30 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2025 MATERIALÅTERVINNING Norsk Tekstilgjenvinning var först i Norden med mekanisk textilåtervinning. Nu kör de igång sin högteknologiska sorteringsanläggning. Men det är bara början, för det finns planer på att förvandla den idylliska kommunen i Sydnorge till ett textilmecka – för återvinnare. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO NORSK TEKSTILGJENVINNING K napp två timmars bilfärd söder om Oslo dyker den upp, den 5 000 kvadratmeter stora industribyggnaden för textilåtervinning med klassiskt zigzag-format tak. Men det är inte så mycket i övrigt som påminner om klassisk industri. Vid intervjun är bara en del av sorteringsanläggningen igång. Men under våren kommer ett plagg per sekund att svischa förbi för att sorteras i minst 28 olika kvaliteter. – Bra sortering är nyckeln till textilåtervinning, säger Pål Erik Haraldsen, vd för Norsk Tekstilgjenvinning. – Vi forskar extremt mycket på kamerateknik och jobbar med världens bästa tillverkare för hyperspektralkamera, samma företag som jobbar med Nasa. Vi kan sortera efter fiberinnehåll, färg, i olika kvaliteter, vi tittar också efter slitage och kan identifiera märkesvaror. Med hjälp av röntgen ser vi in i fickor för att se om där ligger ett tuggummi som behöver plockas bort. All slags textil tas emot här. Sådant som lämpar sig för återbruk sorteras för sig, och det som bedöms vara värt att laga hamnar i en egen fraktion. Vad som hamnar i vilken kategori styrs av intelligenta självlärande system. Bevarar fibern Den största andelen skickas vidare till återvinningsanläggningen intill. Den byggdes upp på bara fem månader och körde igång julen 2023, till en början med enklare textilavfall som trasiga lakan och dukar från tvätterier. Tekniken kommer från Italien. Det tog Pål Erik Haraldsen och hans kollegor flera års sökande och många resor genom Europa för att hitta rätt. De fastnade för en mekanisk process, men till skillnad från de flesta andra mekaniska textilåtervinnare schreddas inte materialet. – Vi använder defibrering. Vi parallelliserar textilfibrerna in i maskinen, vi fyller fibern med luft. Vi använder inte vatten, inte kemikalier, bara antistatisk olja för att hålla ihop fibern. Det ger ett spinnbart material, 90 procent av det som skickas in kan användas till trådproduktion. Det blir väldigt lite avfall, bara 3–6 procent är korta fibrer som går till förbränning, säger Pål Erik Haraldsen. Sandefjord kan bli Nordens återvinningshub för textil
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=