Nr 4 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 29 ENERGIÅTERVINNING I somras meddelade dock de stora finansiärerna, Ørsted och Bill Gates företag Breakthrough Energy Catalyst, att de drar sig ur. Orsaken anges vara att betalningsviljan för e-metanolen idag inte tillräcklig för att få en bra affär. Liquid Wind menar att ettan trots detta kommer att byggas klar. Varken i Umeå eller Sundsvall ser man någon ingen anledning att ompröva samarbetet på grund av den skakiga starten i Örnsköldsvik. – Redare är beredda, de säger att så fort kunderna vill så är de beredda att byta till e-metanol. Liquid Wind har räknat på att merkostnaden för att transportera ett par sneakers från Asien till Europa är försumbar, men kunderna måste efterfråga det, säger Bjarne Öberg. I Sundsvall siktar energibolaget på att bygga en särskild biobränslepanna för att kunna leverera så mycket biogen koldioxid som möjligt till metanolproduktionen; bara hälften av utsläppen från avfallspannan är biogent. En biopanna finns redan i Umeå. Värme viktig biprodukt Den energikrävande omvandlingen av koldioxid till fossilfritt bränsle ger upphov till mycket spillvärme. – En stor del av detta projekt är att kunna ta vara på den värmen. Det som håller 90–100° kan vi använda i vårt fjärrvärmesystem. För spillvärme på 50–60° vi tittar på att bygga ett lågtemperaturvärmenät eller koppla det till växthus, säger Mårten Henriksson. Den stora energiförlusten är i elektrolysören och jag tror att utvecklingen kommer att gå väldigt fort. Idag har den 70 procents verkningsgrad, jag tror att vi snart kommer att se 90 procent. Sundsvall har andra planer. – Vi ska bygga om tre oljebergrum. De ska tömmas på tjockolja och saneras, och lagra värmeöverskottet. Det blir också en smart lösning, att man kan producera el även om man inte har last på pannan, säger Bjarne Öberg. Kompetensresa Omkring en tredjedel av den koldioxid som kommer att samlas in är av fossilt ursprung som ska slutlagras. Hur eller var är inte klart än. Och det finns fler beslut som kommer att fattas innan de båda energibolagen är i mål. – Man lär sig väldigt mycket under resans gång. Det här kommer att kosta miljarder och stå under väldigt lång tid, därför gäller det att tänka väldigt flexibelt, inte fastna i tekniska lösningar eller avtal, utan tänka hur det här ska utvecklas över tid, säger Mårten Henriksson. – Det är en kompetensresa vi gör. Många unga vill vara med och jobba med det här, det är framtiden. E-METANOL, CO3OH, tillverkas av vätgas och koldioxid. Med hjälp av grön el spjälkas först vatten till syrgas och förnybar vätgas. Därefter blandas vätgas och koldioxid till metanol i en reaktor. Jämfört med etanol, som används i bilar, ger metanol mer effekt och är inte lika komplicerad att framställa. (Källa: lu.se) Metanol är en mycket användbar insatsvara, bland annat i den kemiska industrin. Logistikkedjan är redan uppbyggd och lagringsmöjligheter finns redan i många hamnar. Därför är redarna en viktig kundkategori för metanol som drivmedel. Sundsvall räknar med att samla in 300 000 ton koldioxid per år, varav 170 000 ska omvandlas till 100 000 ton e-metanol, det motsvarar två årsförbrukning för ett stort fraktfartyg. Umeå räknar med att kunna bidra med uppemot 300 000 ton minusutsläpp. ANVÄNDNINGEN AV EN utsläppsfaktor för att räkna klimatutsläppen från avfall som skickas till energiåtervinning kan komma att bli ett viktigt steg för att öka utsortering och materialåtervinning av avfall. Idag tillskrivs koldioxidutsläppen från energiåtervinning den som använder energin som alstras vid förbränningen, alltså fjärrvärmekunden. Incitamenten för den som ger upphov till avfallet att minska mängderna avfall är därmed små. – Koldioxidutsläppen från avfall bör belasta den som har utnyttjat avfallsbehandlingstjänsten, alltså den som gett upphov till avfallet, säger Klas Svensson, rådgivare för energiåtervinning på Avfall Sverige. Som en dellösning rekommenderar Värmemarknadskommittén (VMK) fastighetsägare att efterfråga emissionsdata från sin energiåtervinnare, avseende totala utsläpp från energiåtervinning av det egna avfallet. Då en del energiåtervinningsanläggningar har tagit fram utsläppsfaktorer för restavfall och grovavfall per kommun, är tanken att dagens nationella utsläppsfaktor där det är möjligt ersätts av utsläppsfaktorer på kommunnivå. Avfall Sverige fortsätter det arbetet under hösten. – Vi hoppas att vår publicering ökar medvetenheten om klimatpåverkan från avfall och leder till bättre insamling, sortering och materialåtervinning av avfall, och då i synnerhet för plastavfall, säger Klas Svensson. Avfall Sverige har publicerat en nationell utsläppsfaktor för fossila klimatgaser från energiåtervinning av avfall. Det tydliggör att vår produktion och konsumtion av produkter, i synnerhet plast, innebär en stor utmaning för avfallshanteringen. Steg mot rättvis fördelning av utsläpp TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO POWNIBE
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=