtervinning ökat med nästan 30 procent. Drygt hälften av kommunerna har hittat en lösning för grovplasten. – Ytterligare miljövinster ser vi i mängden mat- och restavfall som minskade med 2 procent och uppgick till 188 kilo per person. Sedan 2015 har det minskat med 17 procent, motsvarande 37 kilo per person. Det innebär att vi närmar oss Avfall Sveriges 25/25-mål, det vill säga 25% mindre mat- och restavfall till 2025, säger Jenny Westin. Positiv avfallstrend Mer avfallsfakta finns i Svensk Avfallshantering 2023, som kan laddas ner från avfallsverige.se NYHETER

10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 NYHETER Sydsvenska Handelskammaren blir ny leverantör av ett flertal svenska branschindex, däribland avfallsindex. I samband med Avfall Sveriges årsmöte i Malmö lanserades en strategi för hur avfallssektorns metanutsläpp ska minimeras. SEDAN MÅNGA ÅR finns särskilda branschindex som Statistikmyndigheten SCB idag producerar. Det ska skapa förtroende och förutsägbarhet för affärer mellan olika aktörer i Sverige, exempelvis vad gäller utvecklingen av kostnader för drivmedel, löner och material. SCB har SYFTET MED STRATEGIN är att utsläppen av metan från kommunal avfallshantering ska minimeras. Det ska göras genom att: • Avfall Sveriges medlemmar har god kännedom om och kontroll på utsläppen från sina verksamheter. beslutat avveckla sin roll som producent av dessa index i december 2025. Avfall Sverige har nu tillsammans med en rad andra aktörer undertecknat en avsiktsförklaring som innebär att Sydsvenska Handelskammaren kommer verka för att producera och kvalitetssäkra branschindexen från och med januari 2026. – Branschindexen är en viktig förutsättning för långsiktiga avtal. Att det inte blir något glapp i produktionen och att vi även fortsatt har en aktör som kan beräkna • Avfall Sveriges medlemmar använder kvalitetssäkrade arbetssätt som garanterar att effektiva åtgärder vidtas kontinuerligt för att minska utsläpp. • Policy och styrmedel på EU-nivå och nationell nivå skapar goda förutsättningar för utsläppsminskande åtgärder. – Det saknas idag information om utsläpp i delar av avfallsverksamheterna och där behöver kunskapen öka. Vi behöver också utveckla arbetssätt som säkerställer kontinuerliga minskningar dem på ett oberoende och tryggt sätt kommer att gynna avfallsbranschen, säger Jenny Westin, seniorrådgivare på Avfall Sverige. av metanutsläppen. Ett nationellt ekonomiskt stöd skulle skapa goda förutsättningar för att nå dit, säger Tony Clark, vd för Avfall Sverige. Kommuner och kommunala bolag får en central roll i genomförandet av strategin. Tillsammans med dem ska Avfall Sverige också utveckla handlingsplaner för det fortsatta arbetet. Lokalt och globalt Avfallssektorn står för 13 procent av Sveriges metanutsläpp. I många andra länder är avfallet ett betydligt större klimatproblem. Genom sin strategi vill Avfall Sverige bidra till att nå målet i Global Methane Pledge om att minska världens metanutsläpp med 30 procent till 2030. – Mycket metan kommer från världens största deponier, därför vill vi fortsätta dialogen internationellt. Vi vill bland annat se ett europeiskt deponiförbud för organiskt avfall, sådant vi har i Sverige sedan många år. Det skulle också bidra till EU:s klimatmål, sade Tony Clark. Ny producent av avfallsindex från 2026 Strategi ska strypa metanutsläpp TOTALT OMFATTAS 21 index, däribland flera som berör avfallsbranschen: Avfallsindex för förbränning, Avfallsindex för insamling, Entreprenadindex, Lastbilstransportsindex T08, samt olika drivmedelsindex (HVO, RME och biogas – CBG respektive LBG).

Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 11 MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET TEMA Naturvårdsverket har lämnat ett förslag till nationell avfallsplan och nytt avfallsförebyggande program. De ska bidra till att Sverige accelererar arbetet mot en mer cirkulär ekonomi och minskar mängden avfall. SVERIGE HAR IDAG svårt att klara flera mål, både nationella mål inom miljömålssystemet, globala mål inom Agenda 2030, och vissa av EU:s insamlings- och materialåtervinningsmål. För att stimulera omställningen till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi behöver produkter redan från början designas för lång livslängd. För att nå giftfria kretslopp behöver särskilt farliga ämnen fasas ut och farliga ämnen ersättas med mindre farliga alternativ när så är möjligt. Nya hållbara affärsmodeller behöver utvecklas som stimulerar resurssmart användning och förlänger livslängden, skriver Naturvårdsverket. Men för att nå en bättre resurshushållning vill Naturvårdsverket också se bättre sortering av avfall och ökad tillgång till information om farliga ämnen i material och produkter. Samtidigt måste illegal avfallshantering motverkas. I avfallsplanen Avfall i ett cirkulärt samhälle finns bland annat förslag på åtgärder som kan genomföras av olika aktörer för att komma närmare ett resurseffektivt och giftfritt samhälle genom att avfall hanteras högre upp i avfallshierarkin. I det avfallsförebyggande programmet Sverige tänker efter – före, som ska gälla fram till 2030, finns förslag på åtgärder som kan genomföras av olika aktörer i design-, produktions- och användningsledet för att se till att avfall inte ens uppstår och genom det bidra till mer hållbar konsumtion. Så vill verket nå cirkularitet Tillverkad i Sverige Svensk råvara www.svenco.se 08-59440560 Papperssäckar AB Matavfallspåse för verksamheter Påsen har en volym på cirka 22 liter, är tillverkad av vattenavvisande kraftpapper, 90 gram, för att klara stora påfrestningar och öka tryggheten för användaren. Påsen är av typen planbotten vilket ger färre skarvar och är optimalt för matavfall. Trådställning i metall nns som hållare för denna påse. Påsen tillverkas i Sverige av svenskt kraftpapper. Nu nns en större och kraftfullare matavfallspåse för verksamheter. Artikel 1021NE C M Y CM MY CY CMY K ai172441434044_Avfall och Miljö - 2024 nr5 kopia.pdf 1 2024-08-23 13:59:00 Båda dokumenten kan laddas ner från naturvardsverket.se

12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 AFFÄRSNYTT Går från Tierp till Uppsala Tomas Ulväng blir ny vd för Uppsala Vatten och Avfall. Han kommer närmast från en roll som vd på Tierps Energi & Miljö AB. Han beräknas tillträda tjänsten i början av 2025. – Vatten och avfallshantering är centrala för ett hållbart samhälle och jag är engagerad i att säkerställa att vi levererar högkvalitativa tjänster till våra kunder samtidigt som vi bidrar till miljömål och hållbarhetsmål, säger han. Företrädaren Sifrid De Geyter är idag Director Environment Health Safety på Cyvita. Ihd ny ordförande Återvinningsindustrierna har fått en ny ordförande i Viveke Ihd. Hon har arbetat för återvinningsbranschen i drygt 16 år och tidigare haft rollen som vd för Återvinningsindustrierna. Hon tar över ordförandeskapet efter Annika Helker Lundström. Koreansk plaståtervinnare såld till Sverige Ett av världens största riskkapitalbolag, svenska EQT, har köpt det sydkoreanska