AVFALL OCHMILjÖCSRD för avfallsbranschen Engångsfri matfestival En AI-kollega i Norrtälje Oljemagnat i återvinningen Inspireras av London Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #5/2024 TEMA BIOGÖDSEL: Här sprids framtidens gödsel
Med över 25 års erfarenhet har Varig Teknik & Miljö varit en pionjär i utvecklingen av avfallshantering, från de första mobila komprimatorerna till dagens avancerade stationära anläggningar. Vår senaste innovation, Waste Logistic Centers, representerar det allra senaste inom effektivitet och miljövänlig avfallshantering. Våra avfallslogistikcentraler är inte bara tekniskt avancerade utan är också designade för att ge er optimal lönsamhet och samtidigt förbättra miljön både inom och runt anläggningen. Vi är stolta över vår omfattande erfarenhet och det stora antal framgångsrika projekt vi har genomfört, vilket gör oss till er pålitliga partner för att möta era specifika behov. Kontakta oss för att inleda en diskussion om hur vi kan skräddarsy den optimala avfallshanteringslösningen för just era behov. Revolutionera er avfallshantering Varig Teknik & Miljö AB - info@varigteknik.se 0771-88 68 35 - www.varigteknik.se Med över 25 års erfarenhet har Varig Teknik & Miljö varit en pionjär i utvecklingen av avfallshantering, från de första mobila komprimatorerna till dagens avancerade stationära anläggningar. Vår senaste innovation, Waste Logistic Centers, representerar det allra senaste inom effektivitet och miljövänlig avfallshantering. Våra avfallslogistikcentraler är inte bara tekniskt avancerade utan är också designade för att ge er optimal lönsamhet och samtidigt förbättra miljön både inom och runt anläggningen. Vi är stolta över vår omfattande erfarenhet och det stora antal framgångsrika projekt vi har genomfört, vilket gör oss till er pålitliga partner för att möta era specifika behov. Kontakta oss för att inleda en diskussion om hur vi kan skräddarsy den optimala avfallshanteringslösningen för just era behov. Revolutionera er avfallshantering Varig Teknik & Miljö AB - info@varigteknik.se 0771-88 68 35 - www.varigteknik.se
Nr 5 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #5/2024 Snårig vägledning för massor. ....................30 Lovande resultat för CCS-test.....................31 Så funkar oljeåtervinningen. .........................32 Bästa tipsen för matavfall...............................34 Produktnytt. .....................................................................35 Ukrainaprojektet rullas ut................................36 Jorden runt......................................................................38 Världsmöte sprider kunskap. .......................39 Lär av London...............................................................40 AVFALL SVERIGE..............................................42 NOTISER. .......................................................................44 TEMA BIOGÖDSEL...........................................10 AKTUELLT CSRD för avfallsbranschen............................19 De forskar för bättre förpackning............20 Så fixade de engångsfri festival. ..............22 Nya siffror på osynligt avfall..........................24 AI-labb skapade VAlter........................................25 Så upphandlar du textilinsamling. ..........26 Optimera bottentömningen............................27 Många vinster med validering.....................28 AI ska skapa ÅVC-statistik..............................29 LEDARE. ............................................................................. 5 NYHETER Biogasen backar. ......................................................... 6 Statistik på kommunnivå. ................................... 6 Gruvor ger mer avfall. .............................................. 7 Global hållbarhetsstandard.............................. 8 Mat för 14 miljarder kastas............................. 8 Världens största energilager........................... 8 Kontroller avslöjade avfallsbrott.......................................................................... 9 Affärsnytt.............................................................................. 9 8 16 28 39 10 22 32 40 20
www.pwsab.se Med PWS sortiment får du tillgång till pålitliga, hållbara och praktiska avfallslösningar för olika avfallsfraktioner, där källsorteringen är både enkel och effektiv. Vill du veta mer om hur du kan införa fastighetsnära insamling på ett smidigt sätt? Tveka inte att kontakta oss! Våra lösningar är redo! Med ökade krav på fastighetsnära insamling och källsortering Blok2 flexibel med delbara moduler, platsbesparing under jord City Bin markbehållare med god tillgänglighet
Nr 5 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 5 Otakt i återvinningen, och i lagstiftningen LEDARE REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 5 november 2024 OMSLAGSBILD Mickael Tannus Photography AB UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 525 kr/år. Icke medlemmar 650 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, grafisk formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK ByWind, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 39. