8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2024 Rejektseparator för effektiv metall- och plastseparering cellwood.se Söker ni lösningar för ren slurry och förbättrad drifts- ekonomi för er biogasanläggning? 23056 Cellwood rejektseparator liggande.indd 1 2023-11-28 13:49 Nöjda kunder och små mängder avfall bidrog till att Kristianstad klivet upp på förstaplatsen som årets avfallskommun, med ett sammanvägt index på 91,5 poäng av 100 möjliga. KRISTIANSTAD HAR HÖGA värden gällande miljö och återvinning. De använder bara förnybara drivmedel för insamlingen av avfall och har ett högt nyttjande av matavfallet som resurs i form av biogödsel och biogas. Kristanstadsborna gav upphov till 359 kg hushållsavfall per person 2023. Det ligger under riksgenomsnittet som är 411 kg per person. De är bra på att sortera ut förpackningar och matavfall, vilket möjliggör hög materialåtervinning. Det brännbara grovavfallet utgör 18 kg per person och ligger därmed långt under riksgenomsnittet på 39 kg. – Vi satte en plan för 15 år sedan, den har burit frukt. Politikerna har bytts ut, men de har vågat satsa på våra idéer, sade Johan Karlsvärd vd Renhållningen Kristianstad, vid prisutdelningen. Många kommuner i Skåne finns med på topplistan. På andra plats kom Hässleholm som kom precis utanför pallplats i fjol. På tredje plats kom fjolårets vinnare Östra Göinge. Bästa kommun i Norrland blev Hudiksvall och i Svealand hamnar Katrineholm i topp. Priset delas ut för tolfte året i samband med Avfall Sveriges årsmöte. Läs mer om det på sidan 24. Kristianstad är bäst på avfallshantering Johan Karlsvärd, vd Kristianstad renhållare, ordförande Ulf Björkell och vice ordförande Lars Olsson. Dubbelt så mycket textil slängs i soporna än vad som lämnas för återanvändning, trots att 40 procent av det hade kunnat användas igen. Det visar en unik studie från IVL Svenska Miljöinstitutet. I PROJEKTET USEREUSE har forskare vid IVL analyserat textilflöden – från inköp, användning och återanvändning till slutlig hantering av avfall – för att identifiera var de största förlusterna och potentialen för ökad återanvändning finns i vårt samhälle. – Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala konsumtions, användnings och avfallsflöden. Vi samlade huvudsakligen in data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer, säger Jurate Miliute-Plepiene. Ytterligare resultat från dataanalysen visar att konsumtionen av nya textilier ökar för varje år, att nästan en tredjedel av det vi har i garderoben inte används alls eller mycket sällan och att en dryg femtedel av insamlade textilier återanvänds i Sverige medan resten exporteras till andra marknader. Nya siffror om textilavfallet LÄS MER i rapporten Hur många kg extra har du i garderoben?, som kan laddas ner från ivl. diva-portal.org NYHETER
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=