sophanteringsbolaget KJ Environment, som specialiserat sig på material- och energiåtervinning av plast. Köpet grundar sig på en förväntad global efterfrågeökning på återvunnen plast. Säljare är det europeiska fondbolaget Genesis Private Equity. Avfall Norge blir Sirk Norge Den norska branschorganisationen för återvinning kommer att byta namn vid årsskiftet. Det beslutades vid årsmötet i maj. Det nya namnet ska bättre spegla den verksamhet som medlemmarna bedriver och den roll som branschen har i omställningen till cirkularitet. Omni Plymer i konkurs TMR:s plaståtervinningsbolag i Ängelholm lämnade i juni in en konkursansökan. Ett 30-tal anställda berörs. Konkursförvaltaren Peter Törnwall säger till Dagens Arbete att konkursen har ett samband med den tragiska dödsolyckan 2022. Två medarbetare omkom då under arbete i en tank där svavelväte hade bildats. Därefter stod verksamheten still under nio månader. Så sent som i våras ansökte Omni Polymer om tillstånd för att trefaldiga verksamheten. Kartong- återvinnare får ny vd Arvid Sundblad lämnar Fiskeby Board efter sex år som vd för att bli försäljningschef på Holmen Board & Paper. Ersättare blir före detta fabrikschefen Mattias Wahlgren (bild). Sedan 1637 har papperstillverkning skett på samma plats vid Motala ström, och idag är Fiskeby Board Skandinaviens enda tillverkare av förpackningskartong som helt baseras på återvunnen råvara. Fortum säljer avfallsverksamhet Det norsk-svenska investmentbolaget Summa Equity köper Recycling & Waste-verksamheten av Fortum för 800 miljoner euro. Köpet omfattar kommunal och industriell avfallsbehandling samt återvinningstjänster för hantering och återvinning av plast, metaller, aska, slagg och farligt avfall – bland annat anläggningen i Kumla. Verksamheterna finns i Finland, Sverige, Danmark och Norge och har för närvarande cirka 900 medarbetare. Transaktionen är föremål för sedvanlig granskning och förväntas slutföras under det fjärde kvartalet 2024. Småländskt samarbete görs om Högsbys och Hultsfreds gemensamma kommunalförbund, Östra Smålands Kommunalteknikförbund, ska avvecklas vid årsskiftet. Men samarbetet fortsätter inom en gemensam teknisk förvaltning som bland annat kommer att ta över renhållningsuppdragen. Storskalig biogasproduktion till Skåne 500 000 ton substrat planerar Gasum kunna ta emot i sin kommande biogasanläggning i Hörby, intill E22. Huvudparten av råvarorna kommer att bestå av restprodukter och avfall från jordbrukssektorn, men det finns möjlighet att ta emot ett brett spektrum av råvaror. Gasums strategiska mål är att tillgängliggöra sju terawattimmar (7 TWh) förnybar gas per år på marknaden vid 2027. Det är fyra gånger mer än idag. Förutom anläggningen i Hörby byggs det i Götene och Borlänge och ytterligare två finns med i planeringen.

Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 13 AFFÄRSNYTT Umeå startar byggsamarbete Nystartade ABC Umeå ekonomisk förening består av 19 företag, som tillsammans med Umeå kommun ska öppna en cirkulär bygghandel i höst. Bygghandeln kommer att ta emot och sälja kvalitetsbedömda bygg- och anläggningsvaror till både privatpersoner och företag. Placering blir i Returbutiken, som alltså utökar sin verksamhet. Utöver Umeå kommun ingår bland Beijer Byggmaterial, byggbolag, avfallsbolag och försäkringsbolag i samarbetet. … och Nacka permanentar sitt Nacka vatten och avfall har tillsammans med Beijer Byggmaterial genomfört ett lyckat