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 DEN 1 JANUARI blir det obligatoriskt för alla att sortera ut textilavfall och lämna det till återvinning. De svenska kommunerna ska samla in och återvinna utsorterat textilavfall från hushållen. Kravet gäller inte bara i Sverige, utan hela EU ska ställa om för att den resurskrävande, starkt miljöpåverkande och klimatbelastande textilen ska kunna återvinnas till nya produkter när den är uttjänt. Men utgångsläget är inte det bästa. FLERA SAMVERKANDE FAKTORER försvårar just nu möjligheterna att realisera ökad textilåtervinning. De ultrasnabba växlingarna i modet har skapat en ohållbar marknad. Det märks särskilt för sortering och handel med begagnade textiler i Centraleuropa; den tyska exporten till Ghana har minskat med drygt 40 procent på ett år. EFTERFRÅGAN PÅ ÅTERVUNNEN textil är låg, fortfarande används exempelvis jungfruliga material till 99 procent i nyproducerad bomull. Med låg efterfrågan följer sjunkande priser samtidigt som kostnaderna för insamling, sortering och återvinning har stigit kraftigt. Försämrad lönsamhet har tvingat aktörer inom textilåtervinning i Europa att dra ner på sin verksamhet. DETTA SKER ALLTSÅ samtidigt som alla EU:s medlemsländer ska börja samla in textilavfall separat. DET SOM VERKLIGEN försätter hela textilinsamlingen i limbo är det väntade producentansvaret för textil, som nu förhandlas inom EU. Producentansvar är en jättebra lösning, eftersom det är producenterna som kan påverka vad som sätts på marknaden och se till att det i första hand går till återbruk, är lätt att reparera och lätt att återvinna. Men det kommer att dröja innan ett producentansvar finns på plats. Under tiden vågar få investera i nya och innovativa insamlingslösningar och återvinningsanläggningar, eftersom de riskerar att inte ligga i linje med det kommande producentansvaret. FÖR ATT UNDVIKA en textilinfarkt måste EU skynda på processen mot ett producentansvar. EU kan också stötta marknaden genom att ställa krav på användning av återvunnen textil vid nyproduktion. Den svenska regeringen måste också redan nu börja utforma producentansvarets genomförande här hemma. Avfall Sverige för dialog med ett stort antal aktörer i hela textilkedjan om hur ett producentansvar i Sverige bör utformas. Vi skulle välkomna en dialog med regeringen i frågan. Miljön och klimatet är två mycket goda skäl att inte fördröja denna process. FRÅN UTBLICK TILL inblick: Just nu pågår Avfall Sveriges viktiga arbete för att uppgradera vår värdegrund. Många medlemmar har redan spelat in sina tankar, och under höstmötet får alla deltagare möjlighet att delta i utformningen av framtidens branschorganisation. Det ska göra oss stabilare, starkare och bättre rustade att hantera kommande utmaningar i Sverige, inom EU och i världen. Årsmötet 2025 klubbar det slutliga förslaget. Följ arbetet på hemsidan och via Avfall och Miljö. TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 2023 års Hushållsavfall i siffror har nu publicerats. Här finns en uppsjö av sta- tistik på kommun- och läns- nivå att grotta ner sig i som underlag för benchmarking. KALMAR LÄN BEHANDLADE mest hushållsavfall per invånare under 2023. Men vilken kommun samlar in mest matavfall? Hur många köper in tjänster för avfallsinsamling? Vem har lägst avfallstaxa? Vilka kommuner har redan fastighetsnära insamling av förpackningar? Dessa och många, många andra frågor får du svar på i Hushållsavfall i siffror. Det är ett komplement till Svensk Avfallshantering, med årlig statistik för alla de olika stegen i avfallshierarkin, som publicerades i somras. Djupdyk i lokala avfallsstatistiken LÄS MER i Hushållsavfall i siffror, som kan laddas ner från avfallsverige.se NYHETER Den stoppade skattebefrielsen på biogas har påverkat biogasanvändningen negativt. Den totala biogasanvändningen i Sverige sjönk med 7 procent till drygt 4,1 TWh under 2023. UTVECKLINGEN FÖR FLYTANDE biogas (LBG) är däremot fortsatt stark – både produktion och användning ökade under fjolåret. De svenska samrötningsanläggningarna, som behandlar matavfall, producerade 1,2 TWh biogas och 1,9 miljoner ton cirkulärt och förnybart gödningsmedel till svenskt jordbruk. Det visar ny statistik från Energimyndigheten och Energigas Sverige, med underlag från bland annat Avfall Sverige. Minskningen av importen och totala biogasanvändningen under 2022 beror till stor del på den ansträngda gasmarknaden och de höga gaspriser som följde av Rysslands invasion av Ukraina i början på 2022. – Under 2023 stabiliserades gasmarknaden och gaspriserna, men i stället upphörde plötsligt skattebefrielsen för biogas att gälla i början av 2023 på grund av en EU-dom. Sedan dess beskattas biogas som naturgas, vilket till stor del förklarar den fortsatta minskningen av biogasanvändningen under 2023. Det visar hur viktig skattebefrielsen varit för att skapa konkurrenskraft för biogas som drivmedel och uppvärmningsbränsle och att den så fort som möjligt måste återställas, säger Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige. Sverige behöver mer biogas Behovet av biogas framöver är långt mycket större än dagens produktion. Bara i industrin behövs minst 10 TWh biogas redan till 2030 enligt Industrins biogaskommission som lanserades i början av 2024. – Produktionen måste nu öka snabbt och både potential och investeringsvilja finns. Riksdagen bör därför omgående införa ett nationellt produktionsmål om minst 10 TWh biogas till 2030 och säkerställa att det finns långsiktiga och tillräckliga styrmedel för att målet ska realiseras. Biogasen bidrar med stora samhällsnyttor och svensk produktion är avgörande för vår beredskap. Biogasen, som produceras av samhällets restprodukter, bidrar till ett robust och fossilfritt energisystem och en trygg råvaruförsörjning till samhällskritisk industri. Samtidigt bidrar biogödseln till en tryggare livsmedelsförsörjning, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige. Biogasanvändningen minskar trots stora behov Industrins biogaskommission Kommissionen lanserades i början av 2024 av ledande industriföretag som använder biogas. Avfall Sverige och Energigas Sverige ingår också. I början av 2025 avser kommissionen lägga fram skarpa politiska förslag, som ska bidra till ökad biogasproduktion för att möta industrins behov av fossilfria insatsvaror och energikällor.
