18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 TEMA MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Miljöprofessor: Räkna med naturen ”Vi måste värdera upp naturresurserna över tid för att främja biologisk mångfald”, säger professor Thomas Sterner, som varit med om att ta fram en uppräkningsfaktor för detta. Det ska ge beslutsfattare ett bättre verktyg att utvärdera konsekvenserna av sina beslut. TEXT BARBARA TALTAVULL, FRILANSJOURNALIST V ad kostar naturen? Det kan tyckas som en filosofisk fråga. Men i våras presenterade ett internationellt forskarlag, där tungviktaren Thomas Sterner ingår, en beräkningsmodell för att värdera upp natur- och miljövärden med hänsyn till att de kommer att bli en allt knappare resurs, till gagn för ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden. – Över tid bör värdet på ekosystemtjänster öka relativt mycket jämfört med mycket annat vi lägger pengarna på. Det tar inte dagens värderingar hänsyn till i den mån de finns. Det vill vi ändra på, säger han. Thomas Sterner, som är professor i miljöekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, har forskat på design av policyinstrument för miljöfrågor i över 20 år. I det ingår lagar, regleringar, subventioner för ny teknik och skatter och nu även denna beräkningsmodell. – Vi är ett steg bort från att vårt förslag ska börja tillämpas. Vi har skrivit en första artikel med en princip för hur värdet på ekotjänster skulle kunna räknas upp, säger Thomas Sterner. Resonemanget bygger på traditionell utbuds- och efterfrågeteori, förväntningar om fortsatt ekonomisk tillväxt, ökade inkomster, större materiellt utbud och knappare ekoresurser. Priset på naturen stiger snabbare Slutsatsen är att värdet på ekosystemtjänsterna bör vara betydligt högre än i dagens kostnads- nyttoanalyser både till följd av att de blir knappare och för att människor förväntas bli mer benägna att betala för att bevara naturen när inkomsterna stiger. – När saker blir knappa blir de värdefulla. När vi har ekonomisk tillväxt får vi bara mer av vissa saker, som bilar, plastsaker att leka med och skydda oss mot väta i. I bästa fall får vi även mer hus och mat. Men vi får inte mer natur, arter och korallrev utan sannolikt färre. Det innebär att värdet på dessa resurser stiger snabbare än tillväxten. Effekten blir en strukturomvandling. Forskargruppen räknar med att inkomsterna för världens befolkning ökar med cirka två procent i reella termer per år och föreslår att värdet på ekosystemtjänsterna räknas upp med det. – Vi har hämtat inspiration från värdet på statistiskt liv, till exempel vid utformningen av järnvägsövergångar, där man skriver upp värdet med inkomstökningen i reala termer. Men man gör inte det med våtmarker, sumpmarker eller korallrev. Så vi föreslår det. Vill gå längre Men att räkna upp värdet på ekotjänsterna med jämna mellanrum på samma sätt som till exempel för olycksrisken med välståndsökningen, är inte tillräckligt, understryker Thomas Sterner. – Egentligen tycker vi att man borde gå längre. Svårersättliga arter kan man inte så lätt ersätta. Man skulle behöva kompensera även för knapphetsfaktorn. Nu föreslår vi en uppräkning med minst välståndsförbättringen. Det övriga är svårare på grund av elasticiteten. Det vi föreslår är okontroversiellt, ett steg i rätt riktning och genomförbart. Om vi lyckas sätta ett ekonomiskt värde på korallreven kanske vi också lyckas rädda dem, menar Thomas Sterner.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=