pilotprojekt, där Beijer har tagit hand om byggmaterial för återbruk som samlats in på återvinningscentralerna. Det som de inte kunnat sälja har lämnats vidare, bland annat till skolor. Nu övergår projektet till att bli ett fast inslag. Målet är att ännu mer byggmaterial ska återanvändas. Gävle får ny återvinning … Fortum Recycling & Waste investerar cirka 116 miljoner kronor och bygger ett metallraffinaderi för återvinning av icke magnetiska metaller i Norrsundet utanför Gävle. När den nya anläggningen startar i höst blir det Europas nordligaste. Tillståndet gäller återvinning av 10 000 ton metaller per år, men målet är 80 000 ton per år. … liksom Landskrona Ragn-Sells satsar på mottagning av icke-farligt avfall på en ny anläggning i Landskrona. Här ska trä, papper och metaller sorteras ut och transporteras vidare för materialåtervinning, medan osorterade fraktioner som är brännbara skickas för energiåtervinning. Kajen ger möjlighet att använda sjövägen för transporter – även till utlandet – och framöver hoppas Ragn-Sells få tillstånd att behandla och krossa material på anläggningen. Ökad biokapacitet i Göteborg Renova har beslutat investera 55 miljoner kronor i en ny anläggning för förbehandling av matavfall. Den ska ge bättre arbetsmiljö och minskad mängd rejekt – det senare en nödvändighet för att kunna nå det regionala målet om 70 procents återvinning av matavfallet. Den nya anläggningen beräknas vara i drift under 2026. Mer AI på IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har utsett Sylvia Schwaag Serger till ny vd. Hon är professor vid ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet. – Med sin unika kompetens inom forsknings- och innovationsfrågor, kommer Sylvia Schwaag Serger att vara en stor tillgång för IVA. Hennes gedigna internationella erfarenhet och kunskap om nya tekniker som exempelvis AI, kommer att vara mycket värdefulla för de utmaningar och möjligheter som IVA och Sverige står inför, säger Marcus Wallenberg, IVA:s preses. Gemensamt bolag i Lappland Dorotea och Åseles kommuner har nu bildat Södra Lapplands Avfall och Vatten AB. Tidigare tekniske chefen i Dorotea, Pierre Danielsson, blir bolagets vd. – Tanken med bolaget är att fördjupa samarbetet mellan de två kommunerna och vara bättre rustade för framtida utmaningar inom verksamhetsområdet, säger Pierre Danielsson. Bolaget ska vara i full drift till årsskiftet 2025. Ny ordförande i Svenskt Vatten Anders Almgren (S), till vardags kommunstyrelsens ordförande i Lunds kommun, har valts till ny ordförande i Svenskt Vatten. Han efterträder Västeråsaren Elisabeth Unell (M) som varit styrelsens ordförande sedan 2019. … och för gasförening Wilhelm Schånberg, Director Asset Optimisation på Nordion Energi, är ny ordförande för Energigas Sverige. Han efterträder Cecilia Hedqvist, vd på Gasnätet Stockholm, efter 12 år på posten. NTM tar över Norbas lokaler I vintras meddelade Geesink Norba sin konkurs, vilket bland annat drabbade verksamheten i Kalmar. Sedan dess har Faun tagit över delar av produktionen, och nu meddelar finska NTM att de startar sopbilstillverkning i lokalerna på Torsåsgatan. – Vi ville köpa varumärket men det fick vi inte. Men resten av den här verksamheten tog vi över. Det kommer att handla om cirka 40 jobb i Kalmar på två års sikt men sedan vill vi växa ännu mer, säger Conny Söder, vd NTM Sverige, till Dagens Kalmar. På sikt ska här produceras 150–200 enheter per år.