Nr 5 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 7 LÄS MER i Avfall i Sverige 2022, som kan laddas ner från naturvardsverket.se NYHETER Under 2022 uppkom totalt 164 miljoner ton avfall i Sverige, en ökning med 8 procent jämfört med 2020. Om vi undantar gruvavfallet ser vi dock en minskning. Det visar Naturvårdsverkets statistiksammanställning Avfall i Sverige 2022. MINERALAVFALLET, FRÄMST FRÅN gruvor, har ökat med nästan 22 procent under perioden 2020 till 2022. Mängden övrigt uppkommet avfall har däremot minskat med hela 37 procent. Av de 22,6 miljoner tonen ”övrigt avfall” står byggverksamhet för 13,6 miljoner ton och 4,3 miljoner ton avfall är från hushållssektorn. Av övrigt avfall materialåtervanns 7,2 miljoner ton, medan 6,7 miljoner ton energiåtervanns och 0,9 miljoner ton deponerades. Två förändringar påverkar jämförbarheten mellan 2022 och tidigare år: Den standardiserade och obligatoriska avfallsredovisningen innebär att statistiken nu fångar in större mängder sekundärt avfall jämfört med tidigare, samtidigt innebär sekretesskrav att vissa avfall inte kan redovisas på samma detaljnivå som tidigare. Naturvårdsverket sammanställer vartannat år statistik över uppkomna och behandlade mängder avfall i Sverige, fördelat på olika avfallsslag, branscher och behandlingsmetoder. Gruvor ger ökade avfallsmängder FOTO MAKSYM DRAGUNOV
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 ISO och FN har lanserat internationella riktlinjer för att öka takten i arbetet för att uppnå de globala målen för en hållbar utveckling. De vänder sig till företag och organisationer i både privat och offentlig sektor. I genomsnitt slänger vi ätbar mat för 1 330 kronor per person och år, visar ny statistik från Livsmedelsverket. För en familj med två vuxna och två barn innebär det en årlig kostnad på över femtusen kronor. Totalt slänger vi mat för 14 miljarder kronor per år i de svenska hushållen. Kung Carl XVI Gustav deltog i invigningen av Mälarenergis energilager i september. Sommartid fylls bergrummen med varmvatten för att användas under kalla dagar. MED BARA KNAPPT sex år kvar ökar kraven på att intensifiera ansträngningarna och påskynda arbetet med Agenda 2030 för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling. De nya riktlinjerna från ISO är kostnadsfria och innehåller bland annat praktiska råd som stöttar och möjliggör för alla slags organisationer, oavsett storlek, att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet. Riktlinjerna är resultatet av ett samarbete mellan FN:s utvecklingsprogram UNDP och den internationella standardiseringsorganisationen ISO och med hjälp av ett stort antal experter från länder i hela världen. GENOM ATT KOMBINERA data från Naturvårdsverket, Livsmedelsverkets matkorgsundersökning, analyser av hushållens sopor och prisuppgifter från dagligvaruhandeln har Livsmedelsverket fått fram unika siffror på vad matsvinnet kostar. Både det som slängs i soppåsen och det som hälls ut i vasken har räknats med. Frukt och grönsaker är, tillsammans med bröd, den kategori av livsmedel som oftast slängs i onödan och är även den kategorin som utgör den största kostnaden. – Hushållens matsvinn har glädjande nog minskat de senaste åren, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Först och främst måste fler bli medvetna om sitt matsvinn som annars lätt glöms bort. Det är först då som man kan göra något åt detta slöseri, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket. DET 300 000 KUBIKMETER stora bergrummet har tidigare använts för att lagra eldningsolja. Det har nu sanerats, vilket gjort det möjligt att ersätta den fossila energikällan med 13 GWh fjärrvärme från energiåtervinningsanläggningen. Tidigare har överskottsvärme från Mälarenergis kraftvärmeverk kylts bort sommartid. Nu kan den lagras i form av varmvatten och användas under kallare dagar. Därmed kan också elproduktionen vara fortsatt hög även kalla dagar. Nya riktlinjer ska hjälpa oss nå globala målen Hushållen kastar mat för 14 miljarder ”Världens största energilager” invigt NYHETER Carl XVI Gustafs namnteckning kommer sitta på väggen i bergrummet, som ett minne från den högtidliga invigningen. INNOVATIV: JOAB FNI-4 representerar en banbrytande innovation inom branschen. PRODUKTIV: Med JOAB FNI-4 sparar operatörer värdefull tid genom effektivare arbetsflöden och minskad gångväg. Vår design optimerar även tömningen av bilen för maximal effektivitet. FLEXIBEL: JOAB FNI-4 hanterar alla typer av kärl, från olika storlekar till olika fabrikat, vilket ger enastående flexibilitet och lönsamhet. SÄKER: Med operatörens arbetsområde placerat på insidan av fordonet och röd varningsbelysning för ökad synlighet, prioriterar JOAB FNI-4 säkerhet utan att kompromissa med prestanda.
Nr 5 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 9 Myndighetsgemensamma kontroller av avfallstransporter i sex kommuner visar på stora brister och indikerar omfattande avfallsbrottslighet och svartarbete eller brott mot arbetsmiljöregler inom avfallsbranschen. TOTALT KONTROLLERADES 139 avfallstransporter under vintern och våren i Södertälje, Stockholm, Örebro, Helsingborg, Uppsala och Linköping. I några kommuner har fyra av fem transporter haft brister. Exempel på brister är villkorsbrott, avsaknad av transporttillstånd eller inte uppfyllnad av sorteringskrav. Kontrollerna har bland annat resulterat i 47 polisanmälningar, 20 förelägganden om att följa tillståndet och 10 utfärdade miljösanktionsavgifter. – Vi har blivit mer varse om att lönsamhet, risk och straff styr många företag mer än vad vi har trott. Det finns en kultur av att överträda miljöbalkens bestämmelser i vissa företag som vi inte har känt till. Vi behöver följa upp varför vissa företag är betydligt billigare än andra att ta hand om avfall, säger Torgny Sylvan, miljöskyddsinspektör i Linköpings kommun. Kontrollinsatsen ingår i utvecklingsprojektet Vital som är en del i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Avfallsbrottslighet bedöms som omfattande NYHETER AFFÄRSNYTT Ny på Vamas Marcus Gustafsson har tillträtt som ny vd på Malung-Sälens kommunala bolag för vatten och avfall, Vamas. Han är utbildad vid Chalmers och kommer närmast från en anställning hos Stora Ensos kartongfabrik i Fors. Tidigare har han varit vd för AkzoNobel och Reconsil. – Jag ser fram emot att leda en verksamhet som är viktig för människor och miljö, i en kommun med både traditioner och visioner. Tillsammans med medarbetare, invånare och besökare så skapar vi hållbarhet på riktigt. Svensk kassör i Iswa I samband med årskongressen för International Waste Management Association, Iswa, valdes Gunilla Carlsson, som ansvarar för Public Affairs & Internationella relationer på Sysav, till kassör. Hon är sedan 2020 medlem i styrelsen och fick nu ett hedersuppdrag. Samtidigt utsågs James Law från SCS Engineers i USA till ordförande. Cirkulär ekonomi och att ersätta öppna tippar med säkra deponier är några av hans hjärtefrågor. Johan Rockström, chef för klimatforskningscentrumet