Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 15 MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET TEMA Eftersom Hedeskoga bor granne med ett naturreservat får de i nuläget inte släppa något vatten till recipient. Allt som regnar ner över området måste alltså hanteras på annat sätt. Då är det en fördel att använda vass, eftersom den tar till sig såväl näring som föroreningar och stora mängder vatten. De första försöken inleddes 2012. – Det låter konstigt när vi har problem med fosfor, men vi tillsatte fosfor för att få igång verksamheten. Vi var även nere på reningsverket för att hämta slam som vi förde upp i dammarna så vi fick igång bakteriekulturen. Och amöborna kom, de är otroliga på att jobba. Idag finns fyra stora sammanlänkande dammar. Rännor runt om dem fördelar vatteninflödet jämt och efter cirka sju dygn pumpas det vidare till nästa damm. Ju mer kväve i vattnet, desto grönare blir vassen. Syrerikt De första stegen i lakvattenrening hittar vi lite högre upp i form av tre öppna dammar. På ytan flyter flera luftare som trycker ner syre mot botten. – När jag tog över lakvattendammarna var vattnet svart. Syrehalten låg på 20 procent, det var för mycket fosfor, för mycket kväve. Det luktade bara sura ägg. Idag kan du se minst 60 cm ner. De friska vindarna som nästan alltid sveper över kullarna hjälper till att syresätta vattnet. Nu har den fullskaliga reningsanläggningen varit i drift i tio år med goda resultat. Vassen skördas varje år och skickas till energiåtervinning. Eventuella gifter destrueras därmed. Om kväve- och fosforhalterna är höga kan två skördar om året behövas. Vilt-zoo Allt lakvatten klarar vassodlingarna inte av att suga upp. Mycket används för att bevattna avslutade delar av deponin. I dess höga gräs trivs viltet, här är de fredade för jägare och djuren har god utsikt åt alla håll. – Här har kronhjorten legat, säger Tomas Nilsson. Själv ser jag bara tillplattat gräs, men förstår att man lär sig se skillnad med åren. – Rådjur, vildsvin, räv, grävling – vi har det mesta, det är ett litet zoo. I morse hade jag en flock dovhjortar här. När jag kom sprang de ner i skogen. De brukar inte bry sig så mycket, men nu har jag bytt fyrhjuling från en grön till en brandgul, så nu tror de att det är någon annan som kommer. Rovfåglar finns det också gott om. – På vinterhalvåret söker sig råttorna till den deponerade isoleringen. När jag börjar köra för att täcka, då är ormvråken där och plockar. Billig lösning Jämfört med alternativen är investeringskostnaderna för rotzonerna bara en bråkdel, menar Tomas Nilsson. – Detta är otroligt billigt. De fyra dammarna kostade 3 miljoner att bygga med rör, ventiler, pumpar, dukar och grävarbete. Tar du en SBR-anläggning kostar den mellan 30 och 50 miljoner. – Sedan har vi en helt annan skötsel, och den kan förstås inte detaljstyras på samma sätt. Jag är mycket i naturens händer. Regnar det mycket ett år ska vassen ta hand om det också. LAKVATTEN Lakvatten bildas av regn och snö som infiltrerar deponin, och vid komprimering då vattnet i avfallet pressas ut. I gamla deponier bildas lakvatten även genom att grund- och ytvatten tränger in. Mängden lakvatten varierar beroende på nederbörd, nedbrytning och temperatur. Vid svenska deponier ligger lakvattenproduktionen normalt på 1 500–3 500 m3 per hektar och år. Källa: Naturvårdsverket
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=