14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 TEMA MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Hotellägare Nilsson har förvandlat deponin till vilthabitat På Hedeskoga deponi får naturen ta hand om lakvattnet. Tomas Nilsson sköter om reningsanläggningen som ett dibarn, med vass och mikrober som viktiga assistenter. Det har gett en rad nya hyresgäster. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO JAN PONTHO P å högsta punkten i Ystads kommun hittar vi Sysavs avfallsanläggning, med en vidunderlig utsikt över skogar och backiga rapsfält. Sedan 1972 har det deponerats avfall från både hushåll och verksamheter på Hedeskoga, inte minst från flera slakterier. Sådana gamla synder visar sig ännu genom höga halter kväve, men också fosfor, i lakvattnet. Det är Tomas Nilssons uppgift att se till att lakvattnet renas och att inget av det rinner ut från anläggningen. Han jobbar som maskinist, provtagare och gasföreståndare. – Jag är hotellägare också, lägger han till. Han lotsar mig tvärs över anläggningen till det som ser ut som ett stort stenröse. – Här har vi 150 ton grodhotell, säger han stolt. Det är gjort efter noggranna beräkningar med dränering, grus, gamla trädrötter och stammar och 80 ton sten över det. Redan första året flyttade de första klockgrodorna in. Experter har hittat sex andra sorters grodor, och under parningssäsongen i maj är ljudet från dem nästan öronbedövande. Men också salamandrar och vattensnok trivs här. Det som lockar, förutom ett perfekt övervintringshotell, är rotzonerna, en del av lakvattenreningen. Här vajar vassen drygt två meter hög så här i slutet av sommaren. Slutet system I vattnet som sipprar ner genom deponin samlas allt det som lösts upp i form av näringsämnen, tungmetaller och andra gifter. Förr skickades lakvattnet till det lokala reningsverket, men en idag finns krav på lokal rening. På många andra deponier används kemisk rening och därefter rinner vattnet ut till omgivningen. Tomas Nilsson sköter det 7 000 m2 stora området, där vass bidrar till lakvattenreningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=