Potsdam Institute, i Aftonbladet om en av de tre första åtgärder han genomfört om han var Sveriges statsminister för en vecka. Gunilla Carlsson James Law JAG HADE VELAT HA LAGKRAV PÅ ÅTERANVÄNDNING OCH ÅTERBRUK, ETT STEG MOT EN CIRKULÄR RESURSEKONOMI. Investeringsbolag växer Summa Equity har köpt leverantören av sorteringsutrustning Bollegraaf Group. I somras tog de över verksamheten från Fortum Recycling & Waste, med verksamhet i Sverige, Finland, Danmark och Norge. Hösten 2023 släppte investeringsbolaget en rapport, ”Investing in a circular and waste-free Europe”. Här räknar de med att investeringar om 230 miljarder euro behövs i form av nya fysiska tillgångar och infrastruktur fram till 2040 för att möjliggöra övergången till en cirkulär europeisk ekonomi. Biogasaktör växer H1Vision Biogas AB har köpt St1 Nordic Oy:s biogastillgångar, och bytt namn till St1 Biokraft. I bolaget ingår också HitecVision och Aneo, samt Biokraft International AB, en ledande producent av flytande biogas i Norden, som förvärvades tidigare i år. St1 Biokraft integrerar nu alla enheter för att skapa ett biogasföretag med ambitionen att bli den ledande heltäckande biogasaktören i Norden, med verksamhet i hela värdekedjan från produktion till försäljning och distribution till slutanvändare. FOTO MICKES FOTOSIDA
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 TEMA BIOGÖDSEL Många tänker att biogödsel är en restprodukt från biogasproduktion. I realiteten är det tvärtom. Utan biogödsel ingen biogas. Biogödsel är kanske den viktigaste formen av materialåtervinning, som sluter kretsloppet mellan stad och land och är garanten för ett hållbart jordbruk. TEXT ANGELIKA BLOM OCH LINN ANDERSSON, AVFALL SVERIGE Den livsviktiga biogödseln
Nr 5 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 11 BIOGÖDSEL TEMA Det är ingen tillfällighet att regeringen premierar rötning som behandling av matavfall. Då kan både näring och energi tas tillvara, eftersom processen ger både biogödsel och biogas. Men det är så mycket mer som kan rötas: avfall från livsmedelsindustri och jordbruk, från foderindustri och gödsel. Det kan låta märkligt att göra biogödsel av gödsel, men genom rötningsprocessen görs kvävet mer tillgängligt för växterna. Därmed minskar också risken för övergödning. Genom rötning av djurgödsel undviks också utsläpp av det klimatförstörande metanet, som vi istället kan fånga in under kontrollerade former för att producera biogas. Jämfört med handelsgödsel, eller konstgödsel som det också kallas, bidrar biogödseln till bättre mikronäring i jorden och till ökad kolhalt som i sin tur blir näring åt mikroorganismer och därmed långsiktigt ger bördigare jordar. Om vi tänker på beredskapen finns det också goda skäl att kunna producera inhemsk gödsel istället för att vara beroende av import. Biogödsel är helt enkelt en fantastisk produkt. Dessutom hänger den nära samman med biogasen. Att biogödseln kan spridas på åkrarna är en förutsättning för att kunna producera biogas vid våra anläggningar. Det vill säga: ingen biogödsel – ingen biogas. Rätt insatsvaror Som i alla cirkulära kretslopp påverkas slutprodukten av det som stoppas in. För att kunna producera riktigt bra biogödsel behöver vi riktigt rena råvaror. Vi kan inte ha snusprillor, plast och tuggummi i matavfallet – här måste vi ständigt hjälpas åt att påminna hushållen om varför de måste vara noga med att sortera. För animaliskt avfall, som kött och fisk, finns krav på att det ska upphettas före rötningen för att garantera att biogödseln inte sprider några smittor. Avloppsvatten får inte heller ingå som substrat i det som rötas till biogödsel. Rötrest (slam) från reningsverk kan förvisso ibland användas som gödning, men det ska inte förväxlas med biogödsel. Om rötresten kommer från så kallade samrötnings- eller gårdsanläggningar kan du däremot vara lugn, då är det prima grejer. Kan bli Krav-godkänd En extra kvalitetsgaranti kan anläggningarna få genom att certifiera biogödseln. Det mesta av biogödseln som idag används av svenska lantbruk är certifierad och uppfyller produktkraven för SPCR120 – certifierad biogödsel. Certifierad biogödsel utgör även grunden för att kunna få biogödseln godkänd enligt Kravs hårda villkor för ekoodling, och i områden nära samrötningsanläggningar är ekoodling vanligare än på andra håll. Tänk på det nästa gång du sätter tänderna i en kravmärkt potatis – den kanske har vuxit ur dina gamla morotsskal! BIOGÖDSEL 2023 producerades cirka 1,7 miljoner ton certifierad biogödsel. Användningen av biogödsel på åkermark återförde ca 6 200 ton ammoniumkväve, 1 200 ton fosfor och 3 700 ton kalium. Det motsvarar 8,5 % av den fosfor och 13 % av den kalium som importerades i form av handelsgödsel 2021/22 enligt statistik från SCB. Den genomsnittliga biogödseln består till cirka 95% av vatten. Flera framgångsrika projekt har förädlat biogödseln för att kunna pelletera den eller separera de olika näringsämnena vilket gör det möjligt att skräddarsy biogödsel efter olika behov.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 TEMA BIOGÖDSEL På en gård i nordvästra Skåne produceras nya gödselprodukter som kan komma att skapa helt nya förutsättningar för var och hur biogödsel kan användas. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO MICKAEL TANNUS PHOTOGRAPHY AB W rams Gunnarstops gods har anor från 1500-talet, men deras användning av biogödsel är närmast futuristisk. Allt sedan 1850-talet har experter från hela Europa anlitats för att optimera produktionen. 2007 byggde Eon en rötningsanläggning på ägorna, Söderåsens bioenergi, där gödsel från gårdens kor blir till biogas och biogödsel. På åkrarna är det precisionsodling som gäller med hjälp av drönarteknik och analysutrustning kombinerat med de modernaste lantbruksmaskinerna. Självklart är det biogödsel från gårdens anläggning som sprids, men det är inte den vanliga svarta gödseln som flödar ur spridaren utan klart, kväverikt vatten. – Biogödseln är fantastisk. Men i samband med spridning och lagring blir det förluster av kväve till luften i form av ammoniak precis som för alla organiska gödselmedel. Nio av tio En pionjär biogödsel för mer hållbar år regnar det för lite efter spridning, särskilt hos oss där vi inte bearbetar jorden så mycket. Soliga dagar efter biogödselspridning går det av mycket, vi räknar med 70 procents effekt. Nu när vi blandar med vatten räknar vi med 95 procents effekt av kvävet, säger Jan Jönsson, chef för Ly-Ros Lantbruk som sköter driften på Wrams Gunnarstorp. Där andra jordbrukare ser den höga vattenhalten i biogödsel som ett problem, ser Jan Jönsson och Wrams Gunnarstorp det som en tillgång. Här tillsätts dessutom insamlat regnvatten för att späda den ytterligare. Förädling Ekobalans är en viktig samarbetspart. Med hjälp av deras metod separeras humus och fosfor från biogödseln innan den sprids. Biogödseln som sprids på Wrams Gunnarstorp är inte den svarta humusrika som är brukligt. Genom att separera ut de delar som markerna här behöver kan avkastningen optimeras.
