Forskare vid University of Delaware i Newark, USA, har hittat en metod att snabbt bryta ner textil till återanvändbara molekyler. Där dagens metoder för kemisk återvinning kan ta dagar, går det här på 15 minuter. De använder mikrovågsassisterad glykolys över en ZnO-katalysator följt av upplösning med hjälp av lösningsmedel. Metoden kan bli särskilt värdefull vid återvinning av blandtextil, som bomull, polyester, nylon och elestan. Forskarna räknar med att 88 procent av världens klädavfall skulle kunna återvinnas med deras lösning. Mikrovågor återvinner blandtextil 42 miljoner ton avfall från raserade hus kommer att behöva forslas bort innan Gaza kan återuppbyggas, beräknar FN. Det är ett arbete som kan ta 14 år och kosta 1,2 miljarder dollar – om kriget slutar idag. Risk finns dessutom att rasmassorna läcker asbest, som kan ge cancer och fosterskador. I nuläget finns inga planer på hur husmassorna ska hanteras. – Utmaningarna är enorma, men det är viktigt att börja nu, säger Alessandro Mrakic från FN:s utvecklingsprogram, UNDP, till Reuters. De små klisteretiketterna på frukt ställer till det i återvinningen. Här blir de en förorening som är svår att sortera ut. För att återvunnet matavfall inte ska riskera hamna på deponi, vilket det i många länder riskerar göra, behövs en ny sorts etikett. I oktober möttes fruktproducenter och kompostorganisationer till ett första världsomspännande möte i Kanada för att utveckla en standard för dessa små klistermärken. Målet är att de ska vara komposterbara. Sverige har spelat in önskemålet om att de även ska brytas ner i en rötningsprocess. 14 år att röja Gaza Komposterbar etikett i sikte JORDEN RUNT 38 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2024 Närmare en miljon ton plastavfall uppstår årligen i Malaysia. Bara en tredjedel av det materialåtervinns, och resterande bidrar till stora nedskräpningsproblem. – Producentansvar verkar vara regering- ens bästa verktyg för att säkerställa att producenter bidrar till hållbarhet, sade Malaysias minister för naturresurser och miljömässig hållbarhet Nik Nazmi Nik Ahmad vid ett möte om cirkulär ekonomi. Idag finns ett frivilligt producentansvar, men senast 2026 kommer det att bli obligatoriskt. Flera initiativ för att plocka skräp, men också kring källsortering och insamling, har startat. Malaysia siktar mot producentansvar Små skålar med banchan serveras till nästan alla måltider i Sydkorea. Sällan äts allt upp, vilket under många år ledde till att stora mängder klimatskadligt avfall hamnade på deponi. Men idag förvandlas 98 procent av matavfallet till foder, kompost eller biogas, enligt miljödepartementet. Vägen till framgång har gått via lagstiftning. 2005 förbjöd Sydkorea deponering av matavfall. Och sedan 2013 råder obligatorisk utsortering; det ska ske i gula, biologiskt nedbrytbara påsar som såväl hushåll som restauranger måste köpa. Intäkterna betalar för transport och behandling. Vikttaxa har också införts på några platser, vilket ger incitament till att också minimera mängden matavfall. Världsbäst på återvinning av matavfall? Teknik från franska Sublime Energie gör det möjligt att producera flytande biogas på gårdar – där merparten av det rötningsbara bioavfallet uppstår. Två pilotanläggningar visar på goda resultat, och 2026 räknar företaget med att kunna kommersialisera sin teknik. I synnerhet i områden med långa avstånd till biologisk återvinning och till infrastruktur för energi beskrivs detta som en investering som skapar lokala arbetstillfällen och gör det möjligt för franska lantbrukare att fortsätta sin verksamhet. Småskalig LBG FOTO OCG SAVING THE OCEAN FOTO VALERIY VOENNYY FOTO ZUMA PRESS, INC.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=