18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 TEMA BIOGÖDSEL Lägre värme under kortare tid kan räcka för att avdöda bakterier i animaliskt avfall som rötas. Det kan komma att öka biogasanläggningarnas lönsamhet. TEXT LINN ANDERSSON, AVFALL SVERIGE FOTO ANDRÉ DE LOISTED ETT PROJEKT SOM Rise bedrivit ihop med Statens veterinärmedicinska anstalt och Hushållningssällskapet Halland, med delfinansiering av Avfall Sverige, visar på fyra alternativa metoder som uppfyller valideringskraven: 1. Värmebehandling vid 60 °C i 3,5 timmar 2. Värmebehandling vid 65 °C i 1 timme 3. Värmebehandling av rent matavfall vid 52 °C i 1 timme 4. Inblandning av kalk i bottensediment med minst 5 % CaO, i kombination med värmebehandling i minst 65 °C i minst 15 minuter Dagens metoder för att avdöda bakterier i så kallat ABP-avfall, animaliska biprodukter, är mer krävande: minst 70°C under 1 timme respektive 52°C under 10 timmar. Lägre värme och kortare uppehållstid innebär förstås besparingar för anläggningarna. Alternativ nummer fyra kan vara ett steg på vägen för att lösa problematiken kring avsättning av bottensediment från exempelvis förtankar. Jordbruksverket har fått rapporten och kan använda den som vetenskapligt underlag vid bedömningar av tillståndsansökningar. Biogasanläggningarna behöver alltså ändå ansöka tillstånd enligt ABP hos Jordbruksverket för att få sin hygieniseringsmetod godkänd. De nya metoderna har tagits fram efter laborativa försök, men studien omfattar också en litteraturstudie, en omvärldsanalys från sju länder och djupintervjuer med biogasproducenter och teknikleverantörer. LÄS MER i rapport 2024:24 Hygienisering i biogasanläggningar – förslag till fler nationella standardmetoder, som kan laddas ner från avfallsverige.se Fler metoder för hygienisering – TIDVIS HAR DENNA fina produkt fått skänkas bort eller till och med betalats för att ”bli av med”. Det känns inte rätt, men nu har läget förbättrats något, säger Linn Andersson, rådgivare på Avfall Sverige. Framför allt är det den höga vattenhalten som begränsar möjligheterna att sälja den annat än lokalt. Men även omvärldshändelser påverkar. – Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick priset på handelsgödsel att rusa i höjden, eftersom mycket kommer från dessa båda länder. Även priset på naturgas som steg när gaskranarna från Ryssland ströps påverkade, eftersom det används i framställningen. Då såg vi också ett ökat intresse för biogödsel. Men idag är både priser och efterfrågan tillbaka på nästan samma nivåer som innan kriget, säger Linn Andersson. Statsstöd i grannlandet Finland, som har liknande utmaningar med avsättningen, har nyligen infört ett näringskretsloppsstöd. Teknikutveckling ska resultera i högraffinerade återvunna gödselprodukter som är lätta att transportera och lagra och därmed bli tillgängliga för fler. Även utveckling av förbättrade logistik- och servicelösningar omfattas. Stödet går i första hand till anläggningar som rötar gödsel och avloppsslam. Totalt har nio miljoner euro anslagits fram till 2026. – Vi hade gärna sett ett liknande stöd i Sverige, som även omfattar rötning av matavfall. Produktutveckling är kostsamt för anläggningsägarna samtidigt som de samhälleliga vinsterna med biogödseln är stora. Dessutom har svensk industri flaggat för att biogasproduktionen måste byggas ut rejält för att garantera deras möjligheter att bli fossilfria. Då måste vi också hitta vägar att utveckla biogödseln, dels för att öka efterfrågan på en inhemskt producerad cirkulär växtnäring och därmed betalningsviljan, dels för att säkra biogasproduktionen, säger Angelika Blom, rådgivare på Avfall Sverige. Ekonomin har länge varit ett problem för biogödselproducenter. Kanske kan Finland visa vägen till en stabilare situation genom sitt nya statsstöd. Svajig ekonomi TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=