Nr 5 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 13 BIOGÖDSEL TEMA – Fosforn är bra, men där gödseln produceras har man ofta haft djur i 50–100 år och åkrarna är historiskt gödslade så att de inte behöver mer fosfor. Så är det också hos oss. Men vi behöver kvävet. Den avvattnade fraktionen från biogödseln pelleteras. Det blir en helt ny gödselprodukt som är lätt att transportera till områden där fosfor och humus behövs (läs mer om det i nästa artikel och i Avfall och Miljö nr 1/2018). – Ekobalans gör pellets, vi gör lagringsstabil vätska, summerar Jan Jönsson. En fördel är att det inte blir något sedimentation i botten på behållaren, så vi behöver inte röra om. Men det viktigaste för oss är att få kontroll av ammoniakförluster. Ammonium eller nitratjoner behövs för att växterna ska kunna ta upp det viktiga kvävet. Regn – eller bevattning – hjälper till att binda in kvävet i marken. Om kvävet istället avdunstar går man inte bara miste om gödseleffekt, den bidrar också till övergödning och försurning av både land och hav. Leds direkt till åkern Även Wrams Gunnarstops val av teknik för att sprida gödseln är speciell. Istället för att köra ut med tunga fordon, som riskerar att packa marken, pumpas biogödseln ut på åkern. En lång slang leder ut till den självgående bevattningsmaskinen som långsamt rullar fram över höstrapsen. Dessutom får varje åker bara just som mycket kväverik biogödsel den behöver. – Idag har vi provkört styrutrustningen för att kunna kontrollera näringen. Vi anlitar världsledande företag på bevattning med näring, de övervakar näringsinnehållet. Vi kan späda ut näringslösningen för att åstadkomma mer eller mindre näring, då kan vi utnyttja gränsvärdet på max 170 kg kväve/ ha, utan att överskrida fosformängden. Rosenqvists Irrigation heter denna samarbetspartner, som är Sveriges enda producent av bevattningsmaskiner. Tillsammans med Ekobalans och Wrams Gunnarstops gods deltog de vid Elmias lantbruksmässa i oktober för att sprida sitt koncept. – All sådan här lansering tar tid och det måste skrivas om det på olika håll för att folk ska förstå vad tekniken skulle kunna göra för dem, säger Jan Jönsson. IDAG HAR VI PROVKÖRT STYRUTRUSTNINGEN FÖR ATT KUNNA KONTROLLERA NÄRINGEN. VI ANLITAR VÄRLDSLEDANDE FÖRETAG PÅ BEVATTNING MED NÄRING, DE ÖVERVAKAR NÄRINGSINNEHÅLLET. Jan Jönsson sköter driften med hjälp av högteknologisk utrustning. Här rötas kogödsel till biogas och biogödsel, som förädlas till specialanpassade växtnäringsprodukter.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 TEMA BIOGÖDSEL Vi försöker utveckla framtidens gödselmedel, säger Erik Sindhöj, forskningsledare i Cinurgi-projektet. – Fosforn är en begränsad resurs, den räcker ungefär 75 år till. Vi vet att vi måste hitta cirkulära lösningar. Cinurgi ska ta fram en karta för vägen mot framtidens gödselmedel. Ett konkret mål är att rädda Östersjön från övergödning. Därför är alla länder som gränsar till den med. Men Cinurgi ska också åtgärda nationella och regionala obalanser i näringstillgången, öka acceptansen och skapa affärsmöjligheter för återvunna näringsämnen, och få med politikerna på banan. Man skulle kunna kalla arbetet för Projekt Biogödsel, för många av svaren kretsar kring den. – Biogödsel är den bästa kvalitetsprodukten, men den måste i högre grad anammas av lantbrukare och andra som odlar. Vi försöker samla lantbrukare, industri, företag, kommuner och miljöorganisationer för att visa hur vi kan agera för att cirkulera mer näring, säger projektkoordinatorn Cheryl Marie Cordeiro. Produktutveckling Ett exempel på det konkreta arbete som pågår hittar vi i Kalmar hos More Biogas. Här utvecklas teknik för att separera fosforn från den blöta biogödseln för att kunna sälja den som en torr produkt, till exempel genom att pressa den till pellets som är lätta att transportera och sprida. (Läs mer i Avfall och Miljö nr 4 2023.) – Vi har områden med tydligt överskott av fosfor och områden med underCinurgi är ett Interreg-projekt som samlar forskare, företag och myndigheter från åtta länder. Uppdraget är att skapa en cirkulär hantering av näring från jordbruk, hushåll och industri. Biogödseln spelar en nyckelroll, men den behöver förädlas. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Nu stakas vägen ut mot cirkulär näring Erik Sindhöj och Cheryl Maria Cordeiro är anställda på Rise, och jobbar nu för Cinurgi-projektet. FOTO PAULA BIVESON FOTO ADOBE STOCK/NONGKRAN/SARI KAIJA Biogödseln är idag den främsta lösningen för cirkulär näring. skott. Det är likadant i hela Östersjö- området. Pelletering är kanske en möjlig lösning, säger Erik Sindhöj med hänvisning till verksamheten vid Wrams Gunnarstorp, se föregående artikel. I Finland pågår andra försök, som kan lösa problemet med att innehållet i biogödsel varierar. Kuljetus Tero Liukas OY har installerat en mätare på sina tankbilar som levererar biogödsel till lantbrukarna. Medan de fyller bilen mäts näringsinnehållet. Med information om den exakta fördelningen av kväve, fosfor och kalium samt pH- och torrsubstanshalt kan kunden dosera mycket mer
