16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 TEMA MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET HEDESKOGA Yta: 62 ha, varav 44 aktiv Planterad yta: 7 000 m2 Kapacitet: Den totala mängden vatten som hanteras i systemet är 133 000 m3 per år, varav 46 000 genom rotzonerna. En stor del består av vatten som cirkuleras tillbaka till de öppna dammarna och till deponin via grässlänterna. Växtlighet: Vassen är planterad i en blandning av grova och lite finare stenar. Rening: Totalkvävehalterna har sjunkit generellt sedan rotzonerna etablerats. Reduktionen av ammonium är effektiv och fosforhalterna är relativt låga. Källa: Sysav Vill du också gå med i Avfall Sveriges lakvattennätverk? Kontakta Fredrika.Stranne@avfallsverige.se Att bli av med vattnet är det centrala problemet. Anläggningen ska klara 80 mm regn på en dag. Framöver kan det bli aktuellt att bygga nya, djupare rotzoner som kan fungera som vattenmagasin. Långvarig torka är däremot inget problem. – Den vill jag se, den torkan som gör att jag inte kan tillföra vatten till vassen. I gamla tippar ligger många underjordiska sjöar. Även 2018, när vi hade så torrt att vi knappt hade något grundvatten, då pumpade jag upp vatten och jag fick inte 100 procent torrt då heller. ”Nilssons dammar” Att Tomas Nilsson skulle komma att bli grodexpert och kunna allt om vass och lakvatten trodde han inte själv för 15 år sedan. – Då var jag var maskinist, körde hjullastare, krossade och siktade. Sedan tog jag på mig att sköta gasen och lakvattnet. Ju mer jag jobbade med vatten och förstod hur naturen kan hjälpa oss, desto mer intresserad blev jag. – Jag tycker om att lära mig och framför allt att lyssna på andra, som i Avfall Sveriges lakvattennätverk. Nu hjälper han andra; Laholm har inspirerats till att bygga egna rotzoner med gott resultat, och nu bygger Rambo liknande lösningar. Tomas Nilsson pratar om dammarna, om pumparna och luftarna som sina. Han skrattar gott när jag påpekar det. – Det jag jobbar med känner jag är mitt. Jag har fått vara med i jättemånga möten och har fått förverkliga en hel del av mina förslag. Även folket som jobbar här säger att ”det är Nilssons dammar”. Jag är väldigt mån om dem. Jag tycker om när det är djur i dem. Innan jag gick på semester vid midsommar hade jag 52 ällingar i dammarna. Fem olika sorter. – Man har ett underbart jobb. 1. Lakvattnet samlas i en brunn 24 meter ner. När den blir full startar pumpen och trycker upp det. Vattenplymen ger tillfälle att granska det inkommande vattnet och samtidigt tillförs syre. 2. Grodhotellet är byggt av sten och kompost, det blir som ett duntäcke om vintern. ”De ska ha det bra, gästerna”, kommenterar Tomas Nilsson. 3. Vass suger upp både föroreningar och vatten. 4. Sista steget är en luftningsdamm, där två stora luftare trycker in syre (orange boj). 1 4 3 2 DEN VILL JAG SE, DEN TORKAN SOM GÖR ATT JAG INTE KAN TILLFÖRA VATTEN TILL VASSEN. I GAMLA TIPPAR LIGGER MÅNGA UNDERJORDISKA SJÖAR. Klockgroda. FOTO PETER JOHNSEN
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=