Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 19 MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET TEMA – Vi vill i första hand övertyga dem som sysslar med kostnads- och intäktskalkyler, vilket är en jättebransch i till exempel USA. Artikeln har mötts av mycket intresse. I flera länder som USA, England, Nederländerna och Frankrike förs diskussioner om att införa någon variant som bygger på våra förslag. Så småningom kan man nog också börja använda våra principer för uppräkning inom gröna nationalräkenskaper. Där uppstår samma problem med ökade värden över tid. – Många projekt och aktiviteter för att hjälpa ekosystemen tar många årtionden innan de får effekt och värdena blir väldigt små om man inte räknar upp dem samtidigt som man nuvärdeberäknar förbättringarna, eftersom vi har tillväxt i produktionssektorn, slår Thomas Sterner fast. Vägleder i politiska beslut Förhoppningen är att justeringen av relativpriser ska ge beslutsfattare ett bättre verktyg att utvärdera dagens och framtida konsekvenser av sina beslut och påverkan på ekosystemen och den biologiska mångfalden. – Ett stort problem idag är att det finns för lite värderingar av ekosystemen. Varje ekosystem är ju unikt och behöver värderas. Vi löser inte alla problem, men kommer med en viktig metod för hur man uppdaterar värdena över tid. Det finns värden för pollineringstjänster för bin, och för orörd skog. Men värdena för till exempel orörd skog i Stockholm är inte desamma som i Norrland. Varje värde är unikt och svårt att fastställa. Vårt bidrag är hur utvecklingen ser ut över tid. Utomlands används ekonomiska modeller redan idag, bland annat för att nuvärdesberäkna framtida avkastning, så kallad diskontering. – I Frankrike har man diskonteringsräntor som avtar med tiden. Det gör ekosystemen viktigare på sikt i och med att man inte diskonterar i så hög takt. Ständig tillväxt Frågan är om vi verkligen blir rikare även i framtiden, vilket är en av förutsättningarna i modellen. Tomas Sterner tror att det kan finnas förutsättningar för det. – Vi har produktivitetsökning hela tiden, men den är olika stor i olika delar av ekonomin. Det skapar förutsättningar för välstånd, säger Thomas Sterner. Man kan också undra om vi fortfarande kommer ha tillväxt, vilket är ett annat antagande i modellen, när vi måste ställa om. – Jag tror att vi kan ha tillväxt i vissa sektorer men måste ha en begränsning av tillväxten i vissa andra sektorer. Det är bra med tillväxt som ger de fattiga mat och basvaror och kanske bättre hälsa åt alla. Så totalt sett kommer det kanske ändå finnas tillväxt, spår han. – Ja, det finns förutsättningar för det, men den måste begränsas i vissa sektorer där den skapar stora miljöproblem. Exklusiv natur blir extra värdefull Thomas Sterner återkommer flera gånger till korallreven. De är en nyckelbiotop, men forskning tyder på att kan vara borta redan om några årtionden på grund av den globala uppvärmningen. – Det kan låta makabert men betalningsviljan för att se de sista korallreven kan bli mycket hög. Det är ett exempel på hur knapphet ger högre värden. – Korallrev är bland det vackraste jag sett. De ger stabilitet till kusterna, är barnkammare till fiskar, de ger mycket effektivt mat. Vi måste göra allt vi kan för att värna ekosystemtjänsterna. Bättre värdering kan vara ett bra verktyg. – Vi diskonterar värdet av framtida nyttor i tron att vi blir rikare i framtiden, men vi har bara tillväxt i vissa sektorer. Vi kommer inte ha mer korallrev utan färre. Vi måste ha lägre diskonteringstakt för dem eller justera relativpriser. Det kommer att finnas ett liv efter 2050 och det är värt att kämpa för att det blir så bra som möjligt. Thomas Sterner. FAKTA Thomas Sterns forskning har inspirerat till ett större internationellt projekt, lett av Moritz Drupp från Universitet i Hamburg. Sterner själv har deltagit tillsammans med forskare från Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Nederländerna, Norge och USA. Deras artikel Accounting for the increasing benefits from scarce ecosystems finns att läsa på www.science.org
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=