Nr 5 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 15 BIOGÖDSEL TEMA Vi ses väl på höstmötet? Kom och snacka matolja och insamling med oss! RESULTATET, SOM ÄR framtaget av Rise, är en gedigen sammanställning av tillgänglig forskning och synliggör hur svårt det är att få en ensidig bild av metanutsläpp från rötrest. Denna utmaning delas av samrötningsanläggningar, där egenkontrollsystemet EgMet visar att rötrest- hantering är den största utsläppskällan på anläggningarna. Samrötningsanläggningars utsläpp ingår i avfallssektorn i klimatrapporteringen, och även de utsläppsfaktorerna behöver uppdateras. Kanske kan denna rapport utgöra inspiration till det. De nya faktorerna ska användas vid rapporteringen av Sveriges klimatutsläpp till FN. Utsläppsfaktorerna kan vara antingen schablonvärden från IPCC, eller nationellt utformade. Rise presenterar nu ett uppdrag från Naturvårdsverket att föreslå uppdaterade utsläppsfaktorer för metan från gårdsbaserad rötning av stallgödsel och lagring av orötad gödsel. TEXT LINN ANDERSSON Nya utsläpps- faktorer på gång noggrant, vilket möjliggör precisionsodling likt den på Wrams Gunnarstops gods. Ekonomin begränsar Möjligheterna är många, men ekonomin sätter gränser. – För varje steg i processen som man lägger till – avvattning eller utvinning av fosfor och kväve som separata produkter – behövs annan teknik och då tillkommer ökade investeringskostnader, säger Erik Sindhöj. – Det är nästan omöjligt för biogödseln att konkurrera prismässigt med handelsgödsel eftersom tillverkarna av handelsgödsel är så enormt stora. Samtidigt är de helt beroende av naturgas och betalar inte den verkliga kostnaden för det. Därför behöver vi mer insatser från politiker. Beslutsfattare måste också förstå de samhälleliga vinsterna med biogödsel. – En stor fördel med biogödseln är att den inte bara levererar kväve och fosfor, den levererar massor av olika mikroväxtnäringsämnen, plus mineraler, plus organiskt material som är bra för bördigheten. Biogödsel är en långsiktig investering i markhälsan. Även allmänheten är en viktig målgrupp att nå. – Vi vill utbilda konsumenter. Genom att köpa rätt produkter kan de sätta press på resten av kedjan, säger Cheryl Marie Cordeiro. Etiketter på havregrynspaketet kan exempelvis visa vilken åker havret vuxit på och att de gödslats med biogödsel. Snabbt eller långsamt När sker då den stora övergången till cirkulär näring? – Sannolikt dröjer det länge innan vi byter mineralgödsel mot cirkulära produkter, särskilt för kvävet. Vi har väldigt mycket teknik som måste utvecklas, konstaterar Erik Sindhöj. Cheryl Marie Cordeiro är mer optimistisk. EU har redan inlett samarbete med Kina och Australien, där intresset för att ta del av biotekniklösningar kring mat och jordbruk är stort. Och nu inleds också samarbete med Latinamerika, Afrika och Karibien, berättar hon. – Frågan om näringsåtervinning är väldigt, väldigt het. LADDA NER rapporten Emissionsfaktorer för metan vid gårdsbaserad rötning av stallgödsel och konventionell lagring av flytgödsel från urn.kb.se Med infraröd teknik kan näringsinnehållet men även pH och TS i biogödseln mätas innan det transporteras ut till kund. FOTO KULJETUS TERO LIUKAS
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 TEMA BIOGÖDSEL Från Renahavs biogasanläggning har man fin utsikt över havet och bort mot Smögen. Placeringen intill tre av Sveriges största fiskberedningsindustrier är optimal. Här produceras Abba-sill, Kalles kaviar, fiskgratänger, laxprodukter och räksallad. När processvattnet från sjömatsindustrierna renats blandas näringen med matavfall och det blir ett optimalt grundrecept för biogödsel. Det som idag är ett gott exempel på industriell symbios startade med en kris i mitten av 2010-talet. – Fiskeindustrin hade inte reningskapacitet, som kunde möta miljökraven och volymen. Det fanns risk för att de måste flytta härifrån. Då startade vi Renahav och byggde ett modernt reningsverk och biogasanläggning. Vi tar livsmedelsresterna upp till biogasanläggningen och matavfall från Renova i Göteborg. Merparten av den biogas som produceras skickar vi till Orkla som använder den istället för fossil gasol. Deras, och andras, avfall har blivit en tillgång i form av värdefulla produkter, konstaterar Claes Lundberg, vd och en av grundarna till Renahav. Kunden bestämmer Bakom satsningen finns ett litet gäng ingenjörer, samtliga entreprenörer med lokal förankring och flera med bakgrund i sjömatsindustrin. Claes Lundberg har tidigare jobbat på det kommunala Genom att anpassa sin biogödsel till kunderna har Renahav lyckats skapa en åtråvärd produkt för både lantbruk och privatpersoner. Att den bidragit till att rädda kvar fiskeindustrin i Kungshamn och till att skapa ett av Sveriges bästa exempel på cirkulär ekonomi gör inte historien sämre. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Blomsterlandet, som säljer biogödseln från Renahav, utbildar sin personal för att kunna ge goda råd till sina kunder. tar biogödseln till nya höjder Mäster Bengt avfallsbolaget Rambo och på Stena Recycling, och tillsammans med övriga grundare besitter Renahav kunskap från en rad olika industrier. – Vi har mycket erfarenhet av livsmedelsindustri och processindustri för att styra mot kvalitet. Vi har samarbetat lång tid med vår viktiga kund, bonden, för att se vad han verkligen vill ha. Vi försöker hela tiden styra och utveckla processen för bästa kvalitet. Fosfor kan vi inte styra, däremot vilken typ av kväve – hur kan jag inte berätta men det handlar om att hitta de biologiska nycklarna. Vi halverade kväveutsläppet ytterligare förra året. Vår bonde är riktigt nöjd och tillsammans utvecklar vi produkten, säger Claes Lundberg. Bonden, det är Johan Christensson på Klevs gård som bedriver ekoodling. Men västkusten är bergigt och möjligheterna att avsätta biogödseln till jordbrukare är begränsat. Det var ett skäl till att bredda kundkretsen. Genom samarbete med Blomsterlandet kan nu även privatpersoner köpa Renahavs biogödsel. Men det var en lång process från tanke till butik, inklusive noggranna tester. – Ett generalfel är att man utvecklar produkter och sedan ska kunden bara köpa dem. Man får lära känna sin kund, säger Claes Lundberg. Från gödsel till produkt Kollegan Niklas Holmgren har varit drivande i att skapa en produkt av biogödseln och sett till att den möter kundernas behov. – Vi tog fram en enkät och bad de som skulle vara med i testet att berätta hur och när de använde biogödseln och att dokumentera effekten. Först tredje året