14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 TEMA MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Hotellägare Nilsson har förvandlat deponin till vilthabitat På Hedeskoga deponi får naturen ta hand om lakvattnet. Tomas Nilsson sköter om reningsanläggningen som ett dibarn, med vass och mikrober som viktiga assistenter. Det har gett en rad nya hyresgäster. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO JAN PONTHO P å högsta punkten i Ystads kommun hittar vi Sysavs avfallsanläggning, med en vidunderlig utsikt över skogar och backiga rapsfält. Sedan 1972 har det deponerats avfall från både hushåll och verksamheter på Hedeskoga, inte minst från flera slakterier. Sådana gamla synder visar sig ännu genom höga halter kväve, men också fosfor, i lakvattnet. Det är Tomas Nilssons uppgift att se till att lakvattnet renas och att inget av det rinner ut från anläggningen. Han jobbar som maskinist, provtagare och gasföreståndare. – Jag är hotellägare också, lägger han till. Han lotsar mig tvärs över anläggningen till det som ser ut som ett stort stenröse. – Här har vi 150 ton grodhotell, säger han stolt. Det är gjort efter noggranna beräkningar med dränering, grus, gamla trädrötter och stammar och 80 ton sten över det. Redan första året flyttade de första klockgrodorna in. Experter har hittat sex andra sorters grodor, och under parningssäsongen i maj är ljudet från dem nästan öronbedövande. Men också salamandrar och vattensnok trivs här. Det som lockar, förutom ett perfekt övervintringshotell, är rotzonerna, en del av lakvattenreningen. Här vajar vassen drygt två meter hög så här i slutet av sommaren. Slutet system I vattnet som sipprar ner genom deponin samlas allt det som lösts upp i form av näringsämnen, tungmetaller och andra gifter. Förr skickades lakvattnet till det lokala reningsverket, men en idag finns krav på lokal rening. På många andra deponier används kemisk rening och därefter rinner vattnet ut till omgivningen. Tomas Nilsson sköter det 7 000 m2 stora området, där vass bidrar till lakvattenreningen.

Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 15 MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET TEMA Eftersom Hedeskoga bor granne med ett naturreservat får de i nuläget inte släppa något vatten till recipient. Allt som regnar ner över området måste alltså hanteras på annat sätt. Då är det en fördel att använda vass, eftersom den tar till sig såväl näring som föroreningar och stora mängder vatten. De första försöken inleddes 2012. – Det låter konstigt när vi har problem med fosfor, men vi tillsatte fosfor för att få igång verksamheten. Vi var även nere på reningsverket för att hämta slam som vi förde upp i dammarna så vi fick igång bakteriekulturen. Och amöborna kom, de är otroliga på att jobba. Idag finns fyra stora sammanlänkande dammar. Rännor runt om dem fördelar vatteninflödet jämt och efter cirka sju dygn pumpas det vidare till nästa damm. Ju mer kväve i vattnet, desto grönare blir vassen. Syrerikt De första stegen i lakvattenrening hittar vi lite högre upp i form av tre öppna dammar. På ytan flyter flera luftare som trycker ner syre mot botten. – När jag tog över lakvattendammarna var vattnet svart. Syrehalten låg på 20 procent, det var för mycket fosfor, för mycket kväve. Det luktade bara sura ägg. Idag kan du se minst 60 cm ner. De friska vindarna som nästan alltid sveper över kullarna hjälper till att syresätta vattnet. Nu har den fullskaliga reningsanläggningen varit i drift i tio år med goda resultat. Vassen skördas varje år och skickas till energiåtervinning. Eventuella gifter destrueras därmed. Om kväve- och fosforhalterna är höga kan två skördar om året behövas. Vilt-zoo Allt lakvatten klarar vassodlingarna inte av att suga upp. Mycket används för att bevattna avslutade delar av deponin. I dess höga gräs trivs viltet, här är de fredade för jägare och djuren har god utsikt åt alla håll. – Här har kronhjorten legat, säger Tomas Nilsson. Själv ser jag