32 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 INSAMLING I en uppdaterad guide utlovas handfasta råd vid val av system och uppföljning av insamlingsresultat och kostnader – allt för att göra det enklare för kommunerna att införa fastighetsnära insamling av förpackningar från hushåll. Hur samlas textil in i Sverige idag? Hur gör man i andra länder? Vad är de största utmaningarna och vilka lösningar finns redan på plats? Många svar ges i en färsk rapport från Avfall Sverige. TEXT JENNY WESTIN, AVFALL SVERIGE TEXT JAMILLA NILSSON, RISE FOTO HANNA LJUNGKVIST NORDIN FASTIGHETSNÄRA INSAMLING MEDFÖR ökad service för hushållen och därmed märkbart bättre utsortering av återvinningsmaterial. Men det gäller att välja rätt i mångfalden av möjligheter – ett nytt insamlingssystem ska fungera i många år och bidra till att uppfylla nationella miljömål och mål i kommunala avfallsplaner. Den ursprungliga guiden togs fram redan 2014 med råd till kommuner som på eget initiativ ville införa fastighetsnära 2025 SKA TEXTILAVFALL samlas in separat, enligt EU:s ramdirektiv för avfall. I Sverige har kommunerna fått ansvaret för textilavfall som är kommunalt avfall, och nu funderar många kommuner på hur de ska uppfylla de nya kraven. I en rapport ges en nulägesbeskrivning. – Det är tydligt att många kommuner ser insamlingsansvaret som en utmaning och att man har olika ambinationsnivåer, säger projektledaren Hanna Ljungkvist Nordin på Profu. Något som gör det extra komplext är att det kommer ett harmoniserat producentansvar på EU-nivå inom några år, där detaljerna inte är beslutade ännu. Då är det svårt för kommunerna att veta hur mycket man ska satsa på textilavfallsinsamlingen. Idag är den vanligaste formen för textilinsamling någon form av samarbete med idéburna organisationer. Både ekonomiska modeller och kravställning på samarbetspartners varierar stort mellan olika kommuner, liksom insamlade mängder. Några kominsamling från småhus. Idag finns nya erfarenheter om olika insamlingssystem och om beslutsprocessen. Den reviderade guiden ger en orientering om olika insamlingssystem för såväl småhus som flerbostadshus. Innan beslut bör en utredning göras där tänkbara system jämförs utifrån för- och nackdelar och utifrån lokala förutsättningar. Ett system som fungerar i en kommun behöver inte vara lämpligt i en annan. Viktiga aspekter att beakta för samlad värdering och jämförelser är insamlingsresultat, miljö och användarperspektiv. Guiden tar även upp aspekterna flexibilitet och etablerbarhet, arbetsmiljö och säkerhet samt ekonomi. I en bilaga finns exempel på kommuner som infört eller tagit beslut om fastighetsnära insamlingssystem från småhus. Kontakta gärna någon av dem – de kan ha svar på just era frågor. RAPPORTEN har tagits fram av Profu, IVL och Rise, alla medlemmar i nätverket Waste Refinery. LÄS MER i Avfall Sveriges rapport 2024:18 Kommunal textilinsamling, en erfarenhetssammanställning, som kan laddas ner från avfallsverige.se MER INFORMATION finns på hemsidan under För medlemmar/Vägledning och stöd/Textilavfall Exempel på privat insamling av återanvändbar textil på ett varuhus i Finland. LÄS MER i Guide #6 Införande av system för fastighetsnära insamling, som kan laddas ner via www.avfallsverige.se FRÅN DEN 1 JANUARI 2027 ska insamling av vanligt förekommande förpackningar av papper, plast, metall och glas ske fastighetsnära. Skrymmande förpackningar av papper och plast ska lämnas på så kallade lättillgängliga insamlingsplatser inklusive återvinningscentraler. Insamlingen ska ske från permanent- och fritidsboende hushåll i småhus och flerbostadshus samt från samlokaliserade verksamheter som anmält att de vill ha kommunal insamling. förpackningsinsamling Lägesrapport från textilinsamlingen Guide till muner har valt att samla in i egen regi, och vissa planerar även att sätta upp infrastruktur för manuell sortering i framtiden. Just sortering är en flaskhals och i dagsläget finns mycket begränsad tillgång på professionell, manuell sortering i Sverige. Detta medför att den vanligaste avsättningskanalen för insamlad textil är export för vidare sortering och återanvändning i andra länder. Vid projektets workshop diskuterades flera aktuella frågor om hur kommunernas roll bör se ut när producentansvaret införs, om man ska samla in material i en eller flera strömmar med mera. Det blev tydligt att de största utmaningarna för kommunerna i dagsläget är den korta tiden fram till införandet av separat insamling och bristen på hållbara avsättningskanaler.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=