Nr 5 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 17 BIOGÖDSEL TEMA att man prioriterar lågpris. Samtidigt ska mer matavfall sorteras ut, och om man inte ska få in mer nytt kadmium i jordbruket och livsmedelskretsloppet kanske man måste ha någon form av stödsystem, för det är en tråkig trend just nu, säger Claes Lundberg. [Handelsgödsel tillför mer kadmium, red:s anm.] Men det kreativa gänget bakom Renahav har många idéer om hur den cirkulära ekonomin kring fiskenäringens bioavfall kan utvecklas. Nu testar de laxodling och projekterar för en lokal storskalig landbaserad odling, Smögenlax. Planen är att fiskarna ska utfodras med lokala, hållbara produkter. – Anjovis-rens är för fint att lägga i rötningen. Det kommer vi att göra laxfoder av. Bonden hjälper oss i ett projekt med bioraffinering av gräs som kan ersätta soja. Om det går som planerat kan det revolutionera fiskfodret, men också ersätta importerad soja till livsmedel, säger Claes Lundberg. I framtiden skulle laxar kunna skickas med rutschkana direkt ner till lokala fiskeindustrin. Fiskbajset blir förstås till biogödsel och biogas. Dessutom finns en lokal algodling, som kan bli laxmat och som genererar kisel till solceller och andra unika produkter. – Renahav är redan idag ett nav i den lokala cirkulära industriparken och det blir mer och mer som händer runt oss, säger Claes Lundberg. – Vi är bara i början, instämmer Niklas Holmgren, vi fortsätter utveckla det här. På Marieholms återvinningsanläggning kan besökarna tanka Mäster Bengts växtnäring. Rötningsanläggningen tar emot tvättvatten och fiskrens från den intilliggande fiskeindustrin, men också matavfall från Göteborg. valde vi att sälja till en lokal butik. Det har vuxit långsamt, så att produkten vi tar fram är konsumentvänlig och tillräckligt lätt att använda. Det är viktigt att få effekt för sina pengar, tomaterna måste bli rödare, större och fler, säger han. Att kunna garantera kvaliteten när ingående material ständigt ändrar karaktär är inte helt enkelt. – Biogödseln är som en single malt, den varierar. Men vi vill ha en så likvärdig produkt som möjligt. Varje år skickar vi biogödseln på analys innan vi trycker upp etiketter för den batchen, säger Niklas Holmgren. ”Mäster Bengts växtnäring”, står det på alla dunkar. – Styrkan med det här är att det är Mäster Bengts växtnäring, då får produkten en betydelse i den cirkulära tanken säger Niklas Holmgren. Inspiration till namnet kom från en av grundarna till Renahav. – Bengt är före detta vd på Abba. Han har jobbat med Kalles kaviar, och när vi tog fram en loggo till vår biogödsel var det en blinkning till det. Han är ett utmärkt varumärke och en ivrig påhejare av att skapa en konsumentprodukt av Reanahavs biogödsel. Tanka hos Renova Krav-märkning och garantin att biogödseln är fri från pyralider, som kan förekomma i handelsgödsel och orsakar skador på bland annat tomat- och chiliplantor, har lett till stort intresset för Mäster Bengt hos fritidsodlare över hela landet. Men plastdunken är dyr i förhållande till innehållet. Tillsammans med Renova testar Renahav därför nya sätt att distribuera den, bland annat via solcellsdrivna pumpar med självbetjäning, likt bensinmackar fast för biogödsel. En av pumparna står redan på Renovas behandlingsanläggning för biologiskt avfall på Marieholm. Hit kommer kunder med egna dunkar, fyller och betalar med swish. Nanna Bergendahl, produktionschef på Renova, är glad över samarbetet. – Det är roligt att få ännu mer av det cirkulära tänket i vår verksamhet, eftersom vi tar emot matavfall från kommunerna och verksamheterna. Vi gör slurry som vi skickar till Renahav. Vi är garanten för att det är bra avfall att materialåtervinna i nästa steg. Kan vi göra våra produkter mer eftertraktade kan det gynna hela branschen, säger hon. Mäster Bengts växtnäring är även ett bra komplement till deras försäljning av jord trädgårdskompost. Den kan också fylla en pedagogisk funktion. – Man skulle i framtiden även kunna ha samarbete med flerfamiljshus där man har svårt att få till ett rent matavfall. När Renova under 2026 byter teknik för förbehandling av matavfallet har de bonden och Blomsterlandets kunder i tankarna, de vill bidra till en produkt som passar dem. Många ben att stå på Att jobba med ekoprodukter är dock inte alltid en dans på rosor. – Jag pratar kontinuerligt med bonden. Krav-godkända produkter är något som det köps mindre av, det har att göra med
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 TEMA BIOGÖDSEL Lägre värme under kortare tid kan räcka för att avdöda bakterier i animaliskt avfall som rötas. Det kan komma att öka biogasanläggningarnas lönsamhet. TEXT LINN ANDERSSON, AVFALL SVERIGE FOTO ANDRÉ DE LOISTED ETT PROJEKT SOM Rise bedrivit ihop med Statens veterinärmedicinska anstalt och Hushållningssällskapet Halland, med delfinansiering av Avfall Sverige, visar på fyra alternativa metoder som uppfyller valideringskraven: 1. Värmebehandling vid 60 °C i 3,5 timmar 2. Värmebehandling vid 65 °C i 1 timme 3. Värmebehandling av rent matavfall vid 52 °C i 1 timme 4. Inblandning av kalk i bottensediment med minst 5 % CaO, i kombination med värmebehandling i minst 65 °C i minst 15 minuter Dagens metoder för att avdöda bakterier i så kallat ABP-avfall, animaliska biprodukter, är mer krävande: minst 70°C under 1 timme respektive 52°C under 10 timmar. Lägre värme och kortare uppehållstid innebär förstås besparingar för anläggningarna. Alternativ nummer fyra kan vara ett steg på vägen för att lösa problematiken kring avsättning av bottensediment från exempelvis förtankar. Jordbruksverket har fått rapporten och kan använda den som vetenskapligt underlag vid bedömningar av tillståndsansökningar. Biogasanläggningarna behöver alltså ändå ansöka tillstånd enligt ABP hos Jordbruksverket för att få sin hygieniseringsmetod godkänd. De nya metoderna har tagits fram efter laborativa försök, men studien omfattar också en litteraturstudie, en omvärldsanalys från sju länder och djupintervjuer med biogasproducenter och teknikleverantörer. LÄS MER i rapport 2024:24 Hygienisering i biogasanläggningar – förslag till fler nationella standardmetoder, som kan laddas ner från avfallsverige.se Fler metoder