bara tillplattat gräs, men förstår att man lär sig se skillnad med åren. – Rådjur, vildsvin, räv, grävling – vi har det mesta, det är ett litet zoo. I morse hade jag en flock dovhjortar här. När jag kom sprang de ner i skogen. De brukar inte bry sig så mycket, men nu har jag bytt fyrhjuling från en grön till en brandgul, så nu tror de att det är någon annan som kommer. Rovfåglar finns det också gott om. – På vinterhalvåret söker sig råttorna till den deponerade isoleringen. När jag börjar köra för att täcka, då är ormvråken där och plockar. Billig lösning Jämfört med alternativen är investeringskostnaderna för rotzonerna bara en bråkdel, menar Tomas Nilsson. – Detta är otroligt billigt. De fyra dammarna kostade 3 miljoner att bygga med rör, ventiler, pumpar, dukar och grävarbete. Tar du en SBR-anläggning kostar den mellan 30 och 50 miljoner. – Sedan har vi en helt annan skötsel, och den kan förstås inte detaljstyras på samma sätt. Jag är mycket i naturens händer. Regnar det mycket ett år ska vassen ta hand om det också. LAKVATTEN Lakvatten bildas av regn och snö som infiltrerar deponin, och vid komprimering då vattnet i avfallet pressas ut. I gamla deponier bildas lakvatten även genom att grund- och ytvatten tränger in. Mängden lakvatten varierar beroende på nederbörd, nedbrytning och temperatur. Vid svenska deponier ligger lakvattenproduktionen normalt på 1 500–3 500 m3 per hektar och år. Källa: Naturvårdsverket

16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 TEMA MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET HEDESKOGA Yta: 62 ha, varav 44 aktiv Planterad yta: 7 000 m2 Kapacitet: Den totala mängden vatten som hanteras i systemet är 133 000 m3 per år, varav 46 000 genom rotzonerna. En stor del består av vatten som cirkuleras tillbaka till de öppna dammarna och till deponin via grässlänterna. Växtlighet: Vassen är planterad i en blandning av grova och lite finare stenar. Rening: Totalkvävehalterna har sjunkit generellt sedan rotzonerna etablerats. Reduktionen av ammonium är effektiv och fosforhalterna är relativt låga. Källa: Sysav Vill du också gå med i Avfall Sveriges lakvattennätverk? Kontakta Fredrika.Stranne@avfallsverige.se Att bli av med vattnet är det centrala problemet. Anläggningen ska klara 80 mm regn på en dag. Framöver kan det bli aktuellt att bygga nya, djupare rotzoner som kan fungera som vattenmagasin. Långvarig torka är däremot inget problem. – Den vill jag se, den torkan som gör att jag inte kan tillföra vatten till vassen. I gamla tippar ligger många underjordiska sjöar. Även 2018, när vi hade så torrt att vi knappt hade något grundvatten, då pumpade jag upp vatten och jag fick inte 100 procent torrt då heller. ”Nilssons dammar” Att Tomas Nilsson skulle komma att bli grodexpert och kunna allt om vass och lakvatten trodde han inte själv för 15 år sedan. – Då var jag var maskinist, körde hjullastare, krossade och siktade. Sedan tog jag på mig att sköta gasen och lakvattnet. Ju mer jag jobbade med vatten och förstod hur naturen kan hjälpa oss, desto mer intresserad blev jag. – Jag tycker om att lära mig och framför allt att lyssna på andra, som i Avfall Sveriges lakvattennätverk. Nu hjälper han andra; Laholm har inspirerats till att bygga egna rotzoner med gott resultat, och nu bygger Rambo liknande lösningar. Tomas Nilsson pratar om dammarna, om pumparna och luftarna som sina. Han skrattar gott när jag påpekar det. – Det jag jobbar med känner jag är mitt. Jag har fått vara med i jättemånga möten och har fått förverkliga en hel del av mina förslag. Även folket som jobbar här säger att ”det är Nilssons dammar”. Jag är väldigt mån om dem. Jag tycker om när det är djur i dem. Innan jag gick på semester vid midsommar hade jag 52 ällingar i dammarna. Fem olika sorter. – Man har ett underbart jobb. ­ 1. Lakvattnet samlas i en brunn 24 meter ner. När den blir full startar pumpen och trycker upp det. Vattenplymen ger tillfälle att granska det inkommande vattnet och samtidigt tillförs syre. 2. Grodhotellet är byggt av sten och kompost, det blir som ett duntäcke om vintern. ”De ska ha det bra, gästerna”, kommenterar Tomas Nilsson. 3. Vass suger upp både föroreningar och vatten. 4. Sista steget är en luftningsdamm, där två stora luftare trycker in syre (orange boj). 1 4 3 2 DEN VILL JAG SE, DEN TORKAN SOM GÖR ATT JAG INTE KAN TILLFÖRA VATTEN TILL VASSEN. I GAMLA TIPPAR LIGGER MÅNGA UNDERJORDISKA SJÖAR. Klockgroda. FOTO PETER JOHNSEN

