12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 TEMA BIOGÖDSEL På en gård i nordvästra Skåne produceras nya gödselprodukter som kan komma att skapa helt nya förutsättningar för var och hur biogödsel kan användas. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO MICKAEL TANNUS PHOTOGRAPHY AB W rams Gunnarstops gods har anor från 1500-talet, men deras användning av biogödsel är närmast futuristisk. Allt sedan 1850-talet har experter från hela Europa anlitats för att optimera produktionen. 2007 byggde Eon en rötningsanläggning på ägorna, Söderåsens bioenergi, där gödsel från gårdens kor blir till biogas och biogödsel. På åkrarna är det precisionsodling som gäller med hjälp av drönarteknik och analysutrustning kombinerat med de modernaste lantbruksmaskinerna. Självklart är det biogödsel från gårdens anläggning som sprids, men det är inte den vanliga svarta gödseln som flödar ur spridaren utan klart, kväverikt vatten. – Biogödseln är fantastisk. Men i samband med spridning och lagring blir det förluster av kväve till luften i form av ammoniak precis som för alla organiska gödselmedel. Nio av tio En pionjär biogödsel för mer hållbar år regnar det för lite efter spridning, särskilt hos oss där vi inte bearbetar jorden så mycket. Soliga dagar efter biogödselspridning går det av mycket, vi räknar med 70 procents effekt. Nu när vi blandar med vatten räknar vi med 95 procents effekt av kvävet, säger Jan Jönsson, chef för Ly-Ros Lantbruk som sköter driften på Wrams Gunnarstorp. Där andra jordbrukare ser den höga vattenhalten i biogödsel som ett problem, ser Jan Jönsson och Wrams Gunnarstorp det som en tillgång. Här tillsätts dessutom insamlat regnvatten för att späda den ytterligare. Förädling Ekobalans är en viktig samarbetspart. Med hjälp av deras metod separeras humus och fosfor från biogödseln innan den sprids. Biogödseln som sprids på Wrams Gunnarstorp är inte den svarta humusrika som är brukligt. Genom att separera ut de delar som markerna här behöver kan avkastningen optimeras.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=