för hygienisering – TIDVIS HAR DENNA fina produkt fått skänkas bort eller till och med betalats för att ”bli av med”. Det känns inte rätt, men nu har läget förbättrats något, säger Linn Andersson, rådgivare på Avfall Sverige. Framför allt är det den höga vattenhalten som begränsar möjligheterna att sälja den annat än lokalt. Men även omvärldshändelser påverkar. – Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick priset på handelsgödsel att rusa i höjden, eftersom mycket kommer från dessa båda länder. Även priset på naturgas som steg när gaskranarna från Ryssland ströps påverkade, eftersom det används i framställningen. Då såg vi också ett ökat intresse för biogödsel. Men idag är både priser och efterfrågan tillbaka på nästan samma nivåer som innan kriget, säger Linn Andersson. Statsstöd i grannlandet Finland, som har liknande utmaningar med avsättningen, har nyligen infört ett näringskretsloppsstöd. Teknikutveckling ska resultera i högraffinerade återvunna gödselprodukter som är lätta att transportera och lagra och därmed bli tillgängliga för fler. Även utveckling av förbättrade logistik- och servicelösningar omfattas. Stödet går i första hand till anläggningar som rötar gödsel och avloppsslam. Totalt har nio miljoner euro anslagits fram till 2026. – Vi hade gärna sett ett liknande stöd i Sverige, som även omfattar rötning av matavfall. Produktutveckling är kostsamt för anläggningsägarna samtidigt som de samhälleliga vinsterna med biogödseln är stora. Dessutom har svensk industri flaggat för att biogasproduktionen måste byggas ut rejält för att garantera deras möjligheter att bli fossilfria. Då måste vi också hitta vägar att utveckla biogödseln, dels för att öka efterfrågan på en inhemskt producerad cirkulär växtnäring och därmed betalningsviljan, dels för att säkra biogasproduktionen, säger Angelika Blom, rådgivare på Avfall Sverige. Ekonomin har länge varit ett problem för biogödselproducenter. Kanske kan Finland visa vägen till en stabilare situation genom sitt nya statsstöd. Svajig ekonomi TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE
Nr 5 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 19 HÅLLBARHET LÄS MER i rapport 2024:23 CSRD för kommunala avfallsorganisationer, som kan laddas ner från avfallsverige.se Under 2026 kommer många kommunala avfallsbolag behöva rapportera enligt det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, för räkenskapsåret 2025. Ramboll och Avfall Sverige har, med stöd av en referensgrupp bestående av kommunala avfallsorganisationer, tagit fram en vägledning för att guida implementeringen av CSRD. TEXT TOMAS THERNSTRÖM OCH SIRI RANUNG, RAMBOLL kraven enligt CSRD. En gemensam syn på standarden gör det möjligt att skapa en grund till en branschstandard inom hållbarhetsrapportering och datahantering för kommunala avfallsorganisationer. Vägledningen ger en översikt över CSRD och dess koppling till andra EU-regelverk för den gröna omställningen. Den guidar steg för steg hur avfallsbolag kan implementera CSRD: 1. Förbered och avgränsa verksamhetens aktiviteter och värdekedjan. 2. Gör en dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna. 3. Samla in data och genomför en gap- analys eller heatmap för att utveckla en plan för kontinuerlig rapportering. 4. Ta fram en genomförandeplan för fortsatt arbete. Fokus på resursflöden CSRD består av 12 standarder, European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Vägledningen fokuserar särskilt på ESRS E5, som rör resursanvändning CSRD ÄR ETT EU-initiativ och en del av EU:s gröna giv samt EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. CSRD syftar till att enhetliggöra standarden och stärka kraven på hållbarhetsredovisning för företag inom Europa. Avfall Sveriges vägledning ska hjälpa kommunala avfallsbolag att möta de nya och cirkulär ekonomi. Denna standard är central för avfallssektorn och handlar om in- och utflöden av material och avfall. Vägledningen tolkar kraven i E5-4 (inflöde av resurser) och E5-5 (utflöde av resurser) för att säkerställa en tydlig bild av flödena inom verksamheten. För kommunala avfallsorganisationer innebär CSRD inte bara högre rapporteringskrav utan även en möjlighet att driva hållbarhetsarbetet framåt. Genom att hantera och rapportera denna data på ett strukturerat sätt kan avfallsorganisationerna skapa både affärsnytta och miljönytta för sig själva och för sina kunder. I och med att kommunala avfallsorganisationer kommer att ha kunder som behöver rapportera enligt CSRD, ställs högre krav på organisationerna som dataleverantörer, vilket påverkar dem även om de själva inte omfattas av CSRD:s rapporteringskrav. Kunderna kommer inte bara att efterfråga mängderna avfall som genereras, utan även hur data har samlats in, för att säkerställa att den är transparent och pålitlig. Vägledningen innehåller därför definitioner för datakvalitet, för att stötta kommunerna i deras roll som dataleverantörer. Låt det genomsyra organisationen Slutligen ger vägledningen även tips på hur kommunala avfallsorganisationer kan bryta ner arbetet med CSRD-rapporteringen för att göra det mer hanterbart. Detta görs genom praktiska rekommendationer som tar sikte på att integrera rapporteringskraven i den dagliga verksamheten och underlätta för organisationerna att uppfylla sina skyldigheter utan att det blir en alltför stor administrativ börda. Så fixar ni hållbarhetsrapporten ESRS 1 Allmänna krav – Obligatorisk – Baserad på väsentlighet ESRS 2 Allmänna upplysningar ESRS E1 Klimatförändringar ESRS E2 Föroreningar ESRS E3 Vatten och marina resurser ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi European Sustainability Reporting Standards (ESRC) ESRS S1 Den egna arbetskraften ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan ESRS S3 Påverkade samhällen ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare ESRS G1 Ansvarsfullt företagande
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=