info@craemer.com | 0760-16 96 95 | www.craemer.com

18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 TEMA MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Miljöprofessor: Räkna med naturen ”Vi måste värdera upp naturresurserna över tid för att främja biologisk mångfald”, säger professor Thomas Sterner, som varit med om att ta fram en uppräkningsfaktor för detta. Det ska ge beslutsfattare ett bättre verktyg att utvärdera konsekvenserna av sina beslut. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST V ad kostar naturen? Det kan tyckas som en filosofisk fråga. Men i våras presenterade ett internationellt forskarlag, där tungviktaren Thomas Sterner ingår, en beräkningsmodell för att värdera upp natur- och miljövärden med hänsyn till att de kommer att bli en allt knappare resurs, till gagn för ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden. – Över tid bör värdet på ekosystemtjänster öka relativt mycket jämfört med mycket annat vi lägger pengarna på. Det tar inte dagens värderingar hänsyn till i den mån de finns. Det vill vi ändra på, säger han. Thomas Sterner, som är professor i miljöekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, har forskat på design av policyinstrument för miljöfrågor i över 20 år. I det ingår lagar, regleringar, subventioner för ny teknik och skatter och nu även denna beräkningsmodell. – Vi är ett steg bort från att vårt förslag ska börja tillämpas. Vi har skrivit en första artikel med en princip för hur värdet på ekotjänster skulle kunna räknas upp, säger Thomas Sterner. Resonemanget bygger på traditionell utbuds- och efterfrågeteori, förväntningar om fortsatt ekonomisk tillväxt, ökade inkomster, större materiellt utbud och knappare ekoresurser. Priset på naturen stiger snabbare Slutsatsen är att värdet på ekosystemtjänsterna bör vara betydligt högre än i dagens kostnads- nyttoanalyser både till följd av att de blir knappare och för att människor förväntas bli mer benägna att betala för att bevara naturen när inkomsterna stiger. – När saker blir knappa blir de värdefulla. När vi har ekonomisk tillväxt får vi bara mer av vissa saker, som bilar, plastsaker att leka med och skydda oss mot väta i. I bästa fall får vi även mer hus och mat. Men vi får inte mer natur, arter och korallrev utan sannolikt färre. Det innebär att värdet på dessa resurser stiger snabbare än tillväxten. Effekten blir en strukturomvandling. Forskargruppen räknar med att inkomsterna för världens befolkning ökar med cirka två procent i reella termer per år och föreslår att värdet på ekosystemtjänsterna räknas upp med det. – Vi har hämtat inspiration från värdet på statistiskt liv, till exempel vid utformningen av järnvägsövergångar, där man skriver upp värdet med inkomstökningen i reala termer. Men man gör inte det med våtmarker, sumpmarker eller korallrev. Så vi föreslår det. Vill gå längre Men att räkna upp värdet på ekotjänsterna med jämna mellanrum på samma sätt som till exempel för olycksrisken med välståndsökningen, är inte tillräckligt, understryker Thomas Sterner. – Egentligen tycker vi att man borde gå längre. Svårersättliga arter kan man inte så lätt ersätta. Man skulle behöva kompensera även för knapphetsfaktorn. Nu föreslår vi en uppräkning med minst välståndsförbättringen. Det övriga är svårare på grund av elasticiteten. Det vi föreslår är okontroversiellt, ett steg i rätt riktning och genomförbart. Om vi lyckas sätta ett ekonomiskt värde på korallreven kanske vi också lyckas rädda dem, menar Thomas Sterner.

Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 19 MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET TEMA – Vi vill i första hand övertyga dem som sysslar med kostnads- och intäktskalkyler, vilket är en jättebransch i till exempel USA. Artikeln har mötts av mycket intresse. I flera länder som USA, England, Nederländerna och Frankrike förs diskussioner om att införa någon variant som bygger på våra förslag. Så småningom kan man nog också börja använda våra principer för uppräkning inom gröna nationalräkenskaper. Där uppstår samma problem med ökade värden över tid. – Många projekt och aktiviteter för att hjälpa ekosystemen tar många årtionden innan de får effekt och värdena blir väldigt små om man inte räknar upp dem samtidigt som man nuvärdeberäknar förbättringarna, eftersom vi har tillväxt i produktionssektorn, slår Thomas Sterner fast. Vägleder i politiska beslut Förhoppningen är att justeringen av relativpriser ska ge beslutsfattare ett bättre verktyg att utvärdera dagens och framtida konsekvenser av sina beslut och påverkan på ekosystemen och den biologiska mångfalden. – Ett stort problem idag är att det finns för lite värderingar av ekosystemen. Varje ekosystem är ju unikt och behöver värderas. Vi löser inte alla problem, men kommer med en viktig metod för hur man uppdaterar värdena över tid. Det finns värden för pollineringstjänster för bin, och för orörd skog. Men värdena för till exempel orörd skog i Stockholm är inte desamma som i Norrland. Varje värde är unikt och svårt att fastställa. Vårt bidrag är hur utvecklingen ser ut över tid. Utomlands används ekonomiska modeller redan idag, bland annat för att nuvärdesberäkna framtida avkastning, så kallad diskontering. – I Frankrike har man diskonteringsräntor som avtar med tiden. Det gör ekosystemen viktigare på sikt i och med att man inte diskonterar i så hög takt. Ständig tillväxt Frågan är om vi verkligen blir rikare även i framtiden, vilket är en av förutsättningarna i modellen. Tomas Sterner tror att det kan finnas förutsättningar för det. – Vi har produktivitetsökning hela tiden, men den är olika stor i olika delar av ekonomin. Det skapar förutsättningar för välstånd, säger Thomas Sterner. Man kan också undra om vi fortfarande kommer ha tillväxt, vilket är ett annat antagande i modellen, när vi måste ställa om. – Jag tror att vi kan ha tillväxt i vissa sektorer men måste ha en begränsning av tillväxten i vissa andra sektorer. Det är bra med tillväxt som ger de fattiga mat och basvaror och kanske bättre hälsa åt alla. Så totalt sett kommer det kanske ändå finnas tillväxt, spår han. – Ja, det finns förutsättningar för det, men den måste begränsas i vissa sektorer där den skapar stora miljöproblem. Exklusiv natur blir extra värdefull Thomas Sterner återkommer flera gånger till korallreven. De är en nyckelbiotop, men forskning tyder på att kan vara borta redan om några årtionden på grund av den globala uppvärmningen. – Det kan låta makabert men betalningsviljan för att se de sista korallreven kan bli mycket hög. Det är ett exempel på hur knapphet ger högre värden. – Korallrev är bland det vackraste jag sett. De ger stabilitet till kusterna, är barnkammare till fiskar, de ger mycket effektivt mat. Vi måste göra allt vi kan för att värna ekosystemtjänsterna. Bättre värdering kan vara ett bra verktyg. – Vi diskonterar värdet av framtida nyttor i tron att vi blir rikare i framtiden, men vi har bara tillväxt i vissa sektorer. Vi kommer inte ha mer korallrev utan färre. Vi måste ha lägre diskonteringstakt för dem eller justera relativpriser. Det kommer att finnas ett liv efter 2050 och det är värt att kämpa för att det blir så bra som möjligt. ­ Thomas Sterner. FAKTA Thomas Sterns forskning har inspirerat till ett större internationellt projekt, lett av Moritz Drupp från Universitet i Hamburg. Sterner själv har deltagit tillsammans med forskare från Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Nederländerna, Norge och USA. Deras artikel Accounting for the increasing benefits from scarce ecosystems finns att läsa på www.science.org

Made